För Vänsterpartiet är det en självklarhet att social dumpning ska motverkas vid upphandling. Vid varje upphandling kan ansvariga politiker välja att ta sitt ansvar för både så bra verksamhet och så goda arbetsförhållanden som möjligt. Frågan om personalövertagande är därför viktig för Vänsterpartiet både lokalt och nationellt. Vänsterpartiet vill att detta säkras genom lagstiftning och har pressat arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) i frågan. Tyvärr utan att få klara besked.
Lokalt och regionalt väntar vi dock inte på att regeringen ska ge besked utan arbetar för att tydliga krav på både kollektivavtalslika villkor och rätt till personalövergång ställs vid upphandling. Utan sådana krav undergrävs anställningstrygghet och det finns risk för social dumping. Ett exempel på det är busstrafiken på många håll i landet där förarna kan tvingas söka om sina egna jobb vid en ny upphandling, trots att de kan ha jobbat många år i verksamheten.
Inom kort lägger Kalmar länstrafik, KLT, och landstinget i Kalmar län ut anbudsunderlaget för den nya stora trafikupphandlingen i Kalmar län för de kommande tio åren. Underlaget har tidigare kritiserats kraftigt av Kommunal eftersom de första förslagen inte innehöll någon garanti för att dagens busschaufförer skulle få behålla sina tjänster. Att personalövertagande skulle finnas med i underlaget är ett krav som Kommunal har drivit – och som Vänsterpartiet hela tiden har stöttat.
Nu är det klart att KLT i sin kommande kollektivtrafikupphandling kommer ställa krav på såväl kollektivavtalslika villkor och som på så kallat ”personalövertagande”. Det vill säga att alla busschaufförer som arbetar inom ett upphandlingsområde innan upphandlingen ska få följa med – med samma villkor – till den aktör som vinner upphandlingen. Det är en viktig framgång och vi gläds över att ansträngningarna att värna bussförarnas anställningstrygghet har gett resultat.
Vi anser såklart att andra landsting ska gå samma väg. I Östergötland exempelvis berörs i skrivande stund 350 anställda som riskerar att få söka om sina jobb när busstrafiken upphandlas. Trots att arbetsuppgifterna och rutterna oftast förblir helt oförändrade. Att en förare som skött sitt jobb i 25 år plötsligt ska riskera mista sin fasta anställning är fullkomligt orimligt och Vänsterpartiet har både i landstinget och i riksdagen lyft frågan.
Beskedet från Kalmar län ger viktiga signaler om att det går att göra skillnad och ställa krav som värnar anställningstryggheten och motverkar social dumpning – om man vill. Det krävs dock modiga politiker som vågar peka med hela handen och ange den politiska riktningen. I Kalmar län är Vänsterpartiet med och styr i en rödgrön majoritet. I Östergötland styr (S), (MP) med (C) och (FP). Det gör skillnad.
Linda Fleetwood, landstingsråd landstinget i Kalmar län (V)
Emil Broberg, gruppledare, region Östergötland (V)
Vänsterpartiet har i budgetförhandlingarna med regeringen fått igenom en rad reformer för en förbättrad och utbyggd välfärd och för fler jobb. Det kommer att göra skillnad för många, framförallt för kvinnor, unga och barn. Sommarlovsstöd, avgiftsfri mammografi i hela landet och en stor satsning på ungas psykiska hälsa är några av de viktiga välfärdsreformer som Vänsterpartiet har fått igenom i budgetförhandlingarna med regeringen.
– Vi har fått lyckats förhandla fram många reformer som ger förstärkt och utbyggd välfärd, fler jobb och bättre livsvillkor inte minst för kvinnor. Det är också glädjande att vi fått igenom flera reformer särskilt riktade till landsbygden och förorten, säger Lars Holmberg, distriktsordförande för Vänsterpartiet i Kalmar län.
För Vänsterpartiets del är det väsentligt att stärka välfärden i hela landet.
– Det flöde av skattemedel som under den tidigare alliansregeringen gick mest till välbeställda medelålders män har ändrat riktning. De som får mer är de grupper som tidigare halkat efter. Vänsterpartiets fokus har också hela tiden varit att förbättra den gemensamma välfärden och det arbetet kommer vi att fortsätta med ännu större kraft i de kommande förhandlingarna. När regeringen samarbetar med Vänsterpartiet får budgeten en rättvis profil som gynnar människor i hela landet, säger Lars Holmberg.
Reformer som Vänsterpartiet fått igenom i budgetförhandlingarna (i korthet):
Avgiftsfri mammografi i hela landet.
Avgiftsfria preventivmedel för unga upp till och med 20 år.
Satsning på ungas psykiska hälsa.
Höjd gräns till 23 år för avgiftsfri tandvård till unga.
Sommarlovsstöd för att fler barn ska ha råd att vara med på läger och andra aktiviteter, för en härlig sommar.
Höjd riksnorm i försörjningsstödet för barn.
Satsning på kvinnors hälsa med fokus på en jämlik hälsa, primärvården tillförs resurser för det arbetet.
Avgiftsfria besök i öppenvården för alla 85+
Upprustningsstöd för hyresrätter, framförallt i miljonprogramområdena, kopplat till hyresnivå och energieffektivisering.
Satsning på kollektivtrafik i landsbygd.
Sänkt avgift i kulturskolan.
Satsning på pedagogiska utemiljöer vid skolor, förskolor och fritids.
Fler anställda på fritids.
För mer information:
Lars Holmberg, distriktsordförande, 070 634 90 56
Kaj Raving, partistyrelseledamot, 070 982 96 68
Utbyggd välfärd och fler jobb
Utbyggd välfärd och fler jobb – fakta om reformerna
Nedan presenteras siffror och vissa detaljer kring Vänsterpartiets viktigaste vinster i förhandlingarna kring budgetpropositionen för 2016.
Reformer för kvinnors hälsa
Förstärkning till primärvården med inriktning på kvinnor med låg socioekonomisk status.
Satsning: 130 mnkr/år 2016-2019.
Avgiftsfri mammografiscreening till kvinnor mellan 40 och 74 år. Träder i kraft 1 juli 2016.
Satsning:100 mnkr 2016, 207 mnkr/år 2017-2019.
Avgiftsfria preventivmedel till ungdomar och unga vuxna upp till och med 20 år. Träder i kraft 1 januari 2017 efter att ha förberetts under 2016.
Satsning: 3 mnkr 2016, 27 mnkr/år 2017-2019.
Reformer inriktade på unga
Satsning på ungas psykiska hälsa. Den ena delen av satsningen görs på ungdomsmottagningarna. Den andra delen handlar om att stimulera nya initiativ, t.ex. självinläggningsprojekt och första linjens psykiatri riktad mot unga.
Satsning: 130 mnkr/år 2016-2019 till ungdomsmottagningarna och 150 mnkr/år 2016-2019 för att stimulera nya initiativ.
Avgiftsfri tandvård för unga upp till 23 år. Idag ges avgiftsfri tandvård till och med 19 år. 1 januari 2017 höjs åldern till och med 21 år. 1 januari 2018 höjs gränsen till och med 23 år.
Satsning: 223 mnkr 2017, 463 mnkr/år från 2018.
Reformer inriktade på barn
Sommarslovsstöd. Stödet betalas ut till kommuner som satsar på att utveckla kostnadsfria sommarlovsaktiviteter.
Satsning: 200 mnkr/år 2016-2019.
Höjd riksnorm i försörjningsstödet för familjer med barn. Höjningen sker 1 januari 2016. Den beräknas bli ungefär 250 kronor mer per månad för barn i åldern 7 till 20 år och ungefär 100 kronor per månad för mindre barn.
Satsning: 181 mnkr/år från 2016 (varav 81 mnkr aviserats tidigare)
Satsning på pedagogiska utemiljöer vid skolor, förskolor och fritidshem.
Satsning: 500 mnkr 2016.
Fler anställda och höjd kvalitet i fritidshemmen.
Satsning: 250 mnkr 2016, 500 mnkr/år 2017-2019.
Sänkta avgifter i kulturskolan.
Satsning: 100 mnkr/år från 2016
Ytterligare välfärdsreformer
Kompetenshöjning inom äldre- och funktionshinderomsorgen.
Satsning: 200 mnkr 2016.
Avgiftsfri öppen hälso- och sjukvård från 85 års ålder. Träder i kraft 1 januari 2017.
Satsning: 200 mnkr/år från 2017.
Höjd grundnivå i föräldraförsäkringen från 225 till 250 kr/dag från 1 januari 2016.
Den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen tas bort från 1 februari 2016.
Satsning: Cirka 300 mnkr/år från 2016.
Satsningar i bostäder och infrastruktur
Satsning på kollektivtrafik i landsbygd. Förslag till satsningar tas fram av Trafikverket. Det kan t.ex. röra förbättringar av järnvägar på landsbygden eller investeringar som ökar bussresandet. Inom ramen för satsningen sak även Statens väg- och transportforskningsinstitut genomföra en studie om hur man kan öka viljan och möjligheten att använda kollektivtrafik på landsbygden.
Bertil Dahl (V), kommunalråd i Kalmar och Linda Fleetwood (V), landstingsråd
Det är nu äntligen Pridevecka vid Kalmarsund. Just idag, 10 september, är det dessutom den Internationella suicidpreventiva dagen. Det må vara en slump att dessa händelser sammanfaller men det skulle lika gärna kunna vara en tanke. I juni presenterades nämligen den hittills största studien om transpersoners livssituation. Det var en dyster läsning. Var tredje transperson har övervägt att ta sitt liv det senaste året.
Sverige är fortfarande ett land där priset är högt för den som utmanar normer om kön och könsuttryck. Hatbrott är vanligare förekommande bland hbtq-personer än bland övriga befolkningen. Folkhälsomyndigheten menar att situationen för homo- och bisexuella inte har förändrats nämnvärt under de senaste tio åren. För transpersoner har situationen till och med blivit sämre. Utgångsläget är alltså mycket allvarligt.
Vittnesmålen om diskriminering, våld och trakasserier på grund av sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck är många. Trots detta är mörkertalet stort. Mest utsatta är de personer som överskrider normer för könsidentitet och/eller könsuttryck, dvs transpersoner. Varannan transperson har utsatts för trakasserier de senaste tre månaderna och har undvikit dagliga aktiviteter på grund av rädsla för diskriminering.
Mer än var tredje transperson uppger alltså att de har övervägt att ta sitt liv det senaste året. Det är så otroligt höga siffror. Här behöver man verkligen titta på självmordspreventiva åtgärder men även åtgärder för att pressa tillbaka transfobin. Vi har som samhälle mycket kvar att arbeta med vad gäller attityder och tolerans. Hälsotillståndet bland transpersoner skulle kunna förbättras om gruppen synliggjordes och kunskapen ökar om transpersoners livssituation bland allmänheten.
Vi måste se att detta är en viktig folkhälsofråga och en fråga om rätten till jämlik hälsa. Vi behöver garantera att transpersoner bemöts med kunskap när de vänder sig till äldreomsorg eller ungdomsmottagning. Sjukvården, inte minst psykiatrin, måste lyckats med att inkludera och möta upp transpersoners behov. Frågor runt könsidentitet och könsuttryck behöver finns med i skolan sex- och samlevnadsundervisning. Bara för att nämna några exempel.
Vi vill skapa ett mer öppet och inkluderande samhälle som tar avstånd från alla former av diskriminering. Vi måste jobba med självmordspreventiva åtgärder och ta tag i de rådande könsnormerna som transpersoner bryter emot. Detta kräver kompetensutveckling av chefer och medarbetare, men även av oss som förtroendevalda, för att garantera likvärdig behandling och för att främja jämlika levnadsvillkor.
Där har vi som politiker i landsting och kommun viktiga roller och ett ansvar att driva på utvecklingen.
Linda Fleetwood (V), landstingsråd
Bertil Dahl (V), kommunalråd
