Skip to main content

Författare: kalmarlan

Det är inte okey!

Liselotte Ross (V), politisk sekreterare och Bertil Dahl (V), kommunalråd
Liselotte Ross (V), politisk sekreterare och Bertil Dahl (V), kommunalråd

Det är inte okey att män har mer makt i samhället på grund av sitt kön.
Det är inte okey att män har högre lön än kvinnor för likvärdigt arbete.
Det är inte okey att män tar mindre ansvar än kvinnor för barn och hem.
Det är inte okey att män tar mindre ansvar för föräldrar på grund av brister i välfärden.
Det är inte okey att män utsätter kvinnor för våld, ofta i nära relationer där man känner varandra.
Det är inte okey att män utsätter kvinnor för förnedring och trakasserier i sociala media.
Det är inte okey att män ute på en offentlig plats eller ett nöjesställe utsätter kvinnor för sexuella trakasserier, tafsande och våld.
Det är inte okey att exploatera kvinnor.

Allt detta går att ändra på. Sverige har på många sätt kommit en bra bit på vägen, men ännu kvarstår mycket att göra. Många tar ställning och arbetar för jämställdhet och rättvisa. Nu gäller det att fortsätta med jämställdhetsarbetet, med att förändra värderingar, att fler tar verklig ställning för jämställdhet, kvinnors rätt till sin kropp, sin integritet, rättvis fördelning av makten i samhället, ett delat ansvar för barn och hem och frihet från våld och trakasserier.

Detta gäller alla, oavsett om du bor i Ystad, Östersund eller Kalmar. Det gäller oavsett om du har bott här i landet nästan hela ditt liv eller om du har kommit hit som inflyttad. Jämställdheten och reglerna är grundläggande och gäller alla.

Vi har naturligtvis olika värderingar och synsätt med oss från våra hem och miljöer. Varje individ måste få kunskap om och kunna dela jämställdhetens grunder. Det gäller mig, det gäller dig och alla andra.

Jämställdhet handlar om kön, en manlig struktur som i olika utsträckning finns inom oss som individer, i alla länder och som drabbar kvinnor. Vi har kommit mycket längre än många andra länder, men det är inte tillräckligt. Kunskapen och medvetenheten om vikten av jämställdhet är olika hos olika individer.

Det är absolut nödvändig och okey att kräva värderingar och handlingar för verklig jämställdhet, men det är inte okey att försöka peka ut länders eller religioners alla invånare för att vara ansvariga för ojämställdheten här.

Bertil Dahl (V), kommunalråd
Liselotte Ross (V), politisk sekreterare

Landstinget i Kalmar län tar krafttag för bättre fysisk vård för psykiskt sjuka

Personer som lider av psykisk sjukdom har högre sjuklighet och större risk att dö i fysiska sjukdomar, exempelvis hjärt- kärlsjukdomar och cancer, än andra. Den förväntade livslängden är förkortad med upp till 20 år. Det är en utmaning för alla landsting, men få gör något åt det. Landstinget i Kalmar län tar nu krafttag för att komma tillrätta med problemet.

– Att förbättra den fysiska vården för psykiskt sjuka är bokstavligen en fråga om liv och död, säger Linda Fleetwood, landstingsråd för Vänsterpartiet. Hon hoppas nu att fler landsting ska följa efter.

Att psykiskt sjuka lever betydligt kortare än andra är väl dokumenterat och enligt undersökningar som Socialstyrelsen gjort så riskerar psykiskt sjuka att inte få samma fysiska vård som andra. Landstinget i Kalmar län har nu antagit en handlingsplan för att säkerställa att psykiskt sjuka med fysiska sjukdomar uppmärksammas i vården. Den gäller från årsskiftet och är en viktig satsning för att säkerställa en jämlik vård för alla som Linda Fleetwood är mycket nöjd med.

– Personer som lider av psykisk sjukdom kräver mer stöd. Det är viktigt att det stödet finns, säger hon.
Handlingsplanen är inriktad på fem områden med praktiskt genomförbara åtgärder där fokus ligger på individanpassning. Patienterna inom psykiatrin ska ges förutsättningar att själva påverka sin hälsa.

Eftersom landstinget är först ut med den här typen av handlingsplan så kommer det att följas upp regelbundet. En första utvärdering görs om ett år. Linda Fleetwood tror dock inte på en snabb lösning utan tror att det kommer att ta tid att komma tillrätta med problemet. Det viktiga är dock att det i slutänden blir en positiv förändring för patienterna och en jämlik vård för alla.

– Hos många psykiskt sjuka finns ett djupt rotat misstroende mot den fysiska vården. Att återvinna det förtroendet blir en stor utmaning – som vi måste klara.

För ytterligare information kontakta
Linda Fleetwood, landstingsråd, 070 265 64 25
Kaj Raving, politisk sekreterare, 070 258 97 55

Hög tid att omfördela Sveriges rikedomar

Kaj Raving (V)
Kaj Raving (V)

Det går på många sätt bra för Sverige. Arbetslösheten sjunker och har inte varit så låg som nu på många år. SCB rapporterar om idel positiva besked för konjunkturläget, med kraftigt ökad orderingång för industrin, växande industri- och tjänsteproduktion och uppgång i restaurangförsäljningen. Som land är vi rikare än någonsin, men rikedomarna är skevt fördelade.

Nu är det hög tid att omfördela dessa rikedomar. För samtidigt som de rikaste har fått enorma skattesänkningar och bidrag för att rengöra poolen i sommarhuset i Spanien, så har de fattigaste, främst sjuka och arbetslösa, fått det allt sämre. Särskilt under högerregeringen. Enligt OECD är Sverige det land i Europa där ojämlikheten ökat mest sedan 90-talet.

Inte minst drabbas barnen av detta och i Sverige är barnfattigdomen fortfarande stor. Mer än var tionde barn lever i en fattig familj enligt Rädda Barnens senaste rapport. Det är ovärdigt ett rikt land som Sverige. Det är hög tid att sätta fattiga barns livsvillkor i centrum. Därför har Vänsterpartiet i förhandlingarna med regeringen haft ett tydligt barnperspektiv.

Vi har fått igenom mycket som kommer att göra stor skillnad för de många barn som kommer från fattiga familjer. Exempelvis gratis medicin och glasögonbidrag för barn. Det blir också satsningar på sommarlovsstöd, fler anställda på fritids, sänkta avgifter i kulturskolan, upprustning av skolgårdar och på socialtjänstens arbete med barnärenden.

Det är första viktiga steg i rätt riktning. I denna budget kommer också reformer som vi tidigare varit överens om, så som borttagandet av stupstocken i sjukförsäkringen och höjning av a-kassan. Barn ska inte straffas med fattigdom för att deras föräldrar är sjuka eller arbetslösa. Men det krävs mer. Sverige kräver mer – människor behöver ett samhälle att lita på.

Då måste de som gynnats hittills bidra med mer. Vänsterpartiet har exempelvis föreslagit återförd förmögenhetsskatt och höjd fastighetsavgift för de dyraste villorna. Vi har också föreslagit att de med inkomster på 40 000 kr/månad borde kunna skatta mer än i dag. Men regeringen säger nej trots att detta är grupper som kraftigt gynnats av högerregeringens skattesänkningar.

Nu föreslår vi en höjning av barnbidraget som ska finansieras genom att RUT avskaffas. Det är framförallt de rikaste i samhället som använder RUT. För oss är det viktigare att barnen har det bra. Om RUT avskaffas kan barnbidraget höjas med 180 kr/barn och månad. Det skulle göra stor skillnad för många barnfamiljer som har det ekonomiskt tufft.

Socialdemokraterna gick till val på höjt barnbidrag. Nu ger Vänsterpartiet ett förslag på en finansiering för det. Ett förslag som omfördelar lite av de rikedomar som finns, underlättar vardagen för fattiga barnfamiljer och leder till minskade klyftor. Det är vad Sverige behöver!

Kaj Raving (V)