Skip to main content

Etikett: jämställdhet

Landstinget prioriterar arbetet med att minska mäns våld mot kvinnor

Linda Fleetwood (V), landstingsråd
Linda Fleetwood (V), landstingsråd

Idag, 25 november, är det Internationella dagen mot våld mot kvinnor. Dagen instiftades av FN därför att mäns våld mot kvinnor är ett omfattande samhällsproblem och en folkhälsofråga som kräver att samhället tar ett ökat ansvar. Det övergripande ansvaret för arbetet mot mäns våld mot kvinnor måste ligga på staten, men även i landstinget har vi ett stort ansvar att arbeta med detta. Därför har den rödgröna landstingsmajoriteten beslutat att landstinget ska prioritera arbetet med att minska mäns våld mot kvinnor samt våld i nära relationer.

Män som utsätter kvinnor för våld i nära relationer finns i alla samhällsklasser, åldersgrupper och etniska grupper. Vi ser att mäns våld i grunden beror på den ojämlika fördelningen av makt mellan könen i samhället. Denna skeva maktfördelning underlättar för enskilda män att bruka våld mot kvinnor. Arbetet för att stoppa våldet och ge våldsutsatta skydd och stöd måste därför ske utifrån insikten om att våldet har sina rötter i den rådande samhällsstrukturen där män är överordnade och kvinnor underordnade.

Här i Landstinget i Kalmar län har vi nu undertecknat den europeiska deklarationen för jämställdhet, CEMR CEMR-deklarationen är ett verktyg för att integrera jämställdhetsperspektivet i det politiska beslutsfattandet och i den praktiska verksamheten. Jämställdhetsarbetet ska synas i landstingsplan, verksamhetsplaner, årsredovisningar samt utredningar och beslutsunderlag. Jämställdhetsarbetet ska vara ständigt pågående, på alla nivåer, inom alla områden och alla medarbetare ska utbildas i jämställdhet. Deklarationens 22:a artikel handlar om genusrelaterat våld. Genom att underteckna deklarationen har vi förbundit oss att genomföra insatser mot genusrelaterat våld.

Flertal av de kvinnor som utsatts för mäns våld anmäler inte dessa brott, trots att det finns stöd i lagstiftningen. Mörkertalet uppskattas vara väldigt stort i förhållande till hur många som anmäler övergreppen och hur många som faktiskt blivit utsatta. Barn som lever i familjer där mannen utsätter kvinnan för våld är en riskgrupp för att utveckla hälsoproblem under barndomen men också i vuxenlivet. Många kvinnor upplever det som svårt att vända sig till hälso- och sjukvården efter att ett övergrepp är begånget. Detta måste vi i landstinget motverka.

Ett särskilt prioriterat område i landstingsplanen är därför att minska mäns våld mot kvinnor samt våld i nära relationer. All verksamhet ska vara delaktig i detta arbete och konkreta åtgärder för hur landstingets verksamheter ska uppmärksamma förekomst av våld i nära relationer kommer att tas fram. Landstinget ska också uppmärksamma förekomst av våld i nära relationer i samband med sjukskrivning och erbjuda lämplig åtgärd. Våld i nära relationer kan vara en dold bakomliggande orsak i samband med sjukskrivningar.

Även män kan självklart utsättas för våld i en relation. Det våld som närstående män riktar mot kvinnor är dock oftare upprepat, grövre och leder till fler negativa konsekvenser för den drabbade än det våld som drabbar män i en (heterosexuell) relation. I vårt arbete med att bekämpa mäns våld mot kvinnor får heller inte kvinnor och män som utsatts för partnervåld i samkönade relationer hamna i skymundan. Detsamma gäller kvinnor och män som utsatts för hedersrelaterat våld och förtryck. Partnervåld i samkönade relationer liksom hedersrelaterat våld och förtryck är, på samma sätt som gäller i diskussionen om mäns våld mot kvinnor i stort, ett uttryck för föreställningar om kön och sexualitet kopplade till känslor av makt och kontroll hos den/de som utövar våldet.

Vänsterpartiet arbetar för att uppnå jämställdhet och för att kunna förebygga och förhindra våld mot kvinnor samt våld i nära relationer. Det gör vi genom att driva en konsekvent feministisk politik – på alla nivåer.

Linda Fleetwood (V), landstingsråd med ansvar för jämställdhet

Jämställd vård handlar om patientsäkerhet

Linda Fleetwood (V), landstingsråd
Linda Fleetwood (V), landstingsråd

I dagens samhälle finns en ojämlik maktstruktur, en könsmaktsordning, som skapar orättvisor och diskriminering. Könsmaktsordningen genomsyrar sociala, ekonomiska och politiska strukturer och ger män som grupp omotiverat mycket makt och inflytande.

Till exempel värderas kvinnors arbete lägre än mäns arbete, kvinnor har lägre löner än män och sämre position på arbetsmarknaden. Kvinnor får sämre vård än män och billigare och äldre medicin. Kvinnor får inte sina arbetsskador erkända i samma utsträckning som män.

Vi i vänsterpartiet arbetar för att avskaffa den ojämlika könsmaktsordningen. Vi vill ta ett helhetsgrepp på samhällsstrukturen och se hur olika områden påverkar varandra. Jämställdhet är ingen åsiktsfråga utan en kunskapsfråga. Inom vården behöver kunskaperna öka om hbtq och kvinnors ohälsa eftersom mannen hittills har varit normen inom läkarvetenskapen.

Det gäller inte minst inom den psykiatriska vården. Även bemötandet inom vården måste analyseras ur ett genusperspektiv. Därför har vi i landstinget drivit igenom att en handlingsplan för jämställd vård ska upprättas, att chefer och alla medarbetare ska utbildas och att könsuppdelad statistik ska genomföras, analyseras och åtgärdas.

En man kan inte vara norm för hjärtmedicin som även ska ges till kvinnor och en kvinna kan inte vara norm för medicin mot depression som även ska ges till män. Jämställd vård handlar om patientsäkerhet och för att få en jämställd vård krävs det att vi i Vänsterpartiet är med och gör skillnad.

Det behövs en fortsatt rödgrön majoritet i landstinget och det krävs ett ännu starkare vänsterparti för att kvinnor ska få lika snabb och bra hjärtvård som män och för att pojkar ska få likvärdig tillgång till ungdomsmottagning som flickor. Det krävs ett starkt vänsterparti för en välfärd utan vinstintresse och det krävs att alla är med för att få ett jämställt och solidariskt samhälle!

Linda Fleetwood (V)
Landstingsråd

Nya steg mot en mer jämställd och jämlik hälso- och sjukvård

Idag presenterade Vänsterpartiet tillsammans med sammarbetspartierna i landstingsmajoriteten, S och MP, sitt förslag på inriktning för hälso- och sjukvården de kommande åren, 2015-2017. Partiernas gemensamma riktlinjer anger färdriktningen, innehåller prioriteringar och uppdrag till tjänstemännen som nu ska arbeta fram ett budgetförslag som ska behandlas av landstingsfullmäktige i november.

– Det är tydligt att Vänsterpartiet gör skillnad i landstinget. Med vår politik tar vi nya steg mot en mer jämställd och jämlik hälso- och sjukvård.

– Vi vill stärka den nära hälso- och sjukvården. Under de kommande åren ska primärvården tillföras nya resurser för att både stärka det förebyggande arbetet och förbättra omhändertagande vid sjukdom. Vi fortsätter också att förbättra psykiatrin och stärker kulturens roll i regionen, säger Linda Fleetwood (V), landstingsråd.

Linda Fleetwood
Vänsterpartiets landstingsråd Linda Fleetwood är nöjd med att ha fått fokus på bland annat kortare vårdköer, förbättrad cancervård och en jämlik vård och hälsa.

De rödgröna partierna har nu samarbetat i snart två mandatperioder. Framgångarna har varit stora för hälso- och sjukvården under dessa åtta år. Landstinget i Kalmar län har idag de kortaste vårdköerna i Sverige och de nöjdaste patienterna. Dessutom har ekonomin varit välskött. Under snart tio år har landstinget haft ekonomiska överskott och genom egna medel kunnat bekosta nya och renoverade sjukhuslokaler i hela länet. Får de rödgröna partierna fortsatt förtroende i höstens val kommer den politiska inriktningen att vara följande:

  • Sveriges kortaste vårdköer ska bli ännu kortare. Partierna vill förbättra vårdgarantin de kommande åren. De rödgröna vill att landstinget ska sätta upp målet att senast år 2018 vara helt köfritt.
  • Cancervården ska utvecklas. Cancervården måste ses som akutsjukvård. Målet är att alla patienter ska få behandling inom fyra veckor.
  • De rödgröna partierna aviserar en ekonomisk satsning på primärvården de kommande åren.
  • För att öka medvetenheten och kunskaperna föreslås alla landstingets medarbetare genomgå en särskild jämställdhetsutbildning.
  • Fri tandvård ska införas för asylsökande mellan 18-20 år.
  • Som första landsting i Sverige införde Landstinget i Kalmar län fri sjukvård för länets äldsta medborgare (över 85 år). Nu vill de rödgröna se över förutsättningarna för att ta ytterligare steg och succesivt sänka åldersgränsen så att fler äldre omfattas.
  • Den ökande ohälsan bland unga ska motverkas genom att första linjens psykiatri byggs ut. Satsningen ska genomföras och följas upp.
  • Det folkhälsopolitiska arbetet ska stärkas. Bland annat ska landstinget engagera sig för att minska tobaksanvändandet bland unga. Folktandvården ska genom att använda en särskild kontraktsmodell (tobaksfri duo) även arbeta mot gymnasieungdomar i högre utsträckning.
  • En kraftsamling föreslås för att komma till rätta med de ökade kostnaderna för hyrläkare. Kontinuiteten med patienterna måste bli bättre. De rödgröna partierna föreslår att en tidssatt handlingsplan tas fram för att minimera behovet av hyrläkare.
  • För att förbättra rekryteringen av personal ska också ett regionalt vård och omsorgscollege stöttas, en resurspool för allmänläkare utredas och löneutrymmet förstärkas mot svårrekryterade personalgrupper.
  • Vid nästa stora upphandling ska kollektivtrafiken bli fossilbränslefri. Krav på biogas ska ställas. De rödgröna vill även se över möjligheten för KLT att underlätta studenternas resande mellan olika studieorter.
  • De rödgröna vill utreda om landstinget ska ta över ansvaret från regionförbundet för kulturpolitiken i länet. De rödgröna föreslår även att landstinget ska bidra med att ta fram en plan för skapandet av ett Kulturcentrum i Kalmar. Frågans ska tas med i kommande budget.