Etikett: självmord

Självmord – ett stort folkhälsoproblem

Skrivet av kalmarlan den 11 september, 2017. Postad i Debattartiklar och insändare, Nyheter.

Igår, 10 september, var det den Internationella suicidpreventiva dagen, den internationella FN-dagen för att uppmärksamma självmord. Landstinget i Kalmar län har en nollvision när det gäller självmord och har under de senaste åren bedrivit ett omfattande och intensivt arbete för att minska självmorden i Kalmar län. Men det kommer ta tid att närma oss det målet.

Självmord är ett betydande folkhälsoproblem. Län med många självmord har flera gemensamma karaktärsdrag. De län som ligger högt i självmordsstatistiken är glesbygdslän med hög arbetslöshet och utflyttning, som Kalmar län. Att förebygga självmord i samhället handlar mycket om politiska beslut och resurser. Tendensen är dock att en persons problem av andra människor ses som dennes individuella, trots att det är omgivningen och samhället i övrigt som också spelar in i stor grad.

Mäns överrepresentation när det gäller självmord är ett väl känt faktum. Det är även en global företeelse. För att komma tillrätta med detta så krävs ett aktivt genusperspektiv på samhällsnivå där man motverkar de skadliga maskulinitetsnormer som utgör de bakomliggande orsakerna. Maskulinitetsnormen i samhället säger att en man ska vara stark, handlingskraftig och framgångsrik. Våld mot andra, och ibland även mot sig själv, ses dessvärre ibland som en naturlig ingrediens i den normen.

Maskulinitetsnormerna bidrar också till mäns känslomässiga begränsningar och deras svagare sociala nätverk. Män är generellt sämre på att kommunicera och söker exempelvis inte hjälp vid en depression i samma grad som kvinnor. Det gör män mer utsatta för genomgripande förändringar som skilsmässor, arbetslöshet och pensionering.

Att män generellt, och i synnerhet män som är fångna i de traditionella maskulinitetsidealen, inte självmant söker hjälp, är en del av problemet. ”Att inte kunna leva upp till den dominerande maskulinitetsnormen är för en del män uppenbart så svårt att de tar sina liv.” skriver exempelvis professor Lars Jalmert i Psykisk Hälsa 2014:3 och menar att självmord då kan vara ett sätt att återta kontrollen och själv bestämma över sitt liv. Maskulinitetsnormen är alltså en, bokstavligen, dödlig social konstruktion.

För mig som feminist är det självklart att det är utifrån detta vi måste dra de folkhälsopolitiska slutsatserna för att komma tillrätta med mäns överrepresentation vid självmord. Det är utifrån detta som samhället måste vidta åtgärder och det krävs tidiga åtgärder för att bekämpa de skadliga könsnormer som idag präglar vårt samhälle. Landstingets jämställdhetsarbete är självklart en viktig del i detta.

Linda Fleetwood (V), landstingsråd

Artikeln är publicerad i

Satsningar ska minska antalet självmord

Skrivet av kalmarlan den 26 maj, 2016. Postad i Nyheter, Pressmeddelande.

Som landstingsråd med ansvar för bland annat psykiatri och folkhälsa har Linda Fleetwood dragit igång ett omfattande arbete för att minska antalet självmord i länet. Kalmar län hade år 2014 den högsta andelen självmord i landet bland män. Med anledning av detta har landstinget i Kalmar län sedan dess arbetat aktivt på en mängd områden inom såväl psykiatrin som folkhälsoområdet för att minska antalet självmord i länet.

– Det kommer ta tid att vända på siffrorna och det kräver samverkan mellan många aktörer. Bara 40% av de som begår självmord har sökt vård innan och ett viktigt mål är att nå alla de som inte söker vård.

Sedan hösten 2014 har ett omfattande arbete genomförts att i samverkan med kommuner, myndigheter, frivillig- och brukar/anhörigorganisationer ta fram ett länsövergripande handlingsprogram med brukarperspektivet i fokus. Handlingsprogrammet har som tydlig målsättning att halvera antalet självmord och självmordsförsök till år 2025 genom ökad samverkan i länet, kompetenshöjande insatser, riktade insatser samt samordning i det akuta läget vid hot om suicid. Handlingsprogrammet har emottagits mycket väl i länet men även lyfts som ett gott exempel nationellt av Suicide Zeros generalsekreterare Alfred Skogberg.

– Konkreta aktiviteter från handlingsplanen har redan påbörjats. Bland annat anordnade landstinget i Kalmar län i slutet av januari 2016 en instruktörsutbildning i första hjälpen till psykisk hälsa, säger Linda Fleetwood.

Kalmar län har nu 22 instruktörer som i sin tur har börjat utbildning av personal inom bl.a. äldreomsorgen, elevhälsan, socialförvaltningen, folkhögskolorna och Linnéuniversitetet. Sedan utbildningen i januari har mer än 200 första hjälpare i vårt län utbildats i att se tidiga tecken på psykisk ohälsa/självmordsnära personer, hur man bemöter och uppmuntrar till hjälp samt har kunskap om vart man kan vända sig för att få stöd och hjälp.

Sedan 2014 pågår även inom Psykiatriförvaltningen ett lokalt förbättringsarbete, Grupp 51, vars syfte var att undersöka och få kunskap kring problematiken med antalet suicid i länet under 2012. Det har gruppen nu gjort genom att ta del av samtlig sjukvårdskontakt som fanns att tillgå i sjukvårdens datajournalsystem från 2006 och framåt och utifrån detta värdera om det fanns möjliga åtgärder för att förbättra omhändertagandet av suicidnära patienter. Kunskapsvinsterna med detta projekt är att vi kan dra lärdom från vårt eget närområde genom att göra en retrospektiv journalgranskning och utifrån detta få möjlighet att rikta suicidpreventiva insatser.

Under våren 2016 införde Psykiatriförvaltningen också SPiSS – suicidprevention i svensk sjukvård, för samtliga medarbetare. Det är en webbaserad utbildning som handlar om att träna upp kommunikation och beteende i situationer där personalen möter suicidnära patienter. Målet är att primärvårdsförvaltningen ska ta del av programmet för att åstadkomma en generell kompetenshöjning inom området.

– För att förebygga självmord måste samhällets alla aktörer och invånare stärkas i budskapet att våga prata om psykisk ohälsa och att det finns hjälp att få. För att lyckas med detta krävs att planerade utbildningsinsatser genomförs, att riktade insatser utformas och att vi fortsätter mäta och följa utvecklingen, säger Linda Fleetwood.

För ytterligare information kontakta
Linda Fleetwood, landstingsråd, 070 265 64 25
Kaj Raving, politisk sekreterare, 070 258 97 55

Det krävs ett aktivt arbete för att förändra normer

Skrivet av kalmarlan den 10 september, 2015. Postad i Okategoriserade.

Linda och Bertil — Bertil Dahl (V), kommunalråd i Kalmar och Linda Fleetwood (V), landstingsråd

Det är nu äntligen Pridevecka vid Kalmarsund. Just idag, 10 september, är det dessutom den Internationella suicidpreventiva dagen. Det må vara en slump att dessa händelser sammanfaller men det skulle lika gärna kunna vara en tanke. I juni presenterades nämligen den hittills största studien om transpersoners livssituation. Det var en dyster läsning. Var tredje transperson har övervägt att ta sitt liv det senaste året.

Sverige är fortfarande ett land där priset är högt för den som utmanar normer om kön och könsuttryck. Hatbrott är vanligare förekommande bland hbtq-personer än bland övriga befolkningen. Folkhälsomyndigheten menar att situationen för homo- och bisexuella inte har förändrats nämnvärt under de senaste tio åren. För transpersoner har situationen till och med blivit sämre. Utgångsläget är alltså mycket allvarligt.

Vittnesmålen om diskriminering, våld och trakasserier på grund av sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck är många. Trots detta är mörkertalet stort. Mest utsatta är de personer som överskrider normer för könsidentitet och/eller könsuttryck, dvs transpersoner. Varannan transperson har utsatts för trakasserier de senaste tre månaderna och har undvikit dagliga aktiviteter på grund av rädsla för diskriminering.

Mer än var tredje transperson uppger alltså att de har övervägt att ta sitt liv det senaste året. Det är så otroligt höga siffror. Här behöver man verkligen titta på självmordspreventiva åtgärder men även åtgärder för att pressa tillbaka transfobin. Vi har som samhälle mycket kvar att arbeta med vad gäller attityder och tolerans. Hälsotillståndet bland transpersoner skulle kunna förbättras om gruppen synliggjordes och kunskapen ökar om transpersoners livssituation bland allmänheten.

Vi måste se att detta är en viktig folkhälsofråga och en fråga om rätten till jämlik hälsa. Vi behöver garantera att transpersoner bemöts med kunskap när de vänder sig till äldreomsorg eller ungdomsmottagning. Sjukvården, inte minst psykiatrin, måste lyckats med att inkludera och möta upp transpersoners behov. Frågor runt könsidentitet och könsuttryck behöver finns med i skolan sex- och samlevnadsundervisning. Bara för att nämna några exempel.

Vi vill skapa ett mer öppet och inkluderande samhälle som tar avstånd från alla former av diskriminering. Vi måste jobba med självmordspreventiva åtgärder och ta tag i de rådande könsnormerna som transpersoner bryter emot. Detta kräver kompetensutveckling av chefer och medarbetare, men även av oss som förtroendevalda, för att garantera likvärdig behandling och för att främja jämlika levnadsvillkor.

Där har vi som politiker i landsting och kommun viktiga roller och ett ansvar att driva på utvecklingen.

Linda Fleetwood (V), landstingsråd
Bertil Dahl (V), kommunalråd