Författare: kalmarlan

Östling bara symtom på ett sjukt system

Skrivet av kalmarlan den 24 november, 2017. Postad i Debattartiklar och insändare.

Leif Östling meddelade den 22 november sin avgång som ordförande för Svenskt Näringsliv. Något annat beslut hade varit häpnadsväckande. Efter att ha ertappats med fingrarna långt ner i girighetens syltburk och dessutom fällt stötande kommentarer blev det omöjligt för honom att sitta kvar. Östling är osympatisk men egentligen bara ett symtom på ett sjukt system.

Kort resumé. Den så kallade ”Paradisläckan” avslöjade att Leif Östling var en av alla topparna inom näringslivet och politiken som världen över ägnar sig åt aggressiv och systematisk skatteplanering. SVT:s Uppdrag granskning med flera kunde genom läckan uppdaga att över 2 000 rika svenskar undanhåller cirka 43 miljarder varje år från Skatteverket. En hissnande summa. Pengarna skulle till exempel räcka till att anställa runt 103 000 (!) undersköterskor i äldreomsorgen.

Från dokumenten i ”Paradisläckan” framgår att Leif Östling år 2005 satte upp ett offshorebolag i skatteparadiset Malta. De enda syftena med att bilda dylika bolag är att dölja något eller att undfly att betala skatt i sitt hemland. Östling skapade också ett dotterbolag till Maltabolaget. Detta dotterbolag, med säte i Luxemburg, har Östling använt för att bland annat gömma undan aktier till ett värde av runt 30 miljoner kronor.

Leif Östling försvarade att han konsekvent kringgått skattesystemet, att han de facto själv har dikterat sin egen skattesats, med att han tycker skatterna är för höga i Sverige. Till reportern från SVT slängde han ur sig de idag ökända orden ”Vad fan får jag för pengarna?”.

Med detta uttalande avslöjade Leif Östling sitt förakt mot idén om välfärdsstaten Sverige; att var och en bidrar efter förmåga och får tillbaka efter behov. Ett samhälle som gemensamt finansieras av oss alla. Östlings arrogans blev särskilt graverande då han var ordförande i Svenskt Näringsliv; en arbetsgivarorganisation som företräder runt 60 000 privata företag över hela landet. Kritikerstormen lät inte vänta på sig, även från borgerligt håll och andra toppar i näringslivet. Östlings avgång var nu en tidsfråga.

I och med Panamadokumenten förra året och nu Paradisläckan har allmänheten fått insyn i en hemlig och ljusskygg värld. En skrupelfri ekonomisk elit avslöjas i sin iver att maximera sina rikedomar, oavsett vilka juridiska eller moraliska gränser som passeras. Det handlar om penningtvätt, korruption och skattefiffel. En del affärer har varit lagliga men moraliskt tvivelaktiga. Vad gäller just Leif Östling har, såvitt vi vet idag, inte något olagligt kunnat fastslås.

Leif Östling är egoistisk, det tillstår han själv, och har uppvisat ett fullständigt förkastligt beteende. Han verkar lida av en svårartad girighet. Men hans individuella problembild är inte poängen här. Dekadens hos enskilda kan samhället aldrig helt skydda sig emot. Det fallet Leif Östling framförallt visar är att vi har stora och allvarliga systemfel som måste rättas till. Det är många gånger möjligheten, eller som ordspråket lyder, tillfället som gör tjuven.

För det första måste krafttag tas mot det organiserade skattefusket. Det ska vara svårt och olönsamt att slå in på en kriminell eller moraliskt oförsvarlig bana. Vänsterpartiet vill förstärka Skatteverket och öka myndighetens möjligheter att motverka skatteflykt samt återfinna de enorma summor som idag gömts undan i skatteparadis.

Vi vill också ha lagstiftning som tvingar misstänkta företag att redovisa sina räkenskaper till Skatteverket. De institut och banker som deltagit i olaglig aktivitet ska lagföras och eventuellt få sitt tillstånd indraget.

Den borgerliga alliansregeringen var mer intresserad av att jaga svårt sjuka människor än patologiska skattesmitare. Vänsterpartiet vill istället reformera skattesystemet som idag är riggat för de rika och göra livet svårare för fuskare. På så sätt skapar vi ett Sverige för alla – inte bara några få.

Per Gawelund (V)
Femma på riksdagslistan för Vänsterpartiet Kalmar län

Artikeln är publicerad i

Lägg fulspelet åt sidan och ta ansvar i stället

Skrivet av kalmarlan den 22 november, 2017. Postad i Debattartiklar och insändare, Nyheter.

När rätten till personlig assistans infördes så var det en stor frihetsreform. Idag ser vi dessvärre hur de av oss som i vår vardag behöver hjälp av personlig assistent har drabbats av oacceptabla inskränkningar av assistansen – och därmed i våra liv.

Dagens nedmontering av LSS inleddes under den förra regeringen, då Liberalerna var en del av regeringsunderlaget. Vänsterpartiet har sedan dess tillsammans med andra kämpat mot försämringarna och motionerade redan 2009 om en lagändring. Utvecklingen kunde ha stoppats då, men den fortsatte – med Liberalernas goda minne. Konsekvenserna av detta ser vi idag.

Tusentals människor far illa och kämpar nu för rätten att få leva som alla andra. I det läget väljer Pierre Edström (L) att slå undan en utsträckt hand. Istället för att söka allianser som kan hjälpa alla oss som drabbas, ägna han sig åt fulspel för att söka politisk konflikt. Det gör oss faktiskt otroligt besvikna. Särskilt när det följs upp med mer av samma vara.

Läs Pierre Edströms (L) senaste replik i

Det gör oss också riktigt oroliga. Är det så att Pierre Edström och Liberalerna helst av allt vill göra LSS till en valfråga nu när de balanserar på fyraprocentspärren till riksdagen? Vi hoppas verkligen inte att det är så. Det skulle innebära att en lösning på dagens situation ligger minst ett år in i framtiden. Så länge kan vi inte vänta. Läget är akut och situationen måste lösas NU!

Pierre Edström har uppenbarligen insett att hans försök att koppla försämringarna av LSS till Vänsterpartiets inflytande över budgeten inte höll. Det är bra, men nu upprörs han istället över att vi gjort upp om budgeten med regeringen utan att vi gjort upp i alla andra frågor. Vi skulle säga att det är exakt vad man kan förvänta sig av ett oppositionsparti. Vilket Vänsterpartiet är.

Det är sant att Vänsterpartiet har haft stora framgångar i budgetförhandlingarna med regeringen. Det är också sant att det finns områden där vi inte nått dit vi velat och valt att inte göra upp. Ibland har det skett på grund av att regeringen sökt sig högerut och istället valt att göra gemensam sak med borgerliga partier, som Liberalerna.

Vi har exempelvis inte lyckats rucka regeringen när det gäller att rätta till det skattesystem som den borgerliga regeringen riggade för de rikaste. Vi har inte heller lyckats få regeringen att åtgärda de brister i LSS som pågått under lång tid men som eskalerat under senare år. Därför har vi sträckt ut en hand till Liberalerna och alla andra som liksom vi vill se en LSS värd namnet.

Till vår besvikelse fick vi se den utsträckta handen slås undan när Pierre Edström, i ett läge där vi behöver finna en lösning, valde att söka politisk konflikt. Vi tycker att det är sorgligt. Men om Pierre Edström är beredd att lägga det politiska fulspelet åt sidan och ta ansvar istället, så är vi beredda att sträcka ut vår hand igen.

Maj Karlsson (V), ledamot i Socialutskottet

Kaj Raving (V), riksdagskandidat

Läs artikeln i

Läs mer

Kaj Raving (V) om regeringens LSS-besked – ”Ett steg i rätt riktning – men inte nog”

Vänsterpartiet Kalmar län stödjer kraven från #vistårinteut

Skrivet av kalmarlan den 21 november, 2017. Postad i Nyheter, Pressmeddelande, Uttalande.

Vänsterpartiet Kalmar län har beslutat att stödja kraven från asylrättsrörelsen ”Vi står inte ut men vi slutar aldrig kämpa” och deras kampanj som heter #låtdeungastanna.

Situationen är outhärdlig för ensamkommande barn och ungdomar i Sverige. Ensamkommande drabbades extra hårt av regeringens omsvängning av migrationspolitiken. Organisationen #vistårinteut kräver amnesti för alla ensamkommande barn som varit i Sverige i mer än ett år och Vänsterpartiet Kalmar län stödjer initiativet och kravet på amnesti.

– Som rättsstat ska Sverige visa att barns och ungas rättigheter är giltiga, som rikt land ska Sverige visa att vi har råd att ta hand om skyddssökande barn och unga, säger distriktsordförande Irene Fleetwood (V).

Handläggningstiden på Migrationsverket för ensamkommande barn och unga är mer än ett år. Det finns inga rättssäkra åldersbedömningar. När ett syskon fyller 18 kan lillebror omprövas och gå från att vara 16 år till 19 år från en dag till en annan. Plötsligt blev han storebror, för att nån suddade och skrev om en siffra på ett papper. Den långa väntan med ett mycket osäkert slut skapar en stor oro och ångest bland de ensamkommande. Några av dem står inte ut längre och flera självmord har rapporterats.

– När självmorden och självskadebeteenden bland ensamkommande ökar, samtidigt som det inte finns någon vetenskaplig och rättssäker åldersbedömning på plats måste vi agera. Den tillfälliga lagen måste dras tillbaka så snart som möjligt, men i detta akuta läge ställer sig Vänsterpartiet bakom en amnesti för ensamkommande barn, säger Irene Fleetwood.

Samhällsklimatet har idag blivit allt hårdare, murarna kring EU byggs allt högre och de pratar om att svensk gränskontroll i fortsättningen ska skärpas och bli heltäckande. Den rödgröna regeringens vallöften handlade om att erbjuda en trygg fristad åt människor som flyr från förföljelse, tortyr och krig. Idag ser flyktingpolitiken helt annorlunda ut och den rödgröna regeringen står idag för en av EU:s hårdaste flyktingpolitik.

– Vi som inte ger upp och ser Sverige som ett välkomnande asylland som står för mänskliga rättigheter, vi stödjer #vistårinteut i deras kamp, säger Irene Fleetwood.

För ytterligare information kontakta:

Irene Fleetwood, 073 026 62 72

Kraven från #vistårinteut

Rörelsen #vistårinteut ser barn och ungdomar som allas angelägenhet och arbetar dagligen för att deras rättigheter beaktas och att de behandlas på samma sätt som andra barn och unga. Vi ser dem som bärare av rättigheter enligt barnkonventionen och mänskliga rättigheter.

Vi kräver:

1. Att stat och kommuner omedelbart stoppar omflyttningarna av ensamkommande barn och unga som befinner sig i asylprocess, i suicidpreventivt syfte.

2. Att Migrationsverket fryser alla utvisningar för ensamkommande barn och unga omedelbart utifrån den rättsosäkerhet och brist på kunskap om barnperspektivet som råder på Migrationsverket.

3. Att våra politiker tar beslut om amnesti för alla ensamkommande barn och unga som varit i Sverige mer än ett år.