Skip to main content

Författare: kalmarlan

Landstinget i Kalmar län tar krafttag för bättre fysisk vård för psykiskt sjuka

Personer som lider av psykisk sjukdom har högre sjuklighet och större risk att dö i fysiska sjukdomar, exempelvis hjärt- kärlsjukdomar och cancer, än andra. Den förväntade livslängden är förkortad med upp till 20 år. Det är en utmaning för alla landsting, men få gör något åt det. Landstinget i Kalmar län tar nu krafttag för att komma tillrätta med problemet.

– Att förbättra den fysiska vården för psykiskt sjuka är bokstavligen en fråga om liv och död, säger Linda Fleetwood, landstingsråd för Vänsterpartiet. Hon hoppas nu att fler landsting ska följa efter.

Att psykiskt sjuka lever betydligt kortare än andra är väl dokumenterat och enligt undersökningar som Socialstyrelsen gjort så riskerar psykiskt sjuka att inte få samma fysiska vård som andra. Landstinget i Kalmar län har nu antagit en handlingsplan för att säkerställa att psykiskt sjuka med fysiska sjukdomar uppmärksammas i vården. Den gäller från årsskiftet och är en viktig satsning för att säkerställa en jämlik vård för alla som Linda Fleetwood är mycket nöjd med.

– Personer som lider av psykisk sjukdom kräver mer stöd. Det är viktigt att det stödet finns, säger hon.
Handlingsplanen är inriktad på fem områden med praktiskt genomförbara åtgärder där fokus ligger på individanpassning. Patienterna inom psykiatrin ska ges förutsättningar att själva påverka sin hälsa.

Eftersom landstinget är först ut med den här typen av handlingsplan så kommer det att följas upp regelbundet. En första utvärdering görs om ett år. Linda Fleetwood tror dock inte på en snabb lösning utan tror att det kommer att ta tid att komma tillrätta med problemet. Det viktiga är dock att det i slutänden blir en positiv förändring för patienterna och en jämlik vård för alla.

– Hos många psykiskt sjuka finns ett djupt rotat misstroende mot den fysiska vården. Att återvinna det förtroendet blir en stor utmaning – som vi måste klara.

För ytterligare information kontakta
Linda Fleetwood, landstingsråd, 070 265 64 25
Kaj Raving, politisk sekreterare, 070 258 97 55

Hög tid att omfördela Sveriges rikedomar

Kaj Raving (V)
Kaj Raving (V)

Det går på många sätt bra för Sverige. Arbetslösheten sjunker och har inte varit så låg som nu på många år. SCB rapporterar om idel positiva besked för konjunkturläget, med kraftigt ökad orderingång för industrin, växande industri- och tjänsteproduktion och uppgång i restaurangförsäljningen. Som land är vi rikare än någonsin, men rikedomarna är skevt fördelade.

Nu är det hög tid att omfördela dessa rikedomar. För samtidigt som de rikaste har fått enorma skattesänkningar och bidrag för att rengöra poolen i sommarhuset i Spanien, så har de fattigaste, främst sjuka och arbetslösa, fått det allt sämre. Särskilt under högerregeringen. Enligt OECD är Sverige det land i Europa där ojämlikheten ökat mest sedan 90-talet.

Inte minst drabbas barnen av detta och i Sverige är barnfattigdomen fortfarande stor. Mer än var tionde barn lever i en fattig familj enligt Rädda Barnens senaste rapport. Det är ovärdigt ett rikt land som Sverige. Det är hög tid att sätta fattiga barns livsvillkor i centrum. Därför har Vänsterpartiet i förhandlingarna med regeringen haft ett tydligt barnperspektiv.

Vi har fått igenom mycket som kommer att göra stor skillnad för de många barn som kommer från fattiga familjer. Exempelvis gratis medicin och glasögonbidrag för barn. Det blir också satsningar på sommarlovsstöd, fler anställda på fritids, sänkta avgifter i kulturskolan, upprustning av skolgårdar och på socialtjänstens arbete med barnärenden.

Det är första viktiga steg i rätt riktning. I denna budget kommer också reformer som vi tidigare varit överens om, så som borttagandet av stupstocken i sjukförsäkringen och höjning av a-kassan. Barn ska inte straffas med fattigdom för att deras föräldrar är sjuka eller arbetslösa. Men det krävs mer. Sverige kräver mer – människor behöver ett samhälle att lita på.

Då måste de som gynnats hittills bidra med mer. Vänsterpartiet har exempelvis föreslagit återförd förmögenhetsskatt och höjd fastighetsavgift för de dyraste villorna. Vi har också föreslagit att de med inkomster på 40 000 kr/månad borde kunna skatta mer än i dag. Men regeringen säger nej trots att detta är grupper som kraftigt gynnats av högerregeringens skattesänkningar.

Nu föreslår vi en höjning av barnbidraget som ska finansieras genom att RUT avskaffas. Det är framförallt de rikaste i samhället som använder RUT. För oss är det viktigare att barnen har det bra. Om RUT avskaffas kan barnbidraget höjas med 180 kr/barn och månad. Det skulle göra stor skillnad för många barnfamiljer som har det ekonomiskt tufft.

Socialdemokraterna gick till val på höjt barnbidrag. Nu ger Vänsterpartiet ett förslag på en finansiering för det. Ett förslag som omfördelar lite av de rikedomar som finns, underlättar vardagen för fattiga barnfamiljer och leder till minskade klyftor. Det är vad Sverige behöver!

Kaj Raving (V)

Bättre för fattiga barnfamiljer efter nyår

Kaj Raving (V)
Kaj Raving (V)

Någon vecka innan jul släppte Rädda Barnen en ny barnfattigdomsrapport som pekar ut en fortsatt stor barnfattigdom i Sverige, 12 procent. Det är barn till ensamstående och utlandsfödda som har de allra sämsta ekonomiska förutsättningarna. Partistyrelseledamoten Kaj Raving menar att siffrorna för barnfattigdomen är ovärdiga ett rikt land som Sverige. Därför är han nöjd över satsningarna som Vänsterpartiet har fått igenom i förhandlingarna med regeringen.

– Vi har fått igenom ett antal reformer som kommer att göra stor skillnad för de många barn som kommer från familjer med knappa ekonomiska omständigheter. Det blir gratis medicin för barn, glasögonbidrag, sommarlovsstöd, fler anställda på fritids, sänkta avgifter i kulturskolan, upprustning av skolgårdar och en satsning på socialtjänstens arbete med barnärenden, säger Kaj Raving.

Vänsterpartiets avtryck på budgeten har ett tydligt barnperspektiv. Sammantaget handlar det om satsningar på nästan två miljarder kronor nästa år. Den första januari blev mediciner till barn avgiftsfria och alla barn med behov får glasögonbidrag. Samtidigt får föräldrar som är hemma med sina barn och har grundnivån i föräldraförsäkringen sin ersättning höjd från 225 till 250 kronor om dagen. Detta är resultatet av några av de välfärdsreformer Vänsterpartiet fått igenom i budgetförhandlingarna med regeringen och som nu träder i kraft. Reformerna är en del i ett systematiskt arbete för att minska barnfattigdomen.

– Att barnfattigdom är ett allvarligt problem har varit känt länge. Nu genomför vi välfärdsreformer som går något åt problemet. Ingen förälder ska behöva välja mellan att hämta ut medicin till sina barn och att köpa vinterkläder åt dem. Satsningarna som Vänsterpartiet har fått igenom i förhandlingarna med regeringen kommer att göra skillnad för många barn i familjer som har dåligt med pengar, avslutar Kaj Raving.

För ytterligare information kontakta
Kaj Raving, partistyrelseledamot, 070 982 96 68