Etikett: välfärd

Svagt underbyggt och inhuman förslag om medicinsk åldersbedömning

Skrivet av kalmarlan den 17 november, 2015. Postad i Okategoriserade.

Lars Holmberg, ordförande (V) Kalmar län

Förslaget från Folkpartiet och Moderaterna att föreslå medicinsk bedömning av ålder för ensamkommande barn är dåligt, svagt underbyggt och inhumant. Barn ska behandlas som barn och vuxna som vuxna är en självklarhet. Att använda det som motiv känns försåtligt. Barn under 18 år har enligt FN:s barnkonvention rätt till särskilt skydd och samhällelig omsorg. Vid 18 års ålder är barnet myndigt enligt svensk lag, med full rättskapacitet, fattar sina egna beslut med eget ansvar.

Migrationsverket gör redan idag kontroll av barnets ålder. Siffror för 2013 visar att för ca 9 % av de ensamkommande gjordes en ålderskorrigering. Till utgångspunkt för ålderbedömning ligger den uppfattning handläggaren får vid de första mötena med barnet. Det är troligt att Migrationsverket oftare ifrågasätter åldern hos ungdomar med tidig pubertet än hos dem som varit sena i sin pubertetsstart. En stor del av läkarkåren är kritisk till att använda handledsröntgen och status på visdomständer som grund för att bedöma ålder.

När ett ensamkommande barn under 18 år kommer till Sverige får barnet en God man. I Kalmar placeras barnet i normalfallet i ett boende typ HVB hem. God man inträder i förälderns ställe, såsom vårdnadshavare och förmyndare och ansvarar därmed för barnets alla angelägenheter, personliga såväl som ekonomiska och rättsliga. Konkret betyder detta att se till att barnet blir inskriven i skolan, får en hälsoundersökning, ansöka om dagersättning (24 kr/dag) och särskilt bidrag till kläder (i normalfallet ca 1200 kr). Dagersättningen ska täcka kostnader för kläder och skor, fritidsaktiviteter, hygienartiklar och andra förbrukningsvaror. Särskilt bidrag får barnet när behovet är mycket stort enligt Migrationsverkets bedömning.

God man ska dessutom hålla kontakt med barnet, boendet, skolan och övriga myndigheter samt medverka under asylprocessen. Min erfarenhet som God man visar att de barn som kommer hit har varit med om saker som vi inte vill att våra egna barn ska vara i närheten av. De har sett sina pappor blivit bortförda, ibland mördade inför deras ögon eller det egna hemmet sprängt i bitar. Som ett av mina barn sa, ”en gång var jag så rädd, helt övertygad om att jag skulle dö”.

Medicinsk bedömning av ålder innehåller en osäkerhet på mellan 2-4 år. Ett barn som bedöms vara 18 år kan vara 14-15 år. För den som bedöms vara 19 år men kan vara 16 år får det betydande konsekvenser om denna medicinska bedömning kvarstår. Den som kommer hit och är över 18 år placeras på boende med vuxna. De har inte rätt till God man och är självständigt ansvariga för beslut och handlingar. Var och inser nog att ett barn fött och uppvuxet i landet kan få svårigheter med de saker som en ensamkommande förväntas hantera. Att med vetskap om denna osäkerhet vilja beröva barn de behov och rätt till särskilt skydd och samhällig omsorg som de har rätt till är inte bara dumt utan också extremt inhumant.

Lars Holmberg
Vänsterpartiet

Låt oss fortsätta att investera i vår gemensamma välfärd

Skrivet av kalmarlan den 12 november, 2015. Postad i Okategoriserade.

Liselotte Ross (V), politisk sekreterare och Bertil Dahl (V), kommunalråd — Liselotte Ross (V) och Bertil Dahl (V)

Måndag den 9 november minns vi de fruktansvärda händelserna på kristallnatten 1938, en natt som tog närmare 1500 människoliv. Dygnen runt den 9 november markerade de tyska nazisterna att de var beredda att använda vilka medel som helst i kriget mot judarna.

I dessa dagar så tänker vi på alla de drabbade på kristallnatten och samtidigt ser vi vad som pågår runt omkring oss i världen, i Europa och i Sverige idag. Människor flyr från sina sönderbombade hemländer och det fruktansvärda kriget. De flyr tillsammans med sina barn för att finna trygghet och möjlighet att skapa sig ett nytt liv.
Sverige står idag inför en rejäl utmaning, hur vi på bästa sätt ska ta emot alla medmänniskor som kommer hit och söker asyl. Grundläggande för all integration tror vi är att just se varandra som medmänniskor. Det är våra framtida grannar, kollegor, vänner och kanske familjemedlemmar.

Motargumenten är många och rädslan över konsekvenserna för vårt samhälle är stor. Låt oss därför se tillbaka. Under 40-talet kom 70 000 ensamkommande finska barn. Vi var då 6,5 miljoner invånare och hade ett betydligt lägre BNP. I år beräknas vi ta emot 30 000 ensamkommande barn. Undersökningar visar att det gått bra för de ensamkommande som tidigare anlänt till vårt land. Den svenska välfärdens framgångshistoria inleddes samtidigt som vi tog emot en mängd flyktingar i anslutning till andra världskriget.

Många människor vill sätta vår gemensamma välfärd mot vår invandring. Ska våra egna äldre inte få den hjälp de behöver? Ska våra egna barn inte få stöd i skolan? Låt oss även här se tillbaka. 1973 tog vi emot människor på flykt från diktaturens Chile vilket gör att vi idag har 45 000 människor med chilensk bakgrund, flest i världen efter Argentina och USA. Detta borde om vi lyssnar på många varit slutet på vår gemensamma välfärd, men inte. 1973 infördes 40-timmars arbetsvecka, året efter kom LAS. 1974 infördes rätten att vara hemma för vård av barn och 1975 infördes vår världsberömda föräldraförsäkring.

Hela 70-talet blev det stora årtiondet för välfärdsreformer i Sverige. Under årtiondet tog vi emot 90 000 invånare från Finland. Utbyggd välfärd eller inte beror inte på om vi tar emot flyktingar. Det handlar om huruvida vi har en vettig politik. Sveriges framgång har byggt på att vi investerar i sådant som vi behöver. Det handlar om att investera i bostäder och kommunikationer men också i människor, i utbildning, hälsa, demokrati och jämlikhet.
1994 fick 82 000 flyktingar från f.d. Jugoslavien asyl i vårt land och blev viktiga kuggar i utvecklingen av välfärden i vårt samhälle. Vi är landet som är känt för vår starka gemensamma välfärd men också för vårt generösa flyktingmottagande, det finns ingen motsättning däremellan.

I år ser ut att bli året då vi tar emot rekordmånga flyktingar men det är också året då vi för första gången på två decennier satsar mycket pengar på att bygga fler bostäder. Det är samma år som ersättningen till arbetslösa höjs, då barn får gratis medicin, föräldraförsäkringen höjs och äldreomsorgen får mer pengar.

Låt oss fortsätta att investera i vår gemensamma välfärd, frigöra resurser för fortsatta investeringar i infrastruktur och i den integration med riktiga jobb som måste till för att inte en ny låglönesektor ska etableras. Vi ska ha en rättvisare fördelningspolitik. Låt oss få till ett förbud mot vinstjakten hos bolagen som ordnar flyktingboenden och hem för ensamkommande. Varenda krona måste gå till själva mottagandet och inte ner i Bert Karlssons fickor.

Vi behöver bli fler och ta vara på den kunskap, energi och engagemang som dessa människor på flykt bär med sig. Den positiva utvecklingen i vårt land och vår kommun hade aldrig varit möjlig utan medverkan från våra nya svenskar. På samma sätt kommer vår framtid vara beroende av att vi tar chansen att välkomna dessa människor som nu får asyl i vårt land och förstår att vi tillsammans kan utveckla vår gemensamma välfärd.

Bertil Dahl (V), kommunalråd Kalmar kommun
Liselotte Ross (V), politisk sekreterare Kalmar kommun

Kulturen har en viktig roll i vårdens utveckling

Skrivet av kalmarlan den 10 november, 2015. Postad i Okategoriserade.

Vilken roll kan kulturen spela för att utveckla vården i Landstinget i Kalmar län? Att delta i kulturlivet, som besökare, publik eller genom att själv spela, sjunga eller måla, är centralt för människors livskvalitet och personliga utveckling. Vi vet idag att den psykiska ohälsan är en ökande kostnad inom sjukvården. Kan kulturen vara ett verktyg för att ändra på det?

Alltmer uppmärksammas kulturens betydelse för en god hälsa. Kulturen som en betydelsefull faktor, både för att förebygga ohälsa, men även som en del i tillfrisknandeprocessen, är en viktig fråga för Vänsterpartiet. Vi tror att om vi integrerar kulturen i hälsoarbetet så är det en framgångsfaktor på många sätt.

Kulturellt skapande i alla dess former är både ett mål i sig och ett verktyg för att förstå och förändra samhället. Kulturen förtjänar en självklar plats i vården och ska vara tillgänglig för alla vare sig man har sjukdom, smärtor, funktionshinder eller ålderskrämpor. Vetenskapliga studier visar dessutom att kulturell aktivitet har ett samband med god hälsa.

Gunnar Bjursell, professor i molekylärbiologi vid Göteborgs universitet, som började forska om sambandet mellan kultur och hälsa för 15 år sedan, menar att kultur har klara och tydliga effekter på hälsan. Han var en av flera kunniga deltagare vid ett panelsamtal som Vänsterpartiet anordnade i torsdags om hur kulturens förebyggande och läkande effekter kan bli en del i vårdens rehabilitering och behandling.

Vänsterpartiets hälso- och sjukvårdspolitik utgår från människans behov av meningsfulla sammanhang, där deltagande i kulturverksamheter främjar såväl kroppslig som psykisk hälsa. Vi tror att kulturen har en viktig roll i utvecklingen av vården i Landstinget i Kalmar län.

Linda Fleetwood, landstingsråd (V)
Lars Ohly, moderator för panelsamtalet om Kultur & Hälsa