Skip to main content

Etikett: Per Gawelund

Barn indoktrineras av roffarkulturen

Per Gawelund (V)

Det är sannerligen inte alltid lätt att vara en bra förälder. Med alla sina brister och tillkortakommanden försöker nog de flesta mammor och pappor ge sina barn en god och kärleksfull uppväxt. Många föräldrar har återkommande samtal med sina barn om moral, att göra rätt för sig och ta ansvar för sina handlingar. Har man smutsat ner eller gjort något fel smiter man inte undan eller skyller på någon annan. De flesta föräldrar verkar ha målsättningen att främja sina barn till trygga, självständiga och ansvarsfulla människor.

Men det finns en grupp i samhället där många barn i generationer växer upp med helt andra normer och värderingar. De bor ofta i kraftigt segregerade förorter. Det organiserade tiggeriet av olika bidrag uppmuntras av familjen. Att systematiskt trixa med skatten verkar vara mer regel än undantag. Inom gruppen finns det extrema element som till och med skryter om hur de smiter från skatten och på andra sätt lurar samhället på pengar.

Från statistik går det att utläsa att vissa typer av ekonomiska brott är kraftigt överrepresenterade hos dessa människor och bostadsområden. Denna roffarkultur indoktrinerar tidigt barnen med att gruppmedlemmarna inte behöver rätta sig efter majoritetssamhällets lagar och regler. Istället har de skapat en egen hederskodex. Många föräldrar vägrar dessutom att låta sina barn integreras i övriga samhället och placerar därför barnen i särskilda homogena skolor. Slutenheten och föraktet mot andra utanför gruppen har skildrats i många avhandlingar och dokumentärer.

Dessa parallella världar splittrar samhället. Detta är illa nog men vad värre är att vi riskerar ännu en förlorad generation barn. Så här kan det inte fortsätta. Oskyldiga barn ska inte straffas och stigmatiseras för att deras föräldrar har ett omoraliskt leverne.

Många etablerade politiker och andra makthavare försöker bagatellisera, skönmåla eller till och med förneka problemen. Vänsterpartiet är det enda parti som vågar stå upp och säga sanningen.

I klartext. Överklassens bidragstiggeri och skattesmitning måste stoppas. När andra partier hymlar och fegar ur har Vänsterpartiet viljan och de konkreta lösningarna på problemen. Med oss blir det förändring på riktigt.

Barn ser, lär och tar efter vad deras föräldrar och omgivningen gör. Alla barn har rätt till en god uppväxt med sunda förebilder. Detta gäller även barnen i överklassen.

Per Gawelund (V)

 

Läs artikeln i

Vanliga knegare har inget att tjäna på SD:s politik

14492450_302629046762038_2467205828612561945_nSverigedemokraterna (SD) har återigen blivit avslöjade med intima förbindelser med ett högervridet lobbyföretag.

Förra gången det uppdagades handlade det om SD:s plötsliga vändning om vinster i välfärden. Innan valet 2014 stämde SD in i kritiken av vinstjaktens konsekvenser i välfärden. Då lät de nästan som vänsterpartister. Men efter valet hände något.

Svenskt Näringsliv, Vårdföretagarna och andra lobbyorganisationer har medgett att de efter valet haft givande samtal med ledningen i SD. Förra hösten kunde dessutom Dagens Industri rulla upp historien om ett intensivt och tvivelaktigt samarbete mellan SD och PR-byrån Kreab. För anonyma uppdragsgivare inom näringslivet inledde Kreabs dåvarande Sverigechef Marcus Uvell en vänskaplig relation med SD-toppen Linus Bylund. Marcus Uvell twittrade nöjt om insikter de hade fått tillsammans under lyxmiddagar och alkohol.

Bjudningarna och det förtroliga umgänget gav resultat. I maj 2015 lät SD meddela att de inte längre såg några problem med att välfärdsbolagen får göra fria vinstuttag. Med kovändningen om vinster i välfärden har SD ännu en gång bildat allians med de övriga borgerliga partierna. Konkret innebär detta att förslaget om vinststopp i välfärden som regeringen och Vänsterpartiet snart kommer lägga fram riskerar att röstas ner i riksdagen.

Nu ser vi ett liknande händelseförlopp spelas upp. Denna gång gäller det regeringens förslag till ny upphandlingslag. Syftet med förslaget är att företag som vill delta i offentliga upphandlingar måste erbjuda löner, semester och arbetstid i nivå med svenska kollektivavtal. I klartext handlar det om att mota bort oseriösa utländska företag och hindra lönedumpning för svenska arbetare. Självklarheter för Vänsterpartiet med snart 100 års kamp i arbetarrörelsen. Högerpartier kallar detta för oansvariga fackliga krav.

Innan valet ville SD locka LO-medlemmar och lovade att de kommer ta strid för svenska arbetares trygghet och fackliga rättigheter. Efter valet sker ett sidbyte. Nu tillkännager SD att de även här kommer göra gemensam sak med Allianspartierna. Med sin vågmästarroll har de makten att rata lagen som skulle göra livet bättre för lastbilschaufförer, städare, byggnadsarbetare med flera. Oscar Sjöstedt, SD:s ekonomisk-politiske talesperson, meddelar till SVT att han anser att det är kraftigt näringsfientliga förslag” och utbrister att han är ”glad att få vara med och sätta stopp för det.

Tydligare än så kan det knappast formuleras. Det är inte villkoren hos svenska arbetare som SD vill värna utan vinsten till ägarna bakom multinationella koncerner.

 Dagens Industri hjälpte även denna gång till att belysa processen bakom SD:s politiska U-sväng.

Inför SD:s ställningstagande har Oscar Sjöstedt uppvaktats flera gånger av Almega, tjänsteföretagens lobbyorganisation. Almega har försett Oscar Sjöstedt med underlag från Svenskt Näringsliv samt en beställd konsultrapport från advokatbyrån Lindahls.

Flera fackförbund har reagerat kraftigt mot SD:s utspel.

Transports ordförande, Lars Lindgren, skräder inte orden till tidningen Arbetet: SD har visat sitt rätta ansikte. Måtte nu alla arbetare som tänkt rösta på dem inse vilket arbetarfientligt skitparti de är. När deras ekonomisk-politiske talesperson öppnar munnen hör man Svenskt Näringsliv eka i bakgrunden. Ett starkt uttalande, men fullt förståeligt. Det är hans medlemmar som får ta smällen av sveket från SD.

SD snackar gärna om bättre villkor för arbetare och människor i behov av välfärden. Men när det kommer till handling, när SD i politiska församlingar har en riktig chans att göra skillnad för dessa grupper, trycker de konsekvent på fel knapp. Vanliga knegare har inget att tjäna på SD:s politik. När det verkligen gäller så kan man lita på att SD är ett parti långt ut på högerkanten.

Linda Fleetwood (V), landstingsråd
Bertil Dahl (V), kommunalråd
Liselotte Ross (V), 2:e vice ordförande omsorgsnämnden
Per Gawelund (V), ledamot socialnämnden
Kaj Raving (V), ledamot partistyrelsen

Ett val mellan omtanke och girighet

Valet 2014 handlade mycket om vinster och bonusar i välfärden. För många var valet inte så svårt. Fler undersköterskor eller fortsatt aktieutdelning för riskkapitalister? En bra skola och start i livet för alla barn eller bara för de som anses lönsamma? Förtjänar våra äldre en värdig ålderdom eller ska det snålas för att pressa fram maximal vinst? Det var kort sagt ett val mellan omtanke och girighet.

Jesefin Hellvin, Jens Körge, Lena Fyhr, Kaj Raving, Anita Strömberg, Sylvia Borg, Irene Fleetwood och Per Gawelund

Länge var Vänsterpartiet ensam om att debattera och kämpa mot vinsterna i välfärden. I takt med att skandalerna och girigheten i välfärdsbolagen avslöjades växte vreden hos allmänheten. Miljöpartiet och Socialdemokraterna började anamma Vänsterpartiets politik mot vinster i välfärden. Även Sverigedemokraterna och stora delar av övriga borgerligheten försökte låta som en vänsterpartist. Till och med den förra finansministern, moderaten Anders Borg, ondgjorde sig över gnidna och skrupelfria välfärdsprofitörer.

På valnatten stod det klart att många röstat för en politik bort från vinstjakten i välfärden. Den nya S och Mp regeringen behövde Vänsterpartiet för att få igenom en statsbudget. Ett absolut villkor från Vänsterpartiet att ens inleda förhandlingar var att vinsterna i välfärden skulle fasas ut. En utredning tillsattes som i november i år ska presentera hur detta ska förverkligas.

I spåren av den värsta flyktingkatastrofen sedan andra världskriget har debatten om vinsterna i välfärden klingat av. Under tiden har Svenskt Näringsliv och andra lobbyorganisationer för välfärdskoncernerna gjort en rejäl motoffensiv. Efter hemliga lobbymöten med lyxiga middagsbjudningar gjorde SD en kovändning i synen på vinster i välfärden. Därmed har det parlamentariska läget i riksdagen förändrats och vinstutredningen riskerar att röstas ner. Samtidigt har festen på skattemedel i skymundan fortsatt i allt högre fart.

Men härom veckan kom en granskning av välfärdsmarknaden av SKL:s nyhetstidning Dagens samhälle. De 16 största välfärdsbolagen rankades och i topp hittar vi riskkapitalbolagägda Academedia och Ambea (f.d. Carema), börsbolagen Capio, Attendo och Humana samt Aleris och Kunskapsskolan som ägs av familjen Wallenbergs maktbolag Investor. 2014 ökade köpen av privata välfärdstjänster med ungefär 5 procent och landade på 103 miljarder kronor. Granskningen av årsboksluten för 2015 visar att trenden med stabila vinstökningar fortsätter. Det framgår också att utvecklingen gynnar jättarna på välfärdsmarknaden. De små verksamheterna, ofta idéburna utan vinstsyfte, trängs alltså undan.

I artikeln intervjuas Henrik Borelius, VD i vårdkoncernen Attendo. Han berättar att kommunerna är pressade av ökande omsorgsbehov och nu inte ens ställer frågor om bolagens vinstkrav. Den statliga utredningen om vinsterna i välfärden anser han vara otidsenlig. Egenintresset ljuger sällan. Han kammar hem svindlande summor på businessen i välfärden. Räknat i enbart lön leder han ligan för bäst betalda direktörer i branschen. Han tjänade 435 000 kronor i månaden, det vill säga 5,2 miljoner, förra året. Det är dock VD:n i vårdbolaget Ambea, Fredrik Gren, som totalt sett toppar ligan för 2015. Med en årslön på 4 miljoner och en bonus på 3,5 miljoner kronor, fick han en sammanlagd inkomst på 7,5 miljoner kronor. Värt att komma ihåg är att detta är skattepengar som skulle gått till sjuka, barn och äldre.

Nu får det vara slutfestat på våra skattepengar. När utredningsförslagen redovisas ligger makten hos riksdagen. Lita på att Vänsterpartiet kommer ta fighten för att få bort vinstintresset i välfärden. Men det är bara tillsammans med en folklig opinion som vi kan hjälpa de andra partierna att välja omtanke istället för girighet.

Kaj Raving (V) Sylvia Borg (V) Irene Fleetwood (V) Lena Fyhr (V) Per Gawelund (V) Josefin Hellvin (V) Jens Körge (V) Anita Strömberg (V)