Skip to main content

Etikett: Jens Körge

Personlig assistans i riskkapitalets regi

Det här är Humana som vann Kalmar kommuns upphandling av den personliga assistansen:

• Humana börsnoterades mars 2016 till ett värde av 69,50 kronor per aktie. Första halvåret gick aktien stark och toppnoterade 85,50 i augusti samma år. Idag har aktien dalat ner till under 60 kronor per aktie.

• Humanas största ägare är Air Syndication SCA, ett riskkapitalbolag med säte i Luxemburg. Vem eller vilka som i sin tur äger Air Syndication SCA är inte lika lätt att ta reda på, men enligt artiklar från 2016 ägs Air Syndication SCA av ett annat riskkapitalbolag, Argan Capital, som är baserat i skatteparadiset Jersey. Men ägarstrukturerna kan såklart ha ändrats både en och 50 gånger sedan dess så vem eller vilka som äger Humana som nu ska driva personlig assistans åt Kalmar kommun vet vi inte riktigt. Hade kommunen haft kvar driften själv så hade det varit vi kommuninnevånare som ägt vår verksamhet.

• Humana är en aktie med låg direktutdelning till sina aktieägare. Varför man vill vara ägare i Humana är alltså inte på grund av företagets avkastning utan för att man tror att bolaget på sikt kommer att stiga i värde. Något som bolaget, trots ett stort antal uppköp och nyetableringar, inte verkar lyckas särskilt bra med tanke det fallande börsvärdet. Vad som händer om bolaget inte snart får det lyft de lovat kanske någon annan kan svara på.

Ägarna till Humana (som vi inte riktigt vet vilka de är) tror sig alltså kunna minska kostnaderna för den personliga assistans som Kalmar kommun idag utför och samtidigt göra ekonomisk vinst. De som kommer få ta smällen är dels assistenterna i form lägre löner och minskad anställningsgrad men också brukarna med bland annat högre personalomsättning.

Det finns så mycket mer jag skulle vilja säga om det här. Men jag nöjer mig tills vidare med att ställa frågan om det är det så här vi vill att vår välfärd ska se ut? Vill vi ha stora riskkapitalbolag i välfärden som sätter aktieägarnas vinstintresse framför brukarna och personalens bästa?

Vänsterpartiet har varit motståndare mot privatiseringen genom hela den segdragna och på många sätt fiaskoartade upphandlingen. Den här privatiseringen kan tas tillbaka. Tänk på det när ni går och röstar till hösten.

Jens Körge (V)
Kalmar


Artikeln är publicerad i


 

Tre sätt att göra vinst i välfärden

Jens Körge (V)
Jens Körge (V)

1.Ge personalen sämre villkor.

Enligt siffror från SCB har en kommunalare i ett privat vårdföretag 1200 kr mindre i grundlön än sina dito i offentlig verksamhet. Av de som jobbar deltid i den privata sektorn hade 45 procent velat jobba heltid, motsvarande siffra för offentlig verksamhet är 25 procent. Vinstdriva privata välfärdföretag har dessutom lägre personaltäthet.

2. Ha ett avancerat skatteupplägg.

Vårdföretaget Attendo och skolkoncernen Academedia är exempel på välfärdsföretag som har ägare med kopplingar till skatteparadis. Genom avancerade upplägg av olika ägarkonstellationer och räntesnurror mörkar dessa mångmiljonvinster och på så vis undkommer flera av välfärdsjättarna att betala skatt till den kassa de själva är finansierade av.

3. Dra en rövare – hoppas att ingen märker något.

Hälsans förskola serverade knäckebröd och vatten till barnen. Inte för att man hade brist på pengar. Den skrala matbudgeten var frampressad av ledningen för att man ville använda skattepengarna till att köpa upp fler förskolor och på sikt kunna göra än mer vinst. Vårdföretaget Caremas blöjvägningar är ett annat sådant skamligt exempel.

Dagens svenska välfärdsmodell är idag en av de mest marknadsliberala i hela världen. Ett system som gjort för att vilken skrupelfri riskkapitalist som helst ska kunna sno åt sig av våra skattepengar genom att driva ett välfärdföretag. Detta måste få ett slut. Möjligheterna att göra vinst på skattefinansierad välfärd måste kraftigt begränsas. Så får vi en välfärd fri från skadlig vinstjakt och så får vi en välfärd styrd efter människors behov.

Jens Körge (V)
Vänsterpartiet i Kalmar

 

Läs artikeln i

 

Ett val mellan omtanke och girighet

Valet 2014 handlade mycket om vinster och bonusar i välfärden. För många var valet inte så svårt. Fler undersköterskor eller fortsatt aktieutdelning för riskkapitalister? En bra skola och start i livet för alla barn eller bara för de som anses lönsamma? Förtjänar våra äldre en värdig ålderdom eller ska det snålas för att pressa fram maximal vinst? Det var kort sagt ett val mellan omtanke och girighet.

Jesefin Hellvin, Jens Körge, Lena Fyhr, Kaj Raving, Anita Strömberg, Sylvia Borg, Irene Fleetwood och Per Gawelund

Länge var Vänsterpartiet ensam om att debattera och kämpa mot vinsterna i välfärden. I takt med att skandalerna och girigheten i välfärdsbolagen avslöjades växte vreden hos allmänheten. Miljöpartiet och Socialdemokraterna började anamma Vänsterpartiets politik mot vinster i välfärden. Även Sverigedemokraterna och stora delar av övriga borgerligheten försökte låta som en vänsterpartist. Till och med den förra finansministern, moderaten Anders Borg, ondgjorde sig över gnidna och skrupelfria välfärdsprofitörer.

På valnatten stod det klart att många röstat för en politik bort från vinstjakten i välfärden. Den nya S och Mp regeringen behövde Vänsterpartiet för att få igenom en statsbudget. Ett absolut villkor från Vänsterpartiet att ens inleda förhandlingar var att vinsterna i välfärden skulle fasas ut. En utredning tillsattes som i november i år ska presentera hur detta ska förverkligas.

I spåren av den värsta flyktingkatastrofen sedan andra världskriget har debatten om vinsterna i välfärden klingat av. Under tiden har Svenskt Näringsliv och andra lobbyorganisationer för välfärdskoncernerna gjort en rejäl motoffensiv. Efter hemliga lobbymöten med lyxiga middagsbjudningar gjorde SD en kovändning i synen på vinster i välfärden. Därmed har det parlamentariska läget i riksdagen förändrats och vinstutredningen riskerar att röstas ner. Samtidigt har festen på skattemedel i skymundan fortsatt i allt högre fart.

Men härom veckan kom en granskning av välfärdsmarknaden av SKL:s nyhetstidning Dagens samhälle. De 16 största välfärdsbolagen rankades och i topp hittar vi riskkapitalbolagägda Academedia och Ambea (f.d. Carema), börsbolagen Capio, Attendo och Humana samt Aleris och Kunskapsskolan som ägs av familjen Wallenbergs maktbolag Investor. 2014 ökade köpen av privata välfärdstjänster med ungefär 5 procent och landade på 103 miljarder kronor. Granskningen av årsboksluten för 2015 visar att trenden med stabila vinstökningar fortsätter. Det framgår också att utvecklingen gynnar jättarna på välfärdsmarknaden. De små verksamheterna, ofta idéburna utan vinstsyfte, trängs alltså undan.

I artikeln intervjuas Henrik Borelius, VD i vårdkoncernen Attendo. Han berättar att kommunerna är pressade av ökande omsorgsbehov och nu inte ens ställer frågor om bolagens vinstkrav. Den statliga utredningen om vinsterna i välfärden anser han vara otidsenlig. Egenintresset ljuger sällan. Han kammar hem svindlande summor på businessen i välfärden. Räknat i enbart lön leder han ligan för bäst betalda direktörer i branschen. Han tjänade 435 000 kronor i månaden, det vill säga 5,2 miljoner, förra året. Det är dock VD:n i vårdbolaget Ambea, Fredrik Gren, som totalt sett toppar ligan för 2015. Med en årslön på 4 miljoner och en bonus på 3,5 miljoner kronor, fick han en sammanlagd inkomst på 7,5 miljoner kronor. Värt att komma ihåg är att detta är skattepengar som skulle gått till sjuka, barn och äldre.

Nu får det vara slutfestat på våra skattepengar. När utredningsförslagen redovisas ligger makten hos riksdagen. Lita på att Vänsterpartiet kommer ta fighten för att få bort vinstintresset i välfärden. Men det är bara tillsammans med en folklig opinion som vi kan hjälpa de andra partierna att välja omtanke istället för girighet.

Kaj Raving (V) Sylvia Borg (V) Irene Fleetwood (V) Lena Fyhr (V) Per Gawelund (V) Josefin Hellvin (V) Jens Körge (V) Anita Strömberg (V)