Skip to main content

Etikett: Vänsterpartiet

Körkort ska inte vara en klassfråga

Skrivet av kalmarlan den . Postad i Debattartiklar och insändare.

Att ta körkort är dyrt. Det har för många blivit en oöverkomlig utgift. Samtidigt kräver många jobb att du har just ett körkort. Och för att ha råd att ta körkortet behöver du först ha ett jobb. Det blir ett moment 22, som är svårt att ta sig ur.

I dag tas ett viktigt beslut i riksdagen. I dag klubbas nämligen Vänsterpartiets förslag om att göra det möjligt att låna till körkortet, via CSN. Från och med 1 september 2018 kommer lånet att beviljas dem som tar personbilskörkort vid godkända trafikskolor.

För oss i Vänsterpartiet är det självklart att körkort inte ska vara en klassfråga. För den som inte har föräldrar som genom åren har kunnat lägga undan till körkortsundervisningen, eller som inte har kunnat spara tillräckligt mycket av sitt sommarjobb, måste det finnas en annan utväg.

Därför har vi drivit kravet – i budgetförhandlingarna med regeringen – att det ska vara möjligt att ta CSN-lån för att betala sitt körkort. Det kravet fick vi igenom, vilket vi är väldigt glada över. De som har rätt till lånet är inledningsvis unga arbetslösa i åldrarna 18–24 år som inte gått färdigt gymnasiet och personer mellan 25 och 47 år som varit arbetslösa i minst sex månader. Från 2019 kommer även unga mellan 19 och 20 år som har en gymnasieutbildning att kunna ta CSN-lån för att finansiera sin körkortsutbildning.

Vi ser det som en bra och smart investering och en bra affär för samhället: med körkortet kommer förhoppningsvis jobbet, med jobbet kommer inkomsten, med inkomsten betalar man skatt och en avbetalningsplan på CSN-lånet kommer på plats. Vi ger unga chansen till en snabb väg att få ett jobb och en egen inkomst.

På så vis tar vi ett viktigt steg mot ett mer jämlikt samhälle, där alla får chansen som behöver, inte bara några få.

Arbetsmarknadspolitiska talesperson

Artikeln är publicerad i

Stoppa alla krav på begränsad strejkrätt i papperskorgen

Skrivet av kalmarlan den . Postad i Debattartiklar och insändare.

Vänsterpartiet driver en politik för fler jobb och ökad trygghet på arbetsmarknaden. Vi vill ha en trygg arbetsmarknad med schyssta villkor och rimliga löner för alla – oavsett var man kommer ifrån, hur gammal man är eller hur länge man har varit arbetslös. Vi gör inte skillnad på folk. Vi ställer inte grupper mot varandra. Vi vill ha ett samhälle som håller ihop.

De borgerliga partierna gjorde under sin regering sitt bästa för att öka på otryggheten och försvaga facket. Det är precis vad man kunde förvänta sig av en borgerlig regering. De införde anställningsformen allmän visstid, de tog bort avdragsrätten för fackavgiften, försämrade a-kassan osv osv. Men trots alla försämringar så vågade de inte ge sig på strejkrätten.

Vänsterpartiet har sett till att en del av detta återställts. Vi har förbättrat a-kassan och från och med den 1 juli nästa år återinförs avdragsrätten för fackavgiften. Men än har vi inte lyckats få med oss regeringen på att slopa anställningsformen allmän visstid. Vi var många som hade hoppats på mer från en socialdemokratisk regering men försämringarna har i alla fall upphört. Eller?

Strejkrätten är arbetarnas enda verksamma påtryckningsmedel. I Sverige strejkas det internationellt sett väldigt lite. Det hindrar dock inte att arbetsgivarorganisationer och andra genom massiva propagandainsatser har drivit på för att på olika sätt begränsa strejkrätten. Så nu har regeringen gjort det som borgarna inte vågade: de har öppnat dörren för inskränkningar i strejkrätten.

Att värna strejkrätten är centralt för Vänsterpartiet. Det är en grundläggande fri- och rättighet för anställda i Sverige, sprungen ur en lång kamp av arbetarrörelsen, skyddad i regeringsformen och har även stöd i internationella konventioner. Men i somras föll regeringen alltså för påtryckningarna och tillsatte en utredning med uppdrag att se över strejkrätten.

Ibland framstår det som en naturlag att arbetsmarknaden blir otryggare och otryggare. Så är det inte, otryggheten beror på medvetna politiska beslut. Det går utmärkt att ta politiska beslut som istället ökar tryggheten på arbetsmarknaden – om man vill. Det enda rimliga är nu att regeringen snarast stoppar alla krav på begränsad strejkrätt där de hör hemma, i papperskorgen.

Kaj Raving (V), riksdagskandidat

Artikeln är publicerad i

 

 

 

Landstinget har ett ansvar att bekämpa mäns våld mot kvinnor

Skrivet av kalmarlan den . Postad i Debattartiklar och insändare.

Idag, 25 november, är det Internationella dagen mot våld mot kvinnor. I spåren av #metoo är det tydligt att vi behöver prata om de dåliga könsnormer som råder och de konsekvenser dessa leder till. Om vi ska kunna ta verkliga steg mot ett jämställt samhälle måste vi göra upp med de normer som leder till att vi kvinnor får utstå fysiskt, sexuellt eller psykologiskt våld från män.

Dessa normer grundläggs i tidig ålder och leder till att våld i nära relationer är ett omfattande samhällsproblem. I de jämställdhetspolitiska målen, är ett av delmålen att Mäns våld mot kvinnor skall upphöra, samt att kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma rätt till kroppslig integritet. Det kräver att vi tillsammans tar ett ökat ansvar för att också nå dit.

För Vänsterpartiet är det ett självklart politiskt ansvar på alla nivåer att bekämpa mäns våld mot kvinnor. Det handlar om att synliggöra våldet, sprida kunskap och förändra attityder. Kraven på att kommunerna ska ha handlingsplaner mot våldet måste skärpas. Varje dödsfall orsakat av en närstående ska utredas grundligt. En samtyckeslag måste instiftas snarast.

Landstinget är en viktig aktör för att upptäcka och stötta de våldsutsatta. Att minska mäns våld mot kvinnor, samt våld i nära relationer, är därför ett särskilt prioriterat område. All verksamhet och all berörd personal i landstinget ska kunna, och våga, vara delaktiga i att vara uppmärksamma på och agera vid misstänkt förekomst av våld i nära relationer. Utbildningar i detta pågår.

Landstinget är också en viktig aktör för att förändra de normer som påverkar oss alla. Via exempelvis ungdomsmottagningar ges möjlighet för ungdomar att samtala och få råd om sexualitet och relationer. Det är en viktig arena där vi dock vet att vi inte är tillräckligt bra på att nå pojkarna. Det måste vi bli bättre på och ett arbete pågår för att lyckas med detta.

Självklart är inte heller landstinget fritt från de könsnormer och strukturer som präglar samhället i stort. Det är viktigt att vi arbetar aktivt för att motverka dessa i våra egna verksamheter. Som ett led i detta genomgår all personal en utbildning i jämställdhet. Vi har alla ett ansvar att bekämpa mäns våld mot kvinnor. Jag gör mitt bästa för att landstinget ska ta sin del av detta ansvar.

Linda Fleetwood (V)
Landstingsråd med ansvar för jämställdhet

Artikeln är publicerad i