Skip to main content

Etikett: Vinster i välfärden

Friskolors drivkraft ska inte vara pengar

”Miljoner i bidrag – miljoner i vinst.” Detta är rubriken till en artikel i Lärarnas tidningen nr 15, 15 december 2017 – 18 januari 2018. Innehållet i artikeln har gjort mig och bör göra alla andra skattebetalare fullständigt vansinniga av ilska.


Lärartidningen har undersökt hur mycket i statsbidrag som delats ut till friskolor och hur mycket som betalats ut i vinst. Tidningen uppger att 115 friskolebolag fick 131 miljoner kronor i bidrag avsedda att användas till läxhjälp, mattelyft, mindre barngrupper och lärarlyft. Utdelningen till aktieägare blev 232 miljoner kronor.

Ett exempel är Internationella engelska skolan som fick 47 miljoner i statsbidrag år 2016 . Vid senaste årsstämman beslutades om utdelningar på 45,6. British Schools AB fick 2,1 miljoner i bidrag och delade ut 10,7 miljoner. Enligt vad som framgår av Lärartidningen ville styrelsen skydda ägarnas medel, tidigare gjorda överskott, inför hot om ändringar i rätten att ta ut vinster.

Grundaren liksom styrelseordföranden argumenterar att man betalat 44 miljoner i bolagsskatt och att de lärare som numer är aktieägare förväntar sig ersättning på sina investeringar. De anför även sina goda resultat.

Om eleverna i just British Schools AB:s skolor har bättre resultat än andra skolor har undertecknad inte en aning men nyligen rapporterades i media, radio och tv, att trots högre betyg från gymnasier klarar sig friskoleelever generellt sämre första året på postgymnasiala skolor än dem som gått i kommunala skolor. Man kan ju undra varför.

Det går i vart fall att konstatera att stora statsbidrag som betalas ut till friskoleaktiebolag allt för ofta bidrar till höga vinstuttag. Minsta antydan om vinstbegränsning utlöser ramaskri och påståenden om att eleverna från dessa skolor kommer att mista sin undervisning. Varje sunt tänkande inser ju att så inte kan vara fallet. Skolbyggnaderna finns ju kvar, lärarna finns och eleverna lär till närmast 100 procent bo kvar.

Det är väl ändå rimligt att de budgetmedel som anslås till våra skolor ger alla lärare rimliga löner, goda arbetsförhållanden och att eleverna får bra förutsättningar att inhämta kunskap. Om alla betalade den skatt de ska och skattemedel går till det de är avsedda skulle samhället bli bra mycket bättre för alla.

Ingen ska kunna göra sig förmögen på de pengar som betalas i skatt. Visst finns det bra friskolor men det ska inte vara höga vinster på elever och andra lärares bekostnad som ska vara drivkraften.

Monica Johansson (V)


 

Ska välfärden vara till för dig?

Fredagen den 19 januari lade regeringen och Vänsterpartiet fram en lagrådsremiss om hur vinstjakten inom skolan och socialtjänstens områden, till exempel äldreomsorgen, ska försvinna. Alla partier i riksdagen kommer i vår få rösta och ta ställning till om Sverige ska förbli det enda landet i världen som tillåter vinstjakt till och med inom den skattefinansierade skolan.

Förslag i samma riktning inom vården presenteras i juni. Samtliga förslag syftar till att sätta medborgarnas rätt till välfärd före bolagens vinster, något som en stor majoritet av befolkningen velat länge. Förslagen gör det möjligt för seriösa privata och idéburna välfärdsföretag att slippa osund konkurrens från stora vinstjagande koncerner.

Skattemedel ska användas till det de är avsedda för. Ändå försvinner flera miljarder från välfärden till vinster varje år. Skolföretag kan länsa skolor och sätta dem i konkurs så att tiotusentals elever plötsligt står utan skola. Vinstsyftet gör det lönsamt att sätta glädjebetyg för att attrahera elever samtidigt som de håller nere lärartätheten för att öka vinstmarginalen. Inom äldreomsorgen tenderar personaltätheten och lönerna att vara lägre i vinstdrivande bolag vilket försämrar kvaliteten.

Förslagen innebär ett slut på detta. Bara företag som prioriterar verksamheten före vinsten ska få del av skattemedel. En marknadsmässig utdelning på eget investerat kapital som används i själva verksamheten kommer kunna tas ut, och ingen kommer tvingas gå med förlust som felaktigt påståtts. Mindre företag kommer kunna göra en liten vinst även om de inte själva investerat i företaget. Men skattepengar avsedda för välfärden kommer inte längre kunna gå rakt in på ägarnas bankkonton. Icke vinstdrivna, idéburna företag verkar redan utan vinstintresse och omfattas därför inte av kravet på vinstbegränsning. Deras ställning kommer stärkas.

En majoritet av befolkningen vill att kvalitet, jämlika villkor och valfrihet för medborgarna ska gå före vinster till riskkapitalbolag. De borgerliga och Sverigedemokraterna har hittills inte hållit med. Hör av dig till dina politiker så att de prioriterar dina intressen – inte riskkapitalbolagens – när de röstar om de här lagförslagen i vår.

Leif Svensson
För vänsterpartiets styrelse i Västervik


Artikeln är publicerad i 


 

Personlig assistans i riskkapitalets regi

Det här är Humana som vann Kalmar kommuns upphandling av den personliga assistansen:

• Humana börsnoterades mars 2016 till ett värde av 69,50 kronor per aktie. Första halvåret gick aktien stark och toppnoterade 85,50 i augusti samma år. Idag har aktien dalat ner till under 60 kronor per aktie.

• Humanas största ägare är Air Syndication SCA, ett riskkapitalbolag med säte i Luxemburg. Vem eller vilka som i sin tur äger Air Syndication SCA är inte lika lätt att ta reda på, men enligt artiklar från 2016 ägs Air Syndication SCA av ett annat riskkapitalbolag, Argan Capital, som är baserat i skatteparadiset Jersey. Men ägarstrukturerna kan såklart ha ändrats både en och 50 gånger sedan dess så vem eller vilka som äger Humana som nu ska driva personlig assistans åt Kalmar kommun vet vi inte riktigt. Hade kommunen haft kvar driften själv så hade det varit vi kommuninnevånare som ägt vår verksamhet.

• Humana är en aktie med låg direktutdelning till sina aktieägare. Varför man vill vara ägare i Humana är alltså inte på grund av företagets avkastning utan för att man tror att bolaget på sikt kommer att stiga i värde. Något som bolaget, trots ett stort antal uppköp och nyetableringar, inte verkar lyckas särskilt bra med tanke det fallande börsvärdet. Vad som händer om bolaget inte snart får det lyft de lovat kanske någon annan kan svara på.

Ägarna till Humana (som vi inte riktigt vet vilka de är) tror sig alltså kunna minska kostnaderna för den personliga assistans som Kalmar kommun idag utför och samtidigt göra ekonomisk vinst. De som kommer få ta smällen är dels assistenterna i form lägre löner och minskad anställningsgrad men också brukarna med bland annat högre personalomsättning.

Det finns så mycket mer jag skulle vilja säga om det här. Men jag nöjer mig tills vidare med att ställa frågan om det är det så här vi vill att vår välfärd ska se ut? Vill vi ha stora riskkapitalbolag i välfärden som sätter aktieägarnas vinstintresse framför brukarna och personalens bästa?

Vänsterpartiet har varit motståndare mot privatiseringen genom hela den segdragna och på många sätt fiaskoartade upphandlingen. Den här privatiseringen kan tas tillbaka. Tänk på det när ni går och röstar till hösten.

Jens Körge (V)
Kalmar


Artikeln är publicerad i