Nu är landstingsvänsterns Nyhetsbrev NR 6 2017 ute. Läs den här nedan eller klicka på länken och spara ner den (pdf). Arkiv till alla nyhetsbrev hittar du här.
[su_document url=”https://kalmarlan.vansterpartiet.se/files/2017/12/Nyhetsbrev-NR-6-2017.pdf”]
Min drivkraft i politiken är att skapa ett jämlikt samhälle, ett samhälle för oss alla och inte för ett fåtal. Jämlikhet handlar inte bara om ekonomi – det handlar även om hälsa. Och Vänsterpartiet ser bästa möjliga hälsa som en grundläggande mänsklig rättighet. I jämlika samhällen förbättras folkhälsan när fler människor känner trygghet, får möjlighet att utvecklas och leva ett friskt liv.
Min drivkraft är att utgå från invånarnas behov, alla människors lika värde och FNs konventioner om alla mänskliga rättigheter. Att landstingets inriktningar avgörs av demokratiska beslut, präglas av jämställdhet och mångfald och att länets invånare ges möjlighet till delaktighet och medverkan. Hur vi fördelar landstingets pengar är avgörande för hur väl vi lyckas med detta.
Sjukvården i Kalmar län har aldrig varit bättre, den har aldrig haft mer resurser eller klarat av mer, men kraven och förväntningarna har heller aldrig varit högre. Förutom att vårda ska vården även jobba förebyggande och hälsoinriktat. Men hälsa handlar om så mycket mer än bara frånvaron av sjukdom. Det handlar om hela människan och känslan av en meningsfull vardag oavsett hur den tillbringas.
Alla ska ha tillgång till bästa möjliga hälsa som en grundläggande mänsklig rättighet, men om du är man eller kvinna, rik eller fattig, bor i stad eller på landet, har en funktionsnedsättning eller inte, har alltför stor betydelse för ditt hälsotillstånd. Kvinnor har sämre hälsa än män, rika och friska människor besöker hälsocentralerna oftare än sjuka och fattiga. Höginkomsttagare får dyrare vård än låginkomsttagare, män får dyrare läkemedel och behandlingar än kvinnor, utrikesfödda får enklare behandlingar. Psykiskt sjuka får sämre somatisk vård och dör mycket tidigare än andra.
Det här måste få ett slut. Rätten till bästa möjliga hälsa måste gälla alla oberoende av kön, ålder, klass, etnisk tillhörighet, sexuell läggning, könsidentitet, könsuttryck och funktionsvariation. Det finns ingen annan hållning som är moraliskt försvarbar. Därför har frågan om att skapa en jämställd och jämlik hälsa och vård varit viktigast när vi fördelat landstingets pengar.
Tobak är en av de riskfaktorer som bidrar mest till sjukdomsbördan i Sverige. Rökandet är till stora delar en klassfråga och det finns stora skillnader i rökvanor mellan olika samhällsgrupper. Tidigare har vi beslutat om kostnadsfri tobaksavvänjning för gravida och för psykiskt sjuka. Nu tar vi nästa steg genom att alla länets invånare ska erbjudas tobaksavvänjning – utan kostnad.
Kvinnors psykiska ohälsa ökar! Kvinnor får ofta sämre vård än män vid likartade sjukdomar. Många äldre kvinnor drabbas av kroniska sjukdomar och en nedsatt livskvalitet. Vi gör nu oerhört viktiga insatser för att förbättra den psykiska hälsan hos kvinnor generellt men med extra fokus på dem i socialt utsatta områden.
Personer med psykisk sjukdom, missbruk och beroende dör för tidigt! Alla måste ha samma tillgänglighet till vården och till rätt behandlingar oavsett om de har sjukdomar som stigmatiseras eller inte. Därför satsar vi på tydlig vårdplanering och samverkan, fast vårdkontakt och ökad delaktighet.
Vi förbättrar nu barnhälsovården och ska göra riktade insatser för grupper med sämre hälsa.
Vi ska bli betydligt bättre på att nå de som annars inte söker den vård de egentligen är i behov av.
Vi höjer bidraget till länets funktionshinderföreningar.
På område efter område gör vi liknande viktiga satsningar, inriktade på grupper som är särskilt utsatta eller som har särskilda behov. Det är åtgärder för att minska hälsoklyftan mellan olika grupper i samhället och för att skapa bästa möjliga hälso- och sjukvård för alla – inte bara vissa.
Vi har även tidigare gjort mycket för att motverka de skillnader i ohälsa som finns, men aldrig tidigare har vi haft så stort fokus på att utjämna skillnaderna i hälsa genom att förbättra vården för de med störst behov.
Linda Fleetwood (V)
Landstingsråd
Artikeln är publicerad i
Att ta körkort är dyrt. Det har för många blivit en oöverkomlig utgift. Samtidigt kräver många jobb att du har just ett körkort. Och för att ha råd att ta körkortet behöver du först ha ett jobb. Det blir ett moment 22, som är svårt att ta sig ur.
I dag tas ett viktigt beslut i riksdagen. I dag klubbas nämligen Vänsterpartiets förslag om att göra det möjligt att låna till körkortet, via CSN. Från och med 1 september 2018 kommer lånet att beviljas dem som tar personbilskörkort vid godkända trafikskolor.
För oss i Vänsterpartiet är det självklart att körkort inte ska vara en klassfråga. För den som inte har föräldrar som genom åren har kunnat lägga undan till körkortsundervisningen, eller som inte har kunnat spara tillräckligt mycket av sitt sommarjobb, måste det finnas en annan utväg.
Därför har vi drivit kravet – i budgetförhandlingarna med regeringen – att det ska vara möjligt att ta CSN-lån för att betala sitt körkort. Det kravet fick vi igenom, vilket vi är väldigt glada över. De som har rätt till lånet är inledningsvis unga arbetslösa i åldrarna 18–24 år som inte gått färdigt gymnasiet och personer mellan 25 och 47 år som varit arbetslösa i minst sex månader. Från 2019 kommer även unga mellan 19 och 20 år som har en gymnasieutbildning att kunna ta CSN-lån för att finansiera sin körkortsutbildning.
Vi ser det som en bra och smart investering och en bra affär för samhället: med körkortet kommer förhoppningsvis jobbet, med jobbet kommer inkomsten, med inkomsten betalar man skatt och en avbetalningsplan på CSN-lånet kommer på plats. Vi ger unga chansen till en snabb väg att få ett jobb och en egen inkomst.
På så vis tar vi ett viktigt steg mot ett mer jämlikt samhälle, där alla får chansen som behöver, inte bara några få.
Artikeln är publicerad i