Vänsterpartiets motion om att införa en utbildningsdag i arbetsrätt för kommunens sistaårselever föll i god jord när den behandlades av barn- och utbildningsnämnden i Västervik. Vänsterpartiets Mariann Gustafsson är nöjd med det positiva bemötandet.
– Genom vårt förslag ökar möjligheten att ungdomarna ser sina första jobb som en positiv erfarenhet i stället för att börja sitt arbetsliv med att känna sig lurade och utnyttjade.
Oseriösa arbetsgivare är ett problem för många, oavsett ålder, kön och nationalitet, men särskilt utsatta är de ungdomar som saknar erfarenhet av arbetsmarknaden. Inte minst gäller detta vid sommarjobb, som för alltför många ungdomar blir en allt annat än positiv erfarenhet. Som ung är det inte lätt att veta vilka rättigheter och skyldigheter man har, därför vill Vänsterpartiet i Västervik att alla sistaårseleverna i grund- och gymansieskolor ska få en endagsutbildning med representanter från alla parter, det vill säga både fackliga- och näringslivsorienterade organisationer.
– De flesta ungdomar som får ett sommarjobb möter schyssta arbetsgivare. Men tyvärr så finns många undantag och varje sommar kan man därför höra om hur ungdomar på olika sätt blir utnyttjade på jobbet. Vi vill göra vad vi kan för att minimera den risken.
I början av mars hölls årets första fullmäktigemöte, vilket blev en ganska odramatisk tillställning utan större konflikter. Mötet webbsändes, men om man inte tittade så missade man inte så mycket. Det är tydligt att borgarna i länet är trötta och idélösa då de mest försöker göra storpolitik av detaljer. Det är kanske inte så konstigt då Landstinget i Kalmar län på många områden tillhör landets mest framgångsrika.
Den 12 mars fick landstingsrådet Linda Fleetwood möjlighet att delge för en del av dessa framgångar och hur Vänsterpartiet kan göra skillnad i politiken, när vänsterpartistiska landstingsråd och politiska sekreterare från hela landet samlades till ett möte i Stockholm. Tiden var såklart för kort för att redogöra för allt men hon redogjorde för hur vi infört avgiftsfri sjukvård för alla över 85 år och vid psykiatrisk tvångsvård, hur vi satsar på nära psykiatrisk vård för barn och unga, nya lokaler och ökat patientinflytande inom psykiatrin. Osv, osv.
Under mars månad har det också kommit flera bekräftelser på dessa framgångar. Vi bland annat fått veta att Landstinget i Kalmar län fortfarande har landets lägsta sjukfrånvaro. Dessutom publicerades årsresultatet i Vårdbarometern där alla Sveriges landsting och regioner deltar. Undersökningen visar medborgarnas attityder till, kunskaper om och förväntningar på hälso- och sjukvården. Glädjande nog så är det de boende i Kalmar län som har allra högst förtroende i landet till hälso- och sjukvården.
Kalmar län är också ett av de län i landet som har den miljövänligaste kollektivtrafiken. Tillsammans med Västmanlands, Stockholms och Jönköpings län har Kalmar län störst andel bussar som körs på förnybara drivmedel. Vid nästa upphandling, år 2017, ska det bli 100 procent fossilfritt i kollektivtrafiken.
Kalmar Länstrafik satsar nu också på mer närtrafik i länet. Det blir fler möjligheter att åka med den anropsstyrda kollektivtrafiken också kvällar och helger. Detta har varit väldigt efterfrågat i glesbygden där närtrafiken är (bör vara) ett viktigt komplement för många, inte minst unga.
Under februari firades att Landstinget i Kalmar län har haft den bästa tillgängligheten i landet under 2013. Vid landstingsstyrelsens möte 26 mars kunde man konstatera att tillgängligheten var fortsatt hög till såväl sjukhus som psykiatri.
Verksamhetsbesöken som den rödgröna majoriteten genomför varje vår har fortsatt under mars liksom arbetet med majoritetens riktlinjer inför kommande budget. Båda delarna fortsätter också ett par månader till.
Kaj Raving, politisk sekreterare
Vänsterpartiet Kalmar län
Med girigheten som drivkraft har regeringen infört ungdomsrea och sänkt krogmomsen. De skattepengar som ungdomsrean och den sänkta krogmomsen kostar hade räckt till att anställa tiotusentals undersköterskor, lärare och sjuksköterskor. Osäkerheten kring om dessa reformer över huvud taget skapat några nya jobb och hur många det i så fall handlar om är stor.
Pinsamma fiaskon för regeringen med andra ord, som jobbskapande åtgärder vill säga. Men krögarna blev ju glada. Och det är ju syftet. Den sänkta krogmomsen var ju resultatet av en framgångsrik lobbykampanj från restaurangbranschen som man till och med vann priset Årets lobbyist för. Branschen var också pådrivande för att införa ungdomsrean.
Krögarna beställde och regeringen lydde. Sänkt krogmoms är dessutom långt ifrån den enda subvention krögarna får. Sen dess har man haft fullt sjå med att motivera detta branschstöd. Men även om man väljer att tro på de osäkra siffror som nu används av förespråkarna om antalet jobb som skapats så kostar varje jobb oss skattebetalare långt över en miljon kronor!
Är det verkligen väl använda skattepengar? Vilken nytta hade alla dessa miljarder kunnat skapa om de hade använts på ett annat sätt? Är det verkligen i restaurangbranschen vi har som störst behov av att öka sysselsättningen, istället för inom till exempel vården, äldreomsorgen eller barnomsorgen? Är det verkligen rimligt att låta girigheten styra istället för behoven?
