Skip to main content

Etikett: arbetslöshet

Stoppa alla krav på begränsad strejkrätt i papperskorgen

Vänsterpartiet driver en politik för fler jobb och ökad trygghet på arbetsmarknaden. Vi vill ha en trygg arbetsmarknad med schyssta villkor och rimliga löner för alla – oavsett var man kommer ifrån, hur gammal man är eller hur länge man har varit arbetslös. Vi gör inte skillnad på folk. Vi ställer inte grupper mot varandra. Vi vill ha ett samhälle som håller ihop.

De borgerliga partierna gjorde under sin regering sitt bästa för att öka på otryggheten och försvaga facket. Det är precis vad man kunde förvänta sig av en borgerlig regering. De införde anställningsformen allmän visstid, de tog bort avdragsrätten för fackavgiften, försämrade a-kassan osv osv. Men trots alla försämringar så vågade de inte ge sig på strejkrätten.

Vänsterpartiet har sett till att en del av detta återställts. Vi har förbättrat a-kassan och från och med den 1 juli nästa år återinförs avdragsrätten för fackavgiften. Men än har vi inte lyckats få med oss regeringen på att slopa anställningsformen allmän visstid. Vi var många som hade hoppats på mer från en socialdemokratisk regering men försämringarna har i alla fall upphört. Eller?

Strejkrätten är arbetarnas enda verksamma påtryckningsmedel. I Sverige strejkas det internationellt sett väldigt lite. Det hindrar dock inte att arbetsgivarorganisationer och andra genom massiva propagandainsatser har drivit på för att på olika sätt begränsa strejkrätten. Så nu har regeringen gjort det som borgarna inte vågade: de har öppnat dörren för inskränkningar i strejkrätten.

Att värna strejkrätten är centralt för Vänsterpartiet. Det är en grundläggande fri- och rättighet för anställda i Sverige, sprungen ur en lång kamp av arbetarrörelsen, skyddad i regeringsformen och har även stöd i internationella konventioner. Men i somras föll regeringen alltså för påtryckningarna och tillsatte en utredning med uppdrag att se över strejkrätten.

Ibland framstår det som en naturlag att arbetsmarknaden blir otryggare och otryggare. Så är det inte, otryggheten beror på medvetna politiska beslut. Det går utmärkt att ta politiska beslut som istället ökar tryggheten på arbetsmarknaden – om man vill. Det enda rimliga är nu att regeringen snarast stoppar alla krav på begränsad strejkrätt där de hör hemma, i papperskorgen.

Kaj Raving (V), riksdagskandidat


Artikeln är publicerad i

 

 


 

Åttatimmarsdagen hör till en svunnen tid

Högt tempo, stress och en press att arbeta övertid är vardag i många människors arbetsliv. I spåren följer ohälsa och sjukskrivningar. Med dagens arbetstidsnorm är det dessutom svårt att nå en hygglig balans mellan lönearbete, familjeliv och fritidsintressen – tiden räcker inte till. Istället för arbetsglädje och en avkopplande fritid sliter åtskilliga ut sig långt före pensionen.


Detta sker samtidigt som många andra inte alls får något jobb eller är hänvisade till deltidsjobb och knappt kan få inkomsten att räcka till. Så här kan vi inte ha det. Vi måste skapa ett hållbart arbetsliv. För alla. Det är dags att korta normalarbetstiden.

Vänsterpartiet har länge kämpat för sex timmars arbetsdag. Vi har upprepade gånger i förhandlingar med S och MP-regeringen försökt få dessa partier att inse behovet av en ny reform för arbetstidsförkortning. Men tyvärr förstår, vill eller vågar de inte. Vi ger dock inte upp. Sex timmars arbetsdag kommer bli en av de stora valfrågorna för Vänsterpartiet.

Vår plan är att starta direkt efter valet 2018 med en satsning på sex timmars arbetsdag med bibehållen lön på en arbetsplats i varje kommun och landsting/region. Detta blir det första större steget att nå målet om en generell arbetstidsförkortning på 30 timmar per vecka. Vår strategi är att förkortningen av arbetstiden ska införas stegvis. Självklart måste det kombineras med stora insatser för utbildning i bristyrken.

Flera kommuner och landsting har redan gått före och provat att införa sex timmars arbetsdag på utvalda arbetsplatser. Även många företag har infört kortare arbetstid. De positiva effekterna är många gånger långt över förväntan.

För individen innebär kortare arbetstid förbättrad hälsa och livskvalitet. Stressen minskar och vi får mer tid för vila, sociala relationer, motion och intressen. Vi hinner ta hand om våra barn, umgås med våra föräldrar och sköta livets nödvändiga vardagssysslor. Studier visar, föga förvånande, att många också får en bättre parrelation och sexliv när det finns mer tid och ork för varandra.

Utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv ger kortare arbetstid stora vinster. Genom att dela på jobben minskar vi både arbetslösheten och förbättrar arbetsmiljön. Praktiska erfarenheter av kortare arbetstid visar att sjukskrivningarna minskar och själva arbetet upplevs som roligare. Därmed minskas kostnaderna för arbetslöshet, sjukskrivningar och annan ohälsa. Även företagsekonomiskt blir förkortad arbetstid ofta en lönsam affär. Utvilade och friska medarbetare som trivs gör helt enkelt ett bättre jobb.

Kortare arbetstid är också en fråga om jämställdhet och rättvisa. Kortare arbetsdagar leder till att både kvinnor och män får mer tid för hem och barn. Många kvinnor som idag arbetar ofrivillig deltid skulle få en heltidstjänst. Det skulle minska det ekonomiska beroendet av en man både under arbetslivet och efter pensioneringen. Dessutom skulle kortare arbetstid minska klassklyftorna som de senaste årtiondena har vidgats alltmer. De enorma produktivitetsökningarna ska fördelas till alla. Inte bara de som redan har mest.

Våra politiska motståndare är fixerade vid timtalet åtta och hävdar att en arbetstidsförkortning är praktiskt omöjlig alternativt blir för dyr att genomföra. Dessa ”argument” har borgerligheten rutinmässigt använt sig av alla gånger som vi under 1900-talet har förkortat arbetstiden eller infört fler semesterdagar för vanliga arbetare. Då som nu talar de mot bättre vetande. Resultaten från verkligheten visar att sex timmars arbetsdag i allra högsta grad är genomförbart. Övergången är i själva verket en tämligen stillsam historia. Det dramatiska är istället vinsterna för både individen och samhället.

Vetenskapliga och tekniska framsteg har lett till att allt färre producerar allt mer. Produktiviteten har mer än tiodubblats sedan åttatimmarsdagen infördes för snart hundra år sedan. Åttatimmarsdagen har med tiden blivit förlegad. Det är nu dags att påbörja resan mot sex timmars arbetsdag. Att korta arbetstiden handlar om att skapa ett samhälle för alla. Inte bara för några få.

Per Gawelund (V)
sjuksköterska


Artikeln är publicerad i

 


 

Höjd a-kassa ger ett tryggare samhälle

Kaj Raving (V)
Kaj Raving (V)

Vänsterpartiet har länge drivit på för en bättre a-kassa och har nu fått genomslag för detta i budgetförhandlingarna med regeringen. Såväl golvet som taket höjs vilket innebär att fler kommer att få ut 80 % av sin inkomst vid arbetslöshet. A-kassan kommer att fungera mer som den försäkring som den faktisk är.

Vänsterpartiet tror att ett land som byggs på trygghet och en välfärd man kan lita på, är i grunden starkare än ett land där otrygghet och rädsla får råda. Om otrygghet hade varit medicinen mot arbetslösheten, så hade vi haft full sysselsättning i Sverige idag. Det har vi inte.

Ingenstans i västvärlden har a-kassan sänkts mer än i Sverige och bara en bråkdel av alla heltidsarbetande får idag ut 80 procent. En vanlig industriarbetare får idag inte ut mer än drygt halva sin lön vid arbetslöshet. Högerns arbetslinje är i praktiken inget annat än en fattigdomslinje.

En bra a-kassa är bra för samhällsekonomin. En rimlig ersättning från a-kassan gör att även de som för stunden står utan sysselsättning har möjlighet att fortsätta efterfråga produkter. Detta leder till att svenska företag och samhället i stort inte drabbas lika hårt när folk blir arbetslösa.

Höjningen av a-kassan är helt nödvändig för att börja bygga ett tryggare och mer solidariskt samhälle.

Kaj Raving (V)