Skip to main content

Pierre Edström (L) ägnar sig åt fulspel om LSS

Skrivet av kalmarlan den . Postad i Debattartiklar och insändare, Nyheter.

Antingen vilseleder Pierre Edström (L) avsiktligen eller så har han helt enkelt ingen koll. I en insändare påstår han att Vänsterpartiet skulle vara medskyldiga till den pågående LSS-krisen. Detta eftersom vi har gjort upp om budgeten med regeringen. Det är helt enkelt inte sant – och det vet rimligen Pierre Edström mycket väl om.

Läs Pierre Edströms (L) insändare i
 

För oss är politiken inte ett politiskt maktspel utan det handlar om att göra livet bättre för dem som bäst behöver det. Vi är därför besvikna över att Pierre Edström i detta läge väljer att söka politisk konflikt istället för att söka en lösning tillsammans med oss andra som vill rätta till lagstiftningen. Politiskt fulspel hjälper inte alla de som drabbats.

LSS kom till för att personer med omfattande funktionsvariationer skulle ges specifika rättigheter som ger dem samma möjlighet att leva som alla andra. Lagstiftningen har haft stor betydelse för att kunna säkerställa ett fullvärdigt liv med självbestämmande och att människor med funktionsvariationer kan vara fullt delaktiga i samhället.

I media, men också i personliga berättelser, har vi tagit del av många vittnesmål från människor som får sin hela tillvaro och vardag kullkastad på grund av plötsligt indragna timmar och avslag på ansökningar om assistans. Det är ovärdigt ett välfärdsland som Sverige. Därför är vi stolta över att kunna säga att Vänsterpartiet hela tiden har slagits för att bevara LSS.

Det var exempelvis Vänsterpartiet som tog ett utskottsinitiativ med krav om att regeringen river upp direktivet från regeringen om att Försäkringskassan ska stoppa ökningen av assistanstimmarna. Det initiativet blev nedröstat av S, MP – och Pierre Edströms alliansvänner i Moderaterna. Medan C avstod från att rösta.

Det är just nya direktiv och en lagändring som behövs! Det är dessa som styr bedömningarna från Försäkringskassan – inte budgeten. Budgeten är en prognos utifrån rådande läge, inget annat. Om Försäkringskassan fått mer pengar i budgeten – hur skulle de bedöma då? Jo, fortfarande enligt gällande direktiv och lagstiftning såklart. Det borde en rutinerad politiker som Pierre Edström veta.

Försämringarna av LSS och rätten till assistans började redan under den förra borgerliga regeringen. Till skillnad från Vänsterpartiet, som är i opposition till regeringen men gjort upp om budgeten, så var Pierre Edströms Liberalerna då en del av regeringsunderlaget. Den lagändring som borde ha kommit redan då kan komma nu i stället – om Liberalerna verkligen vill.

Läget är akut för dem av oss som behöver hjälp av personlig assistans för att leva värdiga liv. Liv slås i spillror på grund av att LSS-lagstiftningen inte fungerar enligt lagstiftarens intentioner. Så, Pierre Edström, sluta med ditt politiska fulspel och ta ansvar istället. Vår hand är utsträckt till alla som vill få en LSS värd namnet.

Maj Karlsson (V), ledamot i Socialutskottet

Kaj Raving (V), riksdagskandidat

Läs artikeln i 

Läs mer

Kaj Raving (V) om regeringens LSS-besked – ”Ett steg i rätt riktning – men inte nog”

 

Kaj Raving (V) om regeringens LSS-besked – ”Ett steg i rätt riktning – men inte nog”

Skrivet av kalmarlan den . Postad i Nyheter, Pressmeddelande.

Regeringen backar nu och stoppar tillfälligt de omprövningar som Försäkringskassan gör av brukarnas rätt till personlig assistans. Det meddelar ansvariga ministern Åsa Regnér (S) idag. Vänsterpartiets Kaj Raving ser positivt på de aviserade förändringarna, men menar samtidigt att det är långt ifrån tillräckligt.

– Det är ett steg i rätt riktning – men inte nog. Frysningen är jättebra och nödvändig, men hjälper inte alla dem som redan tappat den statliga assistansen. Där krävs fler åtgärder och det brådskar även det, säger han.

Under måndagen var Kaj Raving, tillsammans med Vänsterpartiets socialpolitiska talesperson Maj Karlsson i Kalmar och Västervik för att lyssna på människor som på olika sätt berörs av de försämringar av LSS som skett under såväl förra som nuvarande regering. Många vittnade om oron för att tvåårsprövningen nu närmade sig och hur en ny bedömning skulle påverka deras liv. För deras skull är Kaj Raving mycket glad idag, samtidigt som han påpekar att dagens besked inte hjälper dem som redan drabbats.

– Jag tycker att det är jättebra att tvåårsprövningen stoppas och att regeringen ska justera för den senaste domen – det är en vinst för oss alla och ett erkännande av den oro som finns. Däremot är jag fortfarande oroliga för alla de människor som redan har drabbats. För dem är skadan redan skedd. Där måste också till en förändring – och det snabbt. Liv slås i spillror på grund av att LSS-lagstiftningen inte fungerar enligt lagstiftarens intentioner, säger han.

Vänsterpartiets bestämda uppfattning är att lagen måste justeras utifrån samtliga domar som fallit så att LSS-lagstiftningen åter kan fungera enligt lagstiftarens intentioner. Här gav ministern tyvärr inget annat svar än att invänta analys från Försäkringskassan och för Kaj Raving och Vänsterpartiet är kampen för rätten till assistans långtifrån över med detta besked.

– Gårdagens möten gav mycket kunskap, men också många hjärtskärande vittnesmål om hur människor drabbas. Det var bränsle på mitt politiska engagemang. Jag blev förtvivlad över att hur det ser ut men också skitförbannad över att det tillåts vara så i ett av världens rikaste länder! Ett land som har råd med skatteavdrag för städning i hemmet måste ha råd att ge ett värdigt liv till alla, avslutar Kaj Raving.

För mer information:

Kaj Raving, 070-982 96 68

 

Vilka betalar priset för de rikas lyxliv?

Skrivet av kalmarlan den . Postad i Debattartiklar och insändare, Nyheter.

Det råa klassamhället har gjort comeback i Sverige. Ett fåtal rika kan köpa upp slott och attraktiva våningar världen över samtidigt som många, även småbarnsföräldrar, tvingas ut i hemlöshet. Hur har det kunnat bli så här illa?

Det går bra för svensk ekonomi. De senaste decennierna har det skett ett rejält ekonomiskt uppsving. Sveriges samlade förmögenhet är i dag större än någonsin. Men det finns en hake. Rikedomarna har bara tillfallit några få. Sedan början av 90-talet har inkomstklyftorna i Sverige vuxit snabbare och mer än i något annat västland. De svenska miljonärerna blir fler och fler. Även de som kan tituleras miljardär har ökat; från 50 st. 1998 till dagens 178 st.

I toppen på listan över Sveriges miljardärer hittar vi Ikeagrundaren Ingvar Kamprad med hans 655 miljarder. Därefter kommer Stefan Persson (H&M), familjen Rausing (Tetra Pak) och Antonia Ax:son Johnson (Axel Johnsongruppen) tätt följt av fastighetsägare och strebers inom bl.a. IT- och finansbranschen. Även fotbollsproffset Zlatan Ibrahimovic har lyckats kvala in till den här rikemansligan.

Tillsammans äger denna ekonomiska elit över 2 000 miljarder. En smått obegriplig summa. Som jämförelse är det mer än dubbelt så mycket som hela den svenska statsbudgeten för i år. För att göda ha-begäret hos dessa penningstinna blomstrar marknaden för exklusiva produkter såsom privata helikoptrar, specialbeställda bilar och skräddarsydda lyxresor till exotiska platser. Samtidigt har våra trygghetssystem raserats och levnadsvillkoren kraftigt försämrats för alla de med låga inkomster.

Det handlar om pensionärer, ofta kvinnor, som trots ett långt och många gånger slitsamt arbetsliv tvingas leva på en ovärdigt låg pension. Det handlar om föräldrar som hankar runt på lågbetalda, otrygga deltidsjobb och knappt har råd att köpa varma vinterskor till sina barn. Det handlar om de som lever på existensminimum; arbetslösa med obefintlig A-kassa eller sjukskrivna som, trots läkarintyg, nekas ersättning. Det är dessa och andra människor på marginalen som fått betala priset för ett lyxliv för några få.

Så här kan vi inte ha det. Detta var inte tanken med välfärdsstaten och folkhemmet för alla. Tyvärr vågar eller vill inte nuvarande S-ledda regeringen vidta de åtgärder som krävs för att minska klassklyftorna. Socialdemokraterna verkar istället fullt upptagna med att reda ut vad som är vänster och höger i sin ambition att vara ett mittenparti. Vänsterpartiet lider inte av denna villrådiga ängslighet. Vi darrar inte på manschetten för att utmana den ekonomiska eliten.

För det första måste vi bort från ett skattesystem riggat för de rika. Klassklyftorna ökade markant när skatten på arv, gåvor och förmögenhet togs bort. Vänsterpartiet vill därför införa en s.k. miljonärsskatt; en ny och träffsäker form av förmögenhetsbeskattning.

Även många av skatteavdragen är djupt orättvisa. Det gäller inte minst RUT- och ränteavdraget som är designade för att i synnerhet gynna välbeställda och subventionera deras lyxkonsumtion. Dessa skatteavdrag vill vi fasa ut och istället satsa pengarna på utökad hemtjänst för äldre och familjer med särskilda behov.

Vänsterpartiet vill också införa en skatt på finansiell spekulation och göra beskattningen av kapitalinkomster progressiv. Idag är det olämpligt nog mer lönsamt att ägna sig åt spekulation än att arbeta. Och självklart ska det vara lika skatt vid lika inkomst. Det är dags att stoppa skattediskrimineringen av pensionärer, sjuka och arbetslösa.

Alliansregeringen hade under sina åtta år fokus på att drastiskt sänka olika skatten, försämra trygghetssystemen och införa olika typer av skatteavdrag riktade till förmögna. Konsekvenserna av denna politik blev, föga förvånade, skenande klassklyftor och en välfärd i kris. Vad högern förstör måste vänstern bygga upp. Med våra konkreta förslag låter vi de rika bidra mer till välfärden och skapar ett mer jämlikt samhälle. Ett Sverige för alla – inte bara de rikaste.

Per Gawelund (V)
Sjuksköterska

Artikeln är publicerad i