Skip to main content

Författare: kalmarlan

Stoppa alla krav på begränsad strejkrätt i papperskorgen

Vänsterpartiet driver en politik för fler jobb och ökad trygghet på arbetsmarknaden. Vi vill ha en trygg arbetsmarknad med schyssta villkor och rimliga löner för alla – oavsett var man kommer ifrån, hur gammal man är eller hur länge man har varit arbetslös. Vi gör inte skillnad på folk. Vi ställer inte grupper mot varandra. Vi vill ha ett samhälle som håller ihop.

De borgerliga partierna gjorde under sin regering sitt bästa för att öka på otryggheten och försvaga facket. Det är precis vad man kunde förvänta sig av en borgerlig regering. De införde anställningsformen allmän visstid, de tog bort avdragsrätten för fackavgiften, försämrade a-kassan osv osv. Men trots alla försämringar så vågade de inte ge sig på strejkrätten.

Vänsterpartiet har sett till att en del av detta återställts. Vi har förbättrat a-kassan och från och med den 1 juli nästa år återinförs avdragsrätten för fackavgiften. Men än har vi inte lyckats få med oss regeringen på att slopa anställningsformen allmän visstid. Vi var många som hade hoppats på mer från en socialdemokratisk regering men försämringarna har i alla fall upphört. Eller?

Strejkrätten är arbetarnas enda verksamma påtryckningsmedel. I Sverige strejkas det internationellt sett väldigt lite. Det hindrar dock inte att arbetsgivarorganisationer och andra genom massiva propagandainsatser har drivit på för att på olika sätt begränsa strejkrätten. Så nu har regeringen gjort det som borgarna inte vågade: de har öppnat dörren för inskränkningar i strejkrätten.

Att värna strejkrätten är centralt för Vänsterpartiet. Det är en grundläggande fri- och rättighet för anställda i Sverige, sprungen ur en lång kamp av arbetarrörelsen, skyddad i regeringsformen och har även stöd i internationella konventioner. Men i somras föll regeringen alltså för påtryckningarna och tillsatte en utredning med uppdrag att se över strejkrätten.

Ibland framstår det som en naturlag att arbetsmarknaden blir otryggare och otryggare. Så är det inte, otryggheten beror på medvetna politiska beslut. Det går utmärkt att ta politiska beslut som istället ökar tryggheten på arbetsmarknaden – om man vill. Det enda rimliga är nu att regeringen snarast stoppar alla krav på begränsad strejkrätt där de hör hemma, i papperskorgen.

Kaj Raving (V), riksdagskandidat


Artikeln är publicerad i

 

 


 

Fem goda skäl att testa sex timmars arbetsdag

Tänk vad viktig vår gemensamma välfärd är, där hälso- och sjukvården är en betydelsefull hörnsten. En hälso- och sjukvård vi betalar för tillsammans och ska fördela efter behov. Det handlar ju i grund och botten om att vi ställer upp för varandra. Men för att få en välfärd av högsta kvalité finns det problem som måste lösas. Ett av de viktigaste är personalbristen inom vissa yrkesgrupper i vårt landsting.

  1. Vi anser att det är dags att starta ett treårigt projekt med arbetstidsförkortning/6 timmars arbetsdag (med bibehållen lön) inom Landstinget Kalmar län. Vi ser det som ett viktigt komplement till de personalfrämjande åtgärder som nu görs i landstinget för att skapa ett hållbart arbetsliv.
  2. Vi tror att en arbetstidsförkortning på sikt kan medverka till att skapa en bättre arbetsmiljö, färre sjukskrivningsdagar och en lägre personalomsättning. Stress och hög arbetsbelastning för den anställde kan minska. Vi får fler attraktiva arbetsplatser som fler vill arbeta på.
  3. På flera håll i Sverige testas nu arbetstidsförkortning/6 timmars arbetsdag med goda resultat, bland annat för dem som städar lasarettet i Skellefteå och för dem som arbetar på ortopedkirurgiska mottagningen på Mölndals sjukhus.
  4. Vi behöver ett arbetsliv med plats för fler, där människor inte slits ut i förtid utan orkar jobba till pensionsålder. Många som arbetar inom hälso- och sjukvård vittnar om tunga och långa arbetspass, om sjukskrivningar och om orken som inte riktigt räcker till. Många med heltidsjobb har svårt att kombinera arbete med föräldraskap, familj och fritid – tiden räcker inte till. Det behöver vi göra någonting åt.
  5. Inom offentlig sektor har vi möjlighet att gå före och visa hur andra prioriteringar och en annan organisation av arbetslivet är möjlig. Just därför vill vi att vårt landsting påbörjar resan mot en kortare arbetsdag. Vi är övertygade om att det kommer att ge positiva resultat både för personal och patienter.

Senast arbetstiden förkortades i Sverige var för fyra decennier sedan, det är dags att i praktiken påbörja resan mot sex timmars arbetsdag.

Sara Kånåhols (V), Borgholm

Andreas Rindbäck Wallin (V), Västervik

Josefin Hellvin (V), Kalmar

Jens Stenman (V), Vimmerby

Anita Strömberg (V), Nybro

Tommy Palmgren (V), Högsby

Kandidater till landstinget i valet 2018


Artikeln är publicerad i

 

 


 

Landstinget har ett ansvar att bekämpa mäns våld mot kvinnor

Idag, 25 november, är det Internationella dagen mot våld mot kvinnor. I spåren av #metoo är det tydligt att vi behöver prata om de dåliga könsnormer som råder och de konsekvenser dessa leder till. Om vi ska kunna ta verkliga steg mot ett jämställt samhälle måste vi göra upp med de normer som leder till att vi kvinnor får utstå fysiskt, sexuellt eller psykologiskt våld från män.

Dessa normer grundläggs i tidig ålder och leder till att våld i nära relationer är ett omfattande samhällsproblem. I de jämställdhetspolitiska målen, är ett av delmålen att Mäns våld mot kvinnor skall upphöra, samt att kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma rätt till kroppslig integritet. Det kräver att vi tillsammans tar ett ökat ansvar för att också nå dit.

För Vänsterpartiet är det ett självklart politiskt ansvar på alla nivåer att bekämpa mäns våld mot kvinnor. Det handlar om att synliggöra våldet, sprida kunskap och förändra attityder. Kraven på att kommunerna ska ha handlingsplaner mot våldet måste skärpas. Varje dödsfall orsakat av en närstående ska utredas grundligt. En samtyckeslag måste instiftas snarast.

Landstinget är en viktig aktör för att upptäcka och stötta de våldsutsatta. Att minska mäns våld mot kvinnor, samt våld i nära relationer, är därför ett särskilt prioriterat område. All verksamhet och all berörd personal i landstinget ska kunna, och våga, vara delaktiga i att vara uppmärksamma på och agera vid misstänkt förekomst av våld i nära relationer. Utbildningar i detta pågår.

Landstinget är också en viktig aktör för att förändra de normer som påverkar oss alla. Via exempelvis ungdomsmottagningar ges möjlighet för ungdomar att samtala och få råd om sexualitet och relationer. Det är en viktig arena där vi dock vet att vi inte är tillräckligt bra på att nå pojkarna. Det måste vi bli bättre på och ett arbete pågår för att lyckas med detta.

Självklart är inte heller landstinget fritt från de könsnormer och strukturer som präglar samhället i stort. Det är viktigt att vi arbetar aktivt för att motverka dessa i våra egna verksamheter. Som ett led i detta genomgår all personal en utbildning i jämställdhet. Vi har alla ett ansvar att bekämpa mäns våld mot kvinnor. Jag gör mitt bästa för att landstinget ska ta sin del av detta ansvar.

Linda Fleetwood (V)
Landstingsråd med ansvar för jämställdhet


Artikeln är publicerad i