Skip to main content

Författare: kalmarlan

Sätt åt skattesmitarna – på riktigt!

Daniel Sestrajcic (V), ledamot i skatteutskottet

Leif Jakobsson och Lena Hallengren är i Östra Småland/Nyheterna den 10 juni med rätta upprörda över borgarnas agerande i frågan om skatteflykt. Den kostar Sverige 46 miljarder kronor varje år – lika mycket som hela Oskarshamns årliga budget 26 gånger om!

Moderata finansministern Anders Borgs specialgren var att skälla på företags aggressiva skatteplanering men sedan i praktiken inte göra något. Det sorgliga är att även S/MP-regeringen gör lite, trots löften om motsatsen.

Tiopunktsprogrammet saknar flera av de riktigt skarpa åtgärderna för att komma till rätta med skatteflykten och aggressiv skatteplanering. Inte minst eftersom Sverige är djupt insyltat i skattesmitarindustrin genom att flera av våra banker avslöjats som mellanhänder och förmedlare av exempelvis brevlådeföretag och våra storföretags aggressiva skatteplanering.

När en sammanslutning på 21 organisationer, däribland Rädda Barnen och Svenska Kyrkan, nyligen bedömde svensk politik på fyra centrala områden vad gäller skatteflykt får regeringen inte godkänt på ett enda område.

Vänsterpartiet har länge påtalat att regeringens retorik inte stämmer överens med dess handlingar. Här är några av våra förslag:

• Omöjliggör tjänster vars syfte är skatteflykt. Banker, revisionsbyråer och skattejurister tjänar grova pengar på att tillhandahålla tjänster som gör dem till en nyckel i skatteflyktsindustrin. Vi vill införa en anmälningsplikt för misstänkt skatteflykt och se över möjligheterna att göra brevlådeföretag illegala. Bankerna bör också tvingas att offentliggöra listor på vilka skatteparadis man verkar i samt vilka företag man samarbetar med.

• Återupprättat förtroende för skatteverket genom att byta ut skatteverkets ledning eftersom den vänskapskorruption som avslöjats i Uppdrag Granskning undergräver förtroendet. Ändra regelverket för självrättelser så att den retroaktiva tiden för beskattning höjs från sex till femton år och skattetillägg alltid tas ut.

• EU:s förslag om land för land-rapportering för storföretag missar målet. Regeringen borde driva på för ökad transparens och tydligare regelverk. Gör land för land-rapporteringen offentlig, låt den omfatta fler företag genom en lägre tröskel för företagens omsättning samt en skyldighet att rapportera om samtliga länder de verkar i såväl inom som utom EU.

Är Jakobsson och Hallengren beredda att driva fram förändringar så kan vi tillsammans angripa problemen de beskriver. Regeringens politik vad gäller internationell skatteflykt är idag nämligen knappast bättre än under Anders Borgs finansministertid.

Daniel Sestrajcic (V), riksdagsledamot i skatteutskottet

Ett val mellan omtanke och girighet

Valet 2014 handlade mycket om vinster och bonusar i välfärden. För många var valet inte så svårt. Fler undersköterskor eller fortsatt aktieutdelning för riskkapitalister? En bra skola och start i livet för alla barn eller bara för de som anses lönsamma? Förtjänar våra äldre en värdig ålderdom eller ska det snålas för att pressa fram maximal vinst? Det var kort sagt ett val mellan omtanke och girighet.

Jesefin Hellvin, Jens Körge, Lena Fyhr, Kaj Raving, Anita Strömberg, Sylvia Borg, Irene Fleetwood och Per Gawelund

Länge var Vänsterpartiet ensam om att debattera och kämpa mot vinsterna i välfärden. I takt med att skandalerna och girigheten i välfärdsbolagen avslöjades växte vreden hos allmänheten. Miljöpartiet och Socialdemokraterna började anamma Vänsterpartiets politik mot vinster i välfärden. Även Sverigedemokraterna och stora delar av övriga borgerligheten försökte låta som en vänsterpartist. Till och med den förra finansministern, moderaten Anders Borg, ondgjorde sig över gnidna och skrupelfria välfärdsprofitörer.

På valnatten stod det klart att många röstat för en politik bort från vinstjakten i välfärden. Den nya S och Mp regeringen behövde Vänsterpartiet för att få igenom en statsbudget. Ett absolut villkor från Vänsterpartiet att ens inleda förhandlingar var att vinsterna i välfärden skulle fasas ut. En utredning tillsattes som i november i år ska presentera hur detta ska förverkligas.

I spåren av den värsta flyktingkatastrofen sedan andra världskriget har debatten om vinsterna i välfärden klingat av. Under tiden har Svenskt Näringsliv och andra lobbyorganisationer för välfärdskoncernerna gjort en rejäl motoffensiv. Efter hemliga lobbymöten med lyxiga middagsbjudningar gjorde SD en kovändning i synen på vinster i välfärden. Därmed har det parlamentariska läget i riksdagen förändrats och vinstutredningen riskerar att röstas ner. Samtidigt har festen på skattemedel i skymundan fortsatt i allt högre fart.

Men härom veckan kom en granskning av välfärdsmarknaden av SKL:s nyhetstidning Dagens samhälle. De 16 största välfärdsbolagen rankades och i topp hittar vi riskkapitalbolagägda Academedia och Ambea (f.d. Carema), börsbolagen Capio, Attendo och Humana samt Aleris och Kunskapsskolan som ägs av familjen Wallenbergs maktbolag Investor. 2014 ökade köpen av privata välfärdstjänster med ungefär 5 procent och landade på 103 miljarder kronor. Granskningen av årsboksluten för 2015 visar att trenden med stabila vinstökningar fortsätter. Det framgår också att utvecklingen gynnar jättarna på välfärdsmarknaden. De små verksamheterna, ofta idéburna utan vinstsyfte, trängs alltså undan.

I artikeln intervjuas Henrik Borelius, VD i vårdkoncernen Attendo. Han berättar att kommunerna är pressade av ökande omsorgsbehov och nu inte ens ställer frågor om bolagens vinstkrav. Den statliga utredningen om vinsterna i välfärden anser han vara otidsenlig. Egenintresset ljuger sällan. Han kammar hem svindlande summor på businessen i välfärden. Räknat i enbart lön leder han ligan för bäst betalda direktörer i branschen. Han tjänade 435 000 kronor i månaden, det vill säga 5,2 miljoner, förra året. Det är dock VD:n i vårdbolaget Ambea, Fredrik Gren, som totalt sett toppar ligan för 2015. Med en årslön på 4 miljoner och en bonus på 3,5 miljoner kronor, fick han en sammanlagd inkomst på 7,5 miljoner kronor. Värt att komma ihåg är att detta är skattepengar som skulle gått till sjuka, barn och äldre.

Nu får det vara slutfestat på våra skattepengar. När utredningsförslagen redovisas ligger makten hos riksdagen. Lita på att Vänsterpartiet kommer ta fighten för att få bort vinstintresset i välfärden. Men det är bara tillsammans med en folklig opinion som vi kan hjälpa de andra partierna att välja omtanke istället för girighet.

Kaj Raving (V) Sylvia Borg (V) Irene Fleetwood (V) Lena Fyhr (V) Per Gawelund (V) Josefin Hellvin (V) Jens Körge (V) Anita Strömberg (V)

Ett livsviktigt beslut

Linda Fleetwood (V), landstingsråd
Linda Fleetwood (V), landstingsråd

Onsdagen 25 maj 2016 är en dag att komma ihåg. Det är nämligen dagen då det livsviktiga beslutet togs i riksdagen om att screening för bröstcancer, så kallad mammografi, ska bli avgiftsfri i alla landsting. Tacka Vänstern för detta! Det är nämligen efter krav från Vänsterpartiet i budgetförhandlingarna med regeringen som detta nu blir verklighet.

Det här är en jätteviktig satsning. Kvinnor som lever på marginalen prioriterar ofta bort sin hälsa. En hundralapp kan vara avgörande när man måste välja mellan att köpa skor till barnen eller låta undersöka brösten. Avgiftsfri mammografi är ett sätt att sänka tröskeln för de kvinnor som idag väljer bort regelbunden undersökning av brösten. Det handlar i slutändan om människoliv.

Vänsterpartiets satsning kommer att ge alla kvinnor mellan 40 och 74 år möjlighet att minska riskerna för bröstcancer genom att låta undersöka sina bröst. Utan att det kostar något. Ju fler som gör den här undersökningen, desto fler fall av cancer kan sjukvården upptäcka i ett tidigt skede. Det här är en viktig seger för alla oss som tror på en jämlik hälsa.

Trots att Vänsterpartiet inte ens sitter i regeringen så har vi alltså lyckats driva igenom denna viktiga satsning. I riksdagen säger däremot samtliga borgliga partier nej till avgiftsfri mammografi i sina skuggbudgetar.

Linda Fleetwood (V), landstingsråd