Fattigdom och bostadsbrist är inte olösliga problem
Nyligen har vi kunnat läsa i Östran om hur människor tvingas leva i en husvagn utan vatten och värme. Det är en bild av förhållanden som inte är värdigt ett välfärdsland som vårt. Vi har också kunnat läsa om hur en forskare vittnar om att hemlöshet inte är förbehållet missbrukare utan sprider sig till allt bredare grupper av människor. Trots att Sverige är ett av världens rikaste länder.
Att det är så borde dock inte förvåna någon. Vi är många som fortfarande minns bilden från 2012 på den långa kön till soppköket utanför S:ta Clara kyrka i Stockholm. Det är ytterligare en i mängden av bilder som visar på ett Sverige som slits isär på grund av de ökande klyftorna i samhället. De senaste årtiondena har klyftorna ökat snabbare i Sverige än i något annat Västland.
Varken fattigdom, bostadslöshet eller köerna framför kyrkans soppkök är olösliga problem. Men vill man göra något måste man erkänna att det är de senaste årens nedmontering av välfärden som lett hit. Man måste erkänna att vi har ett skattesystem som är riggat för att gynna de rikaste och att vi har en bostadsmarknad som havererat på grund av misslyckat marknadstänkande.
Med våra gemensamma resurser har vi möjlighet att göra en fördelning utifrån andra värden. Alla människor behöver någonstans att bo. Tak över huvudet, värme och skydd när det är kallt eller regnar, utrymme att ha sina saker. Men många människor drabbas av att vi har en bostadsmarknad som präglas av brist, enorma kostnader och stora risker.
När man började bygga upp välfärden i Sverige så var bostadspolitiken en viktig del, tillsammans med sjukvård och bra skolor. Så behöver det bli igen. Många hyresrätter som byggs idag är för dyra för vanligt folk och långt ifrån alla har råd att köpa en bostadsrätt. Nu behöver samhället ta makten över Sveriges byggande och säkra att det byggs hyresrätter som folk har råd att bo i.
Vi har alla möjligheter att skapa ett gott liv åt alla som lever här. Sverige som land är rikare än någonsin. Ekonomin är stark, BNP växer, sysselsättningen är hög. Men Sverige har också blivit ett extremland när det kommer till att sänka skatterna för de allra rikaste. Pengarna finns, men det är många som inte märker av det, eftersom de finns i fickorna hos ett fåtal.
Sverige har nu fler och rikare miljardärer än någonsin tidigare. Idag har vi fler miljardärer per capita än USA. De rika blir allt rikare medan stora grupper av människor lämnas efter. Borgarna riggade skattesystemet för att passa de rikaste, men trots att regeringen ofta talar om vikten av ekonomisk jämlikhet så är Vänsterpartiet det enda parti som vill ändra på det.
Vi vill ha en ekonomi för alla, inte bara de rikaste. För oss är det uppenbart att när de rika blir allt rikare borde de också vara med och bidra mer till vår gemensamma välfärd. Välfärdsstaten i Sverige byggdes för att samhället i grunden är orättvist – och uppgiften borde vara att göra det mer rättvist. Idag är det, absurt nog, inte längre så. Det kan vi i Vänsterpartiet aldrig acceptera.
Kaj Raving (V)
Artikeln är publicerad i
