Vi lever i ett ojämlikt samhälle, ett klassamhälle. Rapporter och utredningar visar på stora sociala skillnader i hälsa. Det nya klassamhället Sverige visar sig i sin skamlösa skillnad i hälsa mellan olika grupper av kvinnor, och de som mår sämst är de som jobbar i låglöneyrken och har osäkra jobb eller visstidsanställningar. Detta står att läsa om i Folkhälsomyndighetens årsrapport för 2014.

Rapporten visar även att spädbarnsdödligheten är högre bland barn vars mödrar har kortare utbildning. Kopplingen mellan föräldrars ekonomiska utsatthet och deras barns hälsosituation är tydlig och belagd i forskning. Det sociala arvet finns även inom den psykiska hälsan. Barn i ekonomiskt utsatta familjer har en tre gånger så hög risk att bli inskrivna med en diagnos relaterad till psykisk ohälsa. Bara för att ge några exempel.

Hälsoklyftorna i det svenska samhället är mycket påtagliga. Den ökade ojämlikheten i samhället återspeglas också på hälsans område. De stora skillnaderna i hälsa har ökat de senaste åren. Skillnader i makt och inflytande, ekonomi och arbetsmiljö samt tillgång till vård och stimulerande livsmiljöer är de viktigaste orsakerna till hälsoklyftorna. Det behövs fokus på att påverka dessa strukturer för att utjämna de stora skillnaderna i ohälsa.

Vänsterpartiet ser bästa möjliga hälsa som en grundläggande mänsklig rättighet. En bra och jämlik hälsa är därför det viktigaste målet för vården. En bra folkhälsa är en angelägenhet för hela samhället och förutsätter jämlikhet och utbyggd välfärd. Jag är därför glad över att ha fått möjligheten att leda det helt nyinrättade Folkhälsoutskottet i landstinget i Kalmar län. Jag vill nu bidra till att lyfta folkhälsoarbetet i länet till en ny nivå.

Genom att sätta fokus på folkhälsoarbetet kan vi skapa förutsättning för en mer jämlik hälsa. Samtliga verksamheter i landstinget ska bidra i det hälsofrämjande arbetet och utifrån sina perspektiv bidra till landstingets mål. Landstinget ska vara en ännu starkare och aktiv samhällsaktör inom folkhälsofrågor och utveckla samverkan med andra aktörer i samhället som kan främja befolkningens fysiska och psykiska hälsa.

Vänsterpartiet anser att folkhälsopolitiken ska ha som övergripande mål att minska klass- och könsklyftorna i hälsa och att man på ett systematiskt sätt ska påverka de samhällsförhållanden och miljöfaktorer som skapar ohälsa. Vi vill också göra stora satsningar på förebyggande hälsovård. Föräldrars sociala bakgrund påverkar i hög grad barnens framtidsutsikter. Därför är ett starkt folkhälsoarbete viktigt för att utjämna livsvillkoren i samhället för alla barn.

En behovsstyrd vård och ett brett folkhälsoarbete gynnar jämlikheten och ökar förutsättningarna för att äldres behov tillgodoses. Det är inte dem med vassast armbågar som ska ha tillträde först utan de med störst behov. Det behövs ordentliga satsningar på förebyggande hälsovård genom till exempel regelbundna hälsokontroller, information och folkbildningssatsningar kring livsstilens betydelse för hälsan. Att få tillgång till behandling utan långa väntetider påverkar också tillfrisknandet.

Jag glad över att vi i Kalmar län tar dessa viktiga framtidsfrågor på allvar och nu sätter ett helt nytt fokus på folkhälsoarbetet i Kalmar län. Folkhälsoarbetet ska genomsyra all verksamhet i Landstinget i Kalmar län.

Linda Fleetwood (V), landstingsråd med ansvar för folkhälsa