Skip to main content

Alla har rätt till ett tryggt arbete

Kaj Raving (V)
Kaj Raving (V)

För Vänsterpartiet är utgångspunkten att alla människor ska ha rätt till ett arbete. Därför är det glädjande att tillväxten i Sverige nu är på historiskt höga nivåer, att arbetslösheten i Sverige sjunker, och att SCB dessutom rapporterar om en kraftigt ökad orderingång för industrin, växande industri- och tjänsteproduktion och uppgång i restaurangförsäljningen. Utvecklingen av Sveriges välstånd går åt rätt håll.

Samtidigt har utvecklingen på arbetsmarknaden under lång tid gått åt fel håll. Alla människor som kan jobba ska ha rätt till ett arbete. Men inte med vilka villkor som helst. Goda arbetsvillkor, inflytande och utvecklingsmöjligheter på jobbet är en förutsättning för att människor ska må bra och samhället utvecklas. Den förra regeringens politik har lett till att allt fler blivit arbetslösa eller tvingats till osäkra anställningar. Det är hög tid att vända den utvecklingen.

Ingen ska behöva jobba år ut och år in som timvikarie, extraanställd eller med kontrakt på några månader i taget. I åldersgruppen 16-24 år har fler än hälften av de som jobbar en tidsbegränsad anställning. Att vara anställd på tillfälliga kontrakt innebär stora nackdelar. Livet går inte att planera, ekonomin är osäker och man befinner sig ständigt i underläge på arbetsplatsen.

Det är svårare att engagera sig fackligt och säga ifrån om orättvisor och problem på jobbet. Att inte ha en fast anställning gör det svårt att teckna ett hyreskontrakt eller låna pengar till en bostad. Otrygga anställningar är en stor källa till stress och oro. När antalet visstidsanställningar blir för många på en arbetsplats påverkar det även de fast anställdas arbetssituation negativt.

Vi vill skärpa lagstiftningen för att öka anställningstryggheten. Anställningsformen Allmän visstid ska avskaffas. Fast anställning ska vara norm och det ska krävas särskilda skäl för att anställa någon tillfälligt. Den som varit tillfälligt anställd i sammanlagt två år under en period av fem år ska ges fast anställning. Olika former av tillfälliga anställningar ska inte kunna staplas på varandra på samma sätt som är möjligt idag.

Såväl visstidsanställningar som inhyrning används inte bara för att täcka upp tillfälliga arbetstoppar eller för att få ett avgränsat uppdrag utfört, utan i allt högre utsträckning för att täcka personalbehov som är permanenta. Hot om att ersätta anställd personal med inhyrd arbetskraft har också kommit att bli ett maktmedel i arbetsgivarnas händer.

Därför behövs en tydligare reglering av bemanningsverksamheten som värnar anställningsskyddet och kollektivavtalen samt garanterar likabehandling av inhyrda. Vi vill sätta stopp för bemanningsbranschen, men det kräver ändringar i EU:s regler. I väntan på det vill vi skärpa lagstiftningen vid inhyrning från bemanningsföretag och bland annat förbjuda inhyrning av arbetskraft för att tillgodose permanenta arbetskraftsbehov.

Vi välkomnar att människor från andra länder kan komma till vårt land. Men vi motsätter oss att löntagare utnyttjas. Arbete och konkurrens ska ske på lika villkor. Därför kräver vi att alla som arbetar i Sverige ska omfattas av svenska kollektivavtal. På så sätt får både den enskilde arbetaren schyssta löner och arbetsförhållanden samtidigt som det är ett sätt att upprätthålla villkoren på arbetsmarknaden.

På nationell nivå behövs en nationell handlingsplan mot skattefusk, svartjobb och social dumpning. Lex Laval ska rivas upp så att svenska kollektivavtal ska gälla, att huvudentreprenörer tar ansvar för förhållanden hos underentreprenörer, krav på schyssta villkor vid offentlig upphandling och bättre kontrollmöjligheter för myndigheterna och fackföreningarna.

Bättre villkor på arbetsmarknaden är en av våra viktigaste frågor de kommande åren, en av de vi kommer arbeta allra mest med. Det påverkar så många människors liv, framför allt ungdomar och kvinnor.

Kaj Raving (V)

Nu kommer pengarna till förlossningsvården

Linda Fleetwood (V), landstingsråd
Linda Fleetwood (V), landstingsråd

Ökade resurser till förlossningsvården var en av de satsningar Vänsterpartiet fick med i regeringens höstbudget. Nu kommer pengarna. Landstinget får senast 15 december fem miljoner kronor extra till satsningar på förlossningsvården och kvinnors hälsa.

Det är en viktig satsning för att säkerställa trygga och säkra förlossningar för alla som Linda Fleetwood, landstingsråd för Vänsterpartiet, givetvis är nöjd med.

– Man ska kunna känna sig trygg när man föder barn. Vi har en bra förlossningsvård i Kalmar län, men denna satsning ger oss möjlighet att bättre möta de utmaningar som vi står inför.

Vänsterpartiet vill arbeta för en säkrare och tryggare förlossningsvård och kom därför i höstbudgeten överens med regeringen om en riktad satsning för att förstärka förlossningsvården. Satsningen kan också omfatta andra insatser för att förbättra kvinnors hälsa i syfte att uppnå en mer jämställd hälso- och sjukvård. Satsningen är på 200 miljoner kronor 2015 och därefter 400 miljoner kronor per år. För landstinget i Kalmar län innebär det c:a fem respektive tio miljoner kronor.

– I våra budgetförhandlingar med regeringen har vi prioriterat välfärdssatsningar som förbättrar kvinnors livsvillkor. Välfärden har fått stå tillbaka alldeles för länge och det har drabbat kvinnor särskilt hårt. Tack vare Vänsterpartiet satsas det nu på en jämlik och jämställd hälsa. Det är på tiden!

De extra pengar till förlossningsvården och kvinnors hälsa som regeringen idag beslutat att betala ut till landstingen är resultatet av en överenskommelse mellan regeringen och Vänsterpartiet.

För ytterligare information kontakta
Linda Fleetwood, landstingsråd, 070 265 64 25
Kaj Raving, politisk sekreterare, 070 258 97 55

KD drömmer om att rulla tillbaka historien

Per Gawelund (V)
Per Gawelund (V)

Vi lever nu i den största flyktingkatastrofen sedan andra världskriget. Miljontals människor flyr från krig, svält, tortyr och våldtäkter. Några av dessa flyktingar söker asyl i Sverige. Vad är borglighetens svar? Hårdare flyktingpolitik och ett utökat RUT-bidrag.

Välbeställda har genom RUT-bidraget i åratal fått skatterabatt för köp av tjänster som städning, tvätt, matlagning, barnpassning, läxhjälp, poolrengöring och spritservering på privata gardenpartys. Är detta verkligen vad skattemedel ska gå till?

Det tycker inte Vänsterpartiet. I förhandling med regeringen har vi i nästa års budget fått igenom att åtminstone halvera det maximala RUT-bidraget för personer som inte har fyllt 65 år. Och de mest uppmärksammade och hårt kritiserade avarterna av skattesubventioner slopas från årsskiftet; privat läxhjälp för tonåringar, rengöring av poolen och att hyra bartender vid fester. Vänsterpartiet vill gå mycket längre i att fördela skattemedel efter behov och därför avskaffa RUT-systemet. Men denna omläggning är i alla fall steg i rätt riktning.

Med offentliga uppgifter från Skatteverket vet vi att de som mest utnyttjar RUT-systemet är invånare i välmående kommuner som Danderyd, Lidingö och Vellinge. Detta är i sig talande statistik. Men bakom siffrorna blottlägger RUT-bidraget människosyn, etik och värderingsfrågor. Tycker man att pigor och drängar hör till ett förlegat samhälle? Eller vill man istället se en comeback för det råa klassamhället? Är det viktigt att lära sina barn att bli självständiga och kunna tvätta, städa och laga mat? Eller är det okej att avsäga sig delar av föräldraansvaret och vänja barnen att en hushållerska tar hand om livets nödvändiga sysslor?

Kristdemokraterna, Sveriges motsvarighet till Tea party-rörelsen, och nya partiledaren Ebba Busch Thor tar plats och försöker med alla medel locka väljare från Sverigedemokraterna och de övriga allianspartierna. I samma andetag som hon pliktskyldigt nämner orden ”medmänskligt ansvar” för flyktingarna förkunnar hon RUT-evangeliet. Det är osmakligt. Integrationen ska tydligen ske genom lågbetalda hushållstjänster i förmögna hem. Därutöver är KD:s omsvängning och närmande till SD:s rasistiska flyktingpolitik både djupt tragisk och oroväckande. Vad är det för jobb som Ebba Busch Thor tycker är lämpliga för nyanlända flyktingar?

I antologin ”Rena hem på smutsiga villkor?” från 2013 granskas RUT-branschen av flera framstående forskare. Professor Calleman konstaterar att det sällan finns kollektivavtal med reglerade löner. Lönen i hemstädbranschen är skamligt låg. För att klara ekonomin tvingas många arbeta först heltid och därefter extra, ofta svart, för ­olika privilegierade familjer. Timanställning är regel och OB-tillägg sällsynt. Arbetsresorna mellan villorna obetalda. Arbetet är ensamt och utan insyn. Sexuella trakasserier sker i det tysta. Calleman identifierar migranter och särskilt de papperslösa som en extremt utsatt grupp. I deras vanmäktiga situation får arbetsgivaren en väldig makt. Forskarna Gavanas och Mattsson visar att nästan 70 % av dem som har de lägsta lönerna i hemstädbranschen är utlandsfödda. Samtliga är kvinnor. Många har vittnat hur de pressats till urusla villkor hämtade från en förlegad tid.

Vi har idag en välfärd som behöver repareras efter åtta år av enorma skattesänkningar av förra regeringen. Det måste anställas mycket folk för att tillgodose de reella behov som finns i t ex. äldreomsorg och sjukvård. Men istället slösas både skattemedel och skickliga yrkesmänniskors arbete på att ge ”hemtjänst” till friska och lata med välfylld plånbok. Dagens RUT-bransch har många likheter med forna tiders pigjobb. Nu som då hänvisas arbetarkvinnor utan utbildning, många utlandsfödda, till de mest utsatta och lägst betalda jobben dvs. hushållstjänster i välbärgade hem. Det är uppenbart att Kd drömmer om att rulla tillbaka historien till ett samhälle uppdelat i herrskap och tjänstefolk.

Per Gawelund (V)
Sjuksköterska