Författare: kalmarlan

Pensionen måste vara trygg

Skrivet av kalmarlan den 21 januari, 2017. Postad i Debattartiklar och insändare.

Efter ett långt och strävsamt arbetsliv borde det vara självklart att man ska kunna gå i pension utan att behöva oroa sig för hur man ska klara sig ekonomiskt. Verkligheten idag ser inte alls ut så. Många, som trots att man gjort rätt för sig hela livet, kastas ut i ekonomisk otrygghet när sista kapitlet i livet närmar sig.

Från politiskt håll lyfts på senare tid låga pensioner och flera partier säger sig vilja göra något åt det. Inte minst är det ”pensionärsskatten” som man vill sänka. För de med de lägsta pensionerna skulle en sådan skattesänkning inte ge en enda krona mer i plånboken, istället skulle de med de högsta pensionerna gynnas mest.

Orsaken till att många idag inte kan leva på sin pension beror inte på ”pensionärsskatten”, utan på hur själva pensionssystemet är utformat. Istället för att vara ett system med fokus på att pensionen ska vara trygg och gå att leva på så är pensionen idag högst osäker.

Den som råkar välja fel fonder får lägre pension. Dessutom finns den så kallade ”bromsen” som gör att pensionerna plötsligt sänks om börsen går dåligt eller det genom politiska beslut saknas pengar i pensionssystemet. Pensionärerna får ensamma betala med otrygghet och sänkt inkomst för marknadens och politikens misslyckande, precis tvärtemot hur ett tryggt samhälle borde vara.

Vänsterpartiet har redan från början varit emot nuvarande pensionssystem, och vill istället att pensionen ska vara förutsägbar och trygg. Grunden måste vara att det ska gå att leva ett värdigt liv på sin pension. Den som varit sjuk, föräldraledig eller tvingats till arbetslöshet eller otrygga visstidsanställningar ska inte straffas med en pension det inte går att leva på.

För att lyckas med det krävs att vi sätter stopp för spekulationerna med våra pensionspengar som kostar miljarder i avgifter till fondförvaltarna. Men det måste också tillföras mer resurser till pensionssystemet genom politiska beslut om vi inte ska tvingas se ännu lägre och mer otrygga pensioner. Det är sanningen, som andra partier gör sitt bästa för att inte tala högt om.

Andra partier jagar småslantar och fortsätter påstå att vi bygger en gemensam framtid genom att sänka skatter. Det är en politik som i slutänden bara gynnar de som redan har så de klarar sig, och mer ändå. Vänsterpartiet däremot står kvar där vi stått i 20 år i denna fråga: en politik som garanterar en trygg pension. Den långsiktigheten kan man ha när man vet att det vi kämpar för är viktigt och rätt. Om det behövs kommer vi kämpa 20 år till.

Lars Johansson (V)
Peter Fjällgård (V)

Barn indoktrineras av roffarkulturen

Skrivet av kalmarlan den 15 januari, 2017. Postad i Debattartiklar och insändare.

Det är sannerligen inte alltid lätt att vara en bra förälder. Med alla sina brister och tillkortakommanden försöker nog de flesta mammor och pappor ge sina barn en god och kärleksfull uppväxt. Många föräldrar har återkommande samtal med sina barn om moral, att göra rätt för sig och ta ansvar för sina handlingar. Har man smutsat ner eller gjort något fel smiter man inte undan eller skyller på någon annan. De flesta föräldrar verkar ha målsättningen att främja sina barn till trygga, självständiga och ansvarsfulla människor.

Men det finns en grupp i samhället där många barn i generationer växer upp med helt andra normer och värderingar. De bor ofta i kraftigt segregerade förorter. Det organiserade tiggeriet av olika bidrag uppmuntras av familjen. Att systematiskt trixa med skatten verkar vara mer regel än undantag. Inom gruppen finns det extrema element som till och med skryter om hur de smiter från skatten och på andra sätt lurar samhället på pengar.

Från statistik går det att utläsa att vissa typer av ekonomiska brott är kraftigt överrepresenterade hos dessa människor och bostadsområden. Denna roffarkultur indoktrinerar tidigt barnen med att gruppmedlemmarna inte behöver rätta sig efter majoritetssamhällets lagar och regler. Istället har de skapat en egen hederskodex. Många föräldrar vägrar dessutom att låta sina barn integreras i övriga samhället och placerar därför barnen i särskilda homogena skolor. Slutenheten och föraktet mot andra utanför gruppen har skildrats i många avhandlingar och dokumentärer.

Dessa parallella världar splittrar samhället. Detta är illa nog men vad värre är att vi riskerar ännu en förlorad generation barn. Så här kan det inte fortsätta. Oskyldiga barn ska inte straffas och stigmatiseras för att deras föräldrar har ett omoraliskt leverne.

Många etablerade politiker och andra makthavare försöker bagatellisera, skönmåla eller till och med förneka problemen. Vänsterpartiet är det enda parti som vågar stå upp och säga sanningen.

I klartext. Överklassens bidragstiggeri och skattesmitning måste stoppas. När andra partier hymlar och fegar ur har Vänsterpartiet viljan och de konkreta lösningarna på problemen. Med oss blir det förändring på riktigt.

Barn ser, lär och tar efter vad deras föräldrar och omgivningen gör. Alla barn har rätt till en god uppväxt med sunda förebilder. Detta gäller även barnen i överklassen.

Per Gawelund (V)

Läs artikeln i

En jämlik hälsa ska gälla alla

Skrivet av kalmarlan den 11 januari, 2017. Postad i Debattartiklar och insändare.

Onsdag den 11 januari tas ett bokstavligen livsviktigt beslut i Sveriges riksdag. Då trycker vi på JA för att ta bort vetorätten för kommuner när det gäller sprututbyte för dem av oss som kämpar med ett beroende av narkotika. Vetorätten innebär att kommunerna har kunnat säga nej till sprututbyte trots att landstinget vill driva det. Nu är det äntligen slut med det. En jämlik hälsa ska gälla alla.

Landstinget i Kalmar län var ett av de första i Sverige att erbjuda sprututbyte för drogmissbrukare. Det har visat sig vara en framgångsrik väg. Det är idag ett självklart verktyg för att minska smittspridning (hiv, hepatit) men är också en hälsopolitisk åtgärd för att erbjuda alla övriga medicinska, sociala med flera insatser som människor med missbruk kan ha behov av.

Sedan starten för snart fem år sedan har tusentals rena sprutor delats ut. Med enkla medel och till en liten kostnad kan man rädda liv på många unga människor som i dag lever med missbruk. Sprutbyte är också ett viktigt sätt för att nå människor som injicerar droger. Det kan vara avgörande för att unga missbrukare får den hjälp och den motivation de behöver för att ta sig ur missbruket.

Landstinget i Kalmar län var ett av de första i Sverige att erbjuda sprututbyte för drogmissbrukare. När Vänsterpartiets vårdpolitiska talesperson Karin Rågsjö besökte Kalmar 2015 så passade landstingsrådet Linda Fleetwood på att visa upp det framgångsrika arbetet. Nu öppnas det äntligen upp för att fler landsting och regioner ska kunna driva sådana program.

Vi i Vänsterpartiet har varit starkt pådrivande i frågan i 10 år. Men i delar av landet anses metoden fortfarande kontroversiell och motarbetas. Vi har debatterat, kampanjat och drivit frågan i alla instanser och det känns bra att äntligen vara framme vid ett viktigt delmål. Samtidigt är det ett misslyckande att beslutet har fått vänta så länge; moraliskt, mänskligt, vetenskapligt.

Hur många har fått hiv på vägen? Hepati C? 1000- tals! Hur många har dött i onödan? Vilka bär ansvar för sjukdom och död? Vi menar att de politiker som ihärdigt fortsatt att basunera ut att sprututbyte betydde fler missbrukare, som inte såg beroende män och kvinnor som människor utan som ”knarkare”, bär ett tungt ansvar.

Det är inte rimligt att politiker har kunnat förvägra smittskydd för personer som injicerar droger. Ofta har debatten vulgariserats och sprututbyte målats ut som ingången till legalisering av narkotika, ett vilseförande argument som använts sedan 2006 när lagen om sprututbyte kom. Det påstås också att fler skulle missbruka om det fanns ett sprututbyte. Myter som har spridits fritt i 20 år.

Det finns en respektlöshet hos de politiker och även tjänstemän som fortsätter att ignorera den forskning och erfarenhet som finns i världen, Europa och i Sverige om värdet av sprututbyte. Stigmatiseringen av gruppen som injicerar droger är i det närmaste total. För oss i Vänsterpartiet innebär nollvisionen att noll personer som injicerar droger ska dö på grund av sitt missbruk.

Vi måste vända den negativa utvecklingen vi ser på hela missbruksområdet i Sverige. Och vi kan börja med att ändra lagstiftningen för sprututbyte. Allt färre injicerar narkotika i Sverige men dödligheten hos gruppen som injicerar har fördubblats på femton år. Att 800 personer varje år har infekterats av hepatit C är inte humant och krockar med kravet på jämlik hälsa.

Vänsterpartiet vill gå ett steg längre den 11 januari och även ta bort bosättningskravet; det vill säga att du måste vara folkbokförd på den ort där du kan byta sprutor. Regeringens förslag om bosättningskravet har också fått kritik av såväl Folkhälsomyndigheten som Kriminalvården, Läkarförbundet och flera universitet.

Vi delar deras kritik. Bosättningskravet skapar onödiga problem och kommer snarare att verka kontraproduktivt. Tillgänglighet är centralt i sprututbytesverksamheten och tillgång på vård ska inte bero på bostadsort eller eventuell brist på bostad. Det bör vara möjligt att söka sprututbyte också där en inte är folkbokförd. Fler brukare ska kunna erbjudas ett liv utan hiv och hepatit.

Vänsterpartiet anser att det behövs en politik med udden mot stigmatiseringen av brukare. En politik som inte handlar om legalisering men vänder sig mot diskriminering. En politik som vänder den utveckling vi har i Sverige på narkotikaområdet. Att göra som Landstinget Kalmar län och säga ja till sprututbyte är en viktig del av den vändningen.

Karin Rågsjö, Vårdpolitisk talesperson (V)
Linda Fleetwood, landstingsråd (V)