Vänsterpartiet driver en politik för fler jobb och ökad trygghet på arbetsmarknaden. Vi vill ha en trygg arbetsmarknad med schyssta villkor och rimliga löner för alla – oavsett var man kommer ifrån, hur gammal man är eller hur länge man har varit arbetslös. Vi gör inte skillnad på folk. Vi ställer inte grupper mot varandra. Vi vill ha ett samhälle som håller ihop.

De borgerliga partierna gjorde under sin regering sitt bästa för att öka på otryggheten och försvaga facket. Det är precis vad man kunde förvänta sig av en borgerlig regering. De införde anställningsformen allmän visstid, de tog bort avdragsrätten för fackavgiften, försämrade a-kassan osv osv. Men trots alla försämringar så vågade de inte ge sig på strejkrätten.

Vänsterpartiet har sett till att en del av detta återställts. Vi har förbättrat a-kassan och från och med den 1 juli nästa år återinförs avdragsrätten för fackavgiften. Men än har vi inte lyckats få med oss regeringen på att slopa anställningsformen allmän visstid. Vi var många som hade hoppats på mer från en socialdemokratisk regering men försämringarna har i alla fall upphört. Eller?

Strejkrätten är arbetarnas enda verksamma påtryckningsmedel. I Sverige strejkas det internationellt sett väldigt lite. Det hindrar dock inte att arbetsgivarorganisationer och andra genom massiva propagandainsatser har drivit på för att på olika sätt begränsa strejkrätten. Så nu har regeringen gjort det som borgarna inte vågade: de har öppnat dörren för inskränkningar i strejkrätten.

Att värna strejkrätten är centralt för Vänsterpartiet. Det är en grundläggande fri- och rättighet för anställda i Sverige, sprungen ur en lång kamp av arbetarrörelsen, skyddad i regeringsformen och har även stöd i internationella konventioner. Men i somras föll regeringen alltså för påtryckningarna och tillsatte en utredning med uppdrag att se över strejkrätten.

Ibland framstår det som en naturlag att arbetsmarknaden blir otryggare och otryggare. Så är det inte, otryggheten beror på medvetna politiska beslut. Det går utmärkt att ta politiska beslut som istället ökar tryggheten på arbetsmarknaden – om man vill. Det enda rimliga är nu att regeringen snarast stoppar alla krav på begränsad strejkrätt där de hör hemma, i papperskorgen.

Kaj Raving (V), riksdagskandidat

Artikeln är publicerad i

Uppdaterades: 08 dec 2017