Rea på Ungdomsarbete
Miljonregn över Mc Donalds och ett påbörjat återuppbyggande av det utbildningssystem som man raserade det första man gjorde när man fick makten.
Miljonregn över Mc Donalds och ett påbörjat återuppbyggande av det utbildningssystem som man raserade det första man gjorde när man fick makten. Det är de åtgärder som de båda moderaterna Jan R Andersson och Anna Tenje förmår presentera som regeringens insatser när de svarar på min och Mathilda Karlssons insändare angående regeringens misslyckande med jobb-politiken.
Detta misslyckande vill de kompensera genom att ge ungdomar försämrade villkor, något som de helt undviker att bemöta, liksom de undviker att bemöta innehållet i insändaren i övrigt. I stället försöker de sig på ett desperat pådyvlande av epitetet "bidragsvänstern" trots att det är regeringens misslyckande som drivit Sverige längre ner i krisen.
Det är den moderatledda regeringen som handfallen har sett på hur 10000-tusentals människor kastats ut i arbetslöshet i stället för att göra de offensiva satsningar som är nödvändiga för att klara framtida utmaningar, inte minst när det gäller klimatet.
Det är den moderatledda regeringen som står med armarna i kors och ser på hur kommuner och landsting nu tvingas fördjupa krisen genom att säga upp personal inom välfärden, trots att behoven i själva verket ökar.
Det är den moderatledda regeringen som cyniskt står och ser på hur tusentals sjuka och arbetslösa får sin tillvaro sönderslagen och tvingas in i ett socialbidragsberoende.
Det är den politik som Jan R Andersson och Anna Tenje kallar för "arbetslinjen".
Kaj Raving
Ordf. Vänsterpartiet Nybro
2009-12-04
Liten rapport från landstingsfullmäktige 25-26 november.
Vänsterpartiets landstingssekreterare, Linda Fleetwood rapporterar från landstingsfullmäktige.
Vårdens grundtanke är utvecklinghävdade Johnny Petersson under landstingsfullmäktige och fortsatte med att landstingspolitikerna inte bara ska värna om vården som de borgerliga säger sig göra, utan utveckla den. Som politiker ska man inte heller prata utifrån enskilda patienters redogörelse, vilket varenda borgerliga talare tog upp, utan det vi ska jobba med är organiseringen av vården med ett patientfokus. För att kunna gå vidare och förbättra vården är det två viktiga perspektiv som vi måste ha; klass och genus. De beslut som vi tar rinner ner i verksamheten och det är den röda tråden som är viktig. För att verksamheten ska få en möjlighet att genomföra de förändringar som landstingsmajoriteten har genomfört måste de få några år på sig för att kunna visa på bra siffror. Ett steg i taget, större inflytande för anhöriga och patienter är nästa steg i utvecklingen avslutar Johnny
Tomas Markljung började med att berömma landstinget som ligger i topp, ekonomin som är i balans och att vi faktiskt är ett skyltfönster för andra landsting. Därefter attackerade han de borgerliga partierna för deras fientliga politik mot kommuner och landsting och att skattesänkningarna hjälper de som redan har mycket medan de som inte har jobb eller är sjukskrivna blir mest drabbade. Ökade klyftor leder inte till bättre och mer jämlik hälsa! Dessutom ber han borgarna erkänna sin privatiseringslust. Klart är att vinstjakten ger sämre vård i ett internationellt perspektiv för att fokus ändras från patientnytta till egennytta.
Landstingsmajoritetens ledamöter krävde svar från borgarna flera gånger och undrade över hur mycket de egentligen vill privatisera inom vården och bad förgäves om förklaringar om borgarnas motsägelsefulla skrivelser. Borgarna vägrade svara utan fortsatte med personangrepp och att kallade majoriteten för lögnare. Till slut gick i alla fall Bengt Hjelmkvist (C) upp och erkände att visst kan de tänka sig att privatisera t ex delar av rehabilteringen och stroke-enheten. Tack! Äntligen vågade de säga vad de egentligen vill!
I det stora hela tycker jag att debatten var okej men de borgerliga sjönk lågt med sina personangrepp och avsaknad av konkreta politiska förslag och svar.
Er trogna
Linda Fleetwood
Maffiafasoner från amerikanskt företag
Det amerikanska företaget Urban Outfitters har gett sina 48 anställda två alternativ. Antingen blir de uppsagda ”på grund av arbetsbrist”, eller också säger de upp sig själva och går över till ett bemanningsföretag som hyr ut dem till den gamla arbetsgivaren.
Anledningen är att personalen ville ha kollektivavtal och schyssta villkor. Istället ska de nu ersättas med inhyrd personal från ett bemanningsföretag.
- Det är rena maffiafasoner som företaget tar till, hot och utpressning hör inte hemma på den svenska arbetsmarknaden, säger Kaj Raving (V), facklig-politisk talesperson i Kalmar län.
Tidigare i år vände sig personalen i den amerikanska klädbutiken Urban Outfitters till facket för att få ett kollektivavtal på arbetsplatsen eftersom man saknade både ob-tillägg för de heltidsanställda och vettiga pensions- och försäkringsvillkor och allt annat som ingår i ett kollektivavtal.
Men företaget vägrar alltså och har nu beslutat att säga upp all fast anställd personal för att i stället driva verksamheten utan anställd personal, med hjälp av bemanningsföretag..
- Det är en form av utpressning mot personalen och deras anställningsvillkor med hjälp av bemanningsföretag som den förra borgerliga regeringen öppnade upp för, säger Kaj Raving
- Vi har sett flera exempel den senaste tiden på att man har använt sig av bemanningsföretag för att kringgå Las. Det måste stoppas!
Vänsterpartiet vill ha ett uttryckligt förbud i lagen mot att säga upp anställda och ersätta dem med inhyrd arbetskraft, och kommer att driva det som ett krav i valrörelsen.
För mer information kontakta:
Kaj Raving, Facklig-politisk talesperson 0709-829668
Vi behöver ett samhälle som är inkluderande
Sverige i dag är ett kapitalistiskt och kallt samhälle som gynnar dem som redan har…
Sverige i dag är ett kapitalistiskt och kallt samhälle som gynnar dem som redan har på dem som inte har så mycket eller inget alls på deras bekostnad. Deras livsutrymme beskärs, är du sjuk gammal eller har funktionsnedsättning ska du straffas, med nedsatt arbetsförmåga räknas du inte i moderaternas samhällsbygge.
Nu den 1 januari utförsäkras 54000 människor från sjukförsäkringen inte för att dem inte är sjuka eller har arbetsförmåga utan för att regeringen och komandoran Husmark-Persson har tagit beslut som innebär en begränsning i hur länge man får uppbära sjukpenning.
Hur ska sjuka människor ha en chans på en arbetsmarknad som har formats efter att människor kan jobba 100% och därtill i många fall övertid?
Vi ser ett samhälle växa fram som utsorterar människor idag i Sverige.
Vi har en skolpolitik och skolminister som mer och mer sorterar barnen och man beskär möjligheten för vuxna att studera det leder till att valet som våra barn gör i en ålder av 15 år kan bli livsavgörande och måste bli rätt.
Vänsterpartiet vill ha ett samhälle som bygger på solidaritet ett samhälle som gör det möjligt för livslångt lärande där vi inte lägger en sådan press på våra barn utan gör det möjligt att ändra sina val i ett senare skede av livet.
Ett samhälle som inte som idag stänger ute eller ser ner på människor på grund av att dem är sjuka unga eller gamla eller har sitt ursprung från annat land.
Vi vill ha ett samhälle som alla kan delta i efter sina egna förutsättningar och alla ska kunna få den utvecklingen ingen ska lämnas utanför.
Vi vill ha ett inkluderande samhälle.
Vi vill ha ett solidariskt samhälle där alla räknas in där allas kunskaper engagemang är välkomna där alla ska kunna leva ett bra och drägligt liv. Där våra gemensamma försäkringar ska vara det skyddet människor kan behöva i form av t.ex. en sjukförsäkring som är till för dem som är sjuka oavsett hur länge dem är sjuka.
Det handlar om valet mellan ett mänskligt samhälle där alla räknas eller ett mer omänskligt där dem som inte har turen att vara friska glöms bort och förringas i jakten på profiten för ett fåtal förmögna.
Vi måste ha en ny regering en rödgrön sådan en regering som inte bara kan stava till rättvisa utan också vet vad det innebär och vet att rättvisa och solidaritet skapar ett starkt samhälle för alla inte bara för en liten del av befolkningen.
Där alla får känna att jag kan, vill och jag räknas och ingår precis som man är i samhället!
Mikael Nilsson Ordförande Vänsterpartiet Emmaboda
Barometern, 2009-11-25
Klassbunden ohälsa en jämlikhetsutmaning
Debatten om Västerviks sjukhus och vården i länet går vidare. I dag svarar vänsterpartisten och landstingspolitikern Tomas Markljung på de borgerliga landstingsrådens debattartikel som var publicerad i VT i tisdags.
Häromdagen skrev jag en debattartikel i Västerviks-Tidningen där jag uppmärksammade det faktum att den borgerliga oppositionen i landstinget stolt hade kommit med sitt första gemensamma vallöfte. Löftet var vad man inte tänkte göra i stället för vad man skulle göra! Man lovade att inte sälja ut och privatisera Västerviks sjukhus under nästa mandatperiod.
I tisdagens VT svarade samtliga borgerliga landstingsråd. Man tackar. Det var säkert ett känsligt ämne. Dessa fyra landstingsråd vill hävda att jag uttrycker förvirring över deras löfte.
Ingenting kunde vara mer felaktigt. Det jag skrev var förvåning och det är något helt annat. Eller kanske inte så förvånad ändå. Kärnan i borgerlig sjukvårds- och privatiseringspolitik är ju att så långt det är möjligt öppna upp för att vårdens skattepengar görs tillgängliga för privata vinstintressen. Är det så konstigt då att man tvivlar och att löftet kring Västerviks sjukhus känns tunt. En borgerlig valseger i riksdagsvalet nästa höst, hemska tanke, gör med stor sannolikhet att situationen ändras. Förhållandena i det moderatstyrda Stockholms läns landsting förskräcker. Där säljs sjukvården ut av ideologiska skäl till privata vinstintressen i en rasande takt utan någon större uppföljning och kontroll.
De fyra landstingsråden tar tillfället i akt att gå långt utanför det ämne min debattartikel handlade om, vilket väl också visar hur känslig frågan om privatisering är, men några kommentarer ska jag ändå tillåta mig.
Ur ett Västerviksperspektiv finns det en ständig tendens hos den borgerliga oppositionen att baktala den högkvalitativa vård som bedrivs i Västervik. Två exempel:
1) Man har i sin demagogiska iver gett intryck av att det inte alls förekommer någon vård av människor med ätstörningsproblematik i Västervik. Detta tycker jag är djupt kränkande för all den personal på BUP och Barnkliniken och Vuxenpsyk som dagligen samverkar kring vården av människor med ätstörningar. Vi i S+V+MP-majoriteten är dock inte nöjda med detta utan vi vill nu gå vidare och ytterligare permanent förstärka resurserna för vården av denna utsatta ofta väldigt unga grupp.
2) Den borgerliga oppositionen påstår i sin debattartikel att vården kring smärta inte klarar behoven i Västervik. Detta stämmer dåligt med verkligheten. Är det någonstans i länet man har möjlighet att få god vård för sin smärtproblematik så är det i Västervik! Det är här på sjukhuset som två av länets främsta experter finns.
För oss i Vänsterpartiet är det en hjärtefråga att mer fokus hamnar på jämlik vård. Behovet är större än någonsin. Sjukvården är en spegelbild av samhället, ett samhälle som präglas av klasskillnader. Under de senaste åren har klassklyftorna ökat det vill säga skillnaden mellan de som har och de som inte har. Skattesänkningar har mest gynnat höginkomsttagare medan sjuka, arbetslösa och pensionärer har fått betala kalaset. Antalet fattiga barn ökar i rask takt och kommunernas kostnader för socialbidrag stiger.
Den kommande landstingsplanen konstaterar att "det finns ett tydligt samband mellan en god folkhälsa och ett samhälle präglat av ekonomisk och social trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor, jämställdhet och rättvisa. Ekonomisk stress och social otrygghet leder till ökad ojämlikhet i hälsa. Den stora utmaningen är att politiskt bryta den klassbundna ohälsan."
Så sant som det är sagt. Inför nästa mandatperiod vill jag som vänsterpartist i landstinget verka för att även sjukvården i Kalmar län på olika sätt ytterligare tar sig an problemen med den klassbundna ohälsans konsekvenser.
Tomas Markljung (V)
Västerviks-Tidningen, 2009-11-19
Sjukförsäkringstankar
Moderaternas sjukförsäkringsmodell går ut på att den som varit sjuk länge ska förmås att bli frisk igen genom att få sänkt sjukersättning. Vänsterpartiets förslag går i stället ut på att stärka de sjukskrivnas rätt att få det stöd de behöver för att så snabbt som möjligt bli friska. Det är sällan våra två partiers olika människosyn manifesterar sig så tydligt.
Moderaterna tror inte på människans egen vilja att göra rätt för sig och bidra till samhället. Moderaterna vill istället straffa fram önskat beteende. De försöker bekämpa arbetslösheten genom att försämra villkoren för arbetslösa. De vill bekämpa sjukdom genom att ge sig på de sjuka. Vi däremot litar på människor. Vi är övertygade om att arbetslösa vill jobba och att sjuka vill bli friska. Därför vill vi stötta, inte straffa.
En enskild ensam människa ska inte behöva tvista med olika myndigheter om rätt till service och ersättning. En rehabiliteringsmyndighet, som vi föreslår, kan utgöra första instans när Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har olika åsikter om ansvar och försäkringstillhörighet. Myndigheten skall tillsammans med den försäkrade driva rehabiliteringsprocessen framåt, för vi människor vill vara friska och vi vill jobba.
Moderaterna har infört tidsgränser för hur länge en sjuk får vara sjukskriven. Försäkringskassan får därmed rollen som helbrägdagörare och läkares diagnoser ifrågasätts. När ersättningen sänks blir nämligen den sjuke automatiskt frisk. Men ökad ekonomisk otrygghet ökar naturligtvis inte den enskildes arbetsförmåga. Ingen blir friskare av fattigdom. Den enskilde har mycket små möjligheter att påverka arbetsgivares arbetsanpassningsåtgärder eller när olika sjukvårdsinsatser görs. Därför är hotet om sänkta ersättningsnivåer riktade åt helt fel håll.
Vänsterpartiet föreslår i stället en solidarisk sjukförsäkring som innebär att alla ska känna sig trygga, även om man har oturen att drabbas av långvarig sjukdom. Därför vill vi höja taket i sjukförsäkringen och se till att alla sjukskrivna verkligen får 80 procent av sin tidigare inkomst i ersättning under hela sjukskrivningstiden.
De växande samhällsklyftorna och de känslor av ilska, missnöje och oro som klyftorna för med sig är det stora problemet i Sverige i dag, och det blir allt tydligare när vi ser att många blir utförsäkrade på nyåret. I Kalmar handlar det om över 100 personer, och de blir fler efterhand. Vi vill vända utvecklingen och driva en politik för rättvisa.
Det är här den stora skillnaden mellan Moderaterna och Vänsterpartiet finns. De vill ha större klyftor. Vi vill ha mindre. Ett samhälle med stora klyftor blir ett hårt och orättvist samhälle. Vi vill ha rättvisa istället. Därför säger vi nej till Moderaternas politik att straffa sjuka med lägre ersättning och högre skatt. Sådan politik blir man varken glad eller frisk av, och inte skapar den nya arbetstillfällen heller.
Birgitta Axelsson Edström, Bertil Dahl och Lars Holmberg, Vänsterpartiet Kalmar
Negativt formulerat vallöfte
Den borgerliga oppositionen i landstinget har stolt basunerat ut sitt första gemensamma vallöfte. Då blir man ju nyfiken på vad det kan vara för ett starkt förslag för att utveckla vården.
Den borgerliga oppositionen i landstinget har stolt basunerat ut sitt första gemensamma vallöfte. Då blir man ju nyfiken på vad det kan vara för ett starkt förslag för att utveckla vården.
Förvåningen blir desto större när det visar sig att det handlar om vad man inte ska göra i stället för vad man ska göra!
De borgerliga partierna i landstinget känner sig alltså så pressade att det första gemensamma vallöfte man går ut med är att man inte tänker sälja ut Västerviks sjukhus. Fan tro?t!
De borgerliga partiernas ideologiska grund är ju att så långt det är möjligt sälja ut offentligt driven verksamhet till privata vinstintressen. Detta pekar också VT:s borgerliga ledarskribent genast på med tillbakahållen besvikelse. Han verkar inte nöjd med det negativt formulerade vallöftet.
Men det är nog lätt att bli mer eller mindre desperat när det röd-grönt ledda landstinget i Kalmar län visar toppresultat i nationella mätningar när det gäller tillgänglighet, kvalitet och antalet nöjda patienter. Dessutom en ekonomi i balans under hela den gångna mandatperioden.
Tomas Markljung (V)
Är ledamot i landstingsfullmäktige och ersättare i landstingsstyrelsen, Kalmar län
Västerviks-Tidningen, 2009-11-14
PRESSMEDDELANDE: Kommentar till Folkpartiets arbetarfientliga utspel
Folkpartiet vill förändra Las (lagen om anställningsskydd) så att fler än dagens två personer, till exempel fyra, ska kunna undantas från turordningen vid arbetsbrist och det ska även gälla alla arbetsgivare, inte bara de med upp till tio anställda, som idag.
Jan Björklund hävdar att hela företags existens kan hotas vid en personalneddragning om inte företagen får göra flera godtyckliga undantag vid personalneddragningar. Eller undantag för ”nyckelpersoner” som man kallar det.
- Alla med lite insyn på arbetsmarknaden vet att det där är rent skitsnack, man bygger sina argument på en skröna, säger Kaj Raving, facklig-politisk talesperson för vänsterpartiet i Kalmar Län.
Centerpartiet har under en längre tid framstått som det mest arbetarfientliga partiet inom alliansen, med omfattande försämringar av arbetsrätten på sin agenda, inte minst för ungdomar.
Nu ser det dock ut som om Folkpartiet vill ta upp kampen om förstaplatsen genom ett förslag som ska göra det lättare för företagen att göra sig av med anställda helt godtyckligt.
- Har de borgerliga partierna inlett en tävling om vem som kan försämra villkoren på arbetsmarknaden mest? undrar Kaj Raving.
- Att företags existens skulle hotas för att nyckelpersoner försvinner har ingenting med verkligheten att göra. Finns behovet så finns det redan idag alla möjligheter att i enlighet med gällande lag göra undantag för kompetens.
Las ger nämligen redan i sin nuvarande form möjlighet att göra undantag för "tillräckliga kvalifikationer" i regeln om "sist in, först ut".
- "Problemet" idag är endast att företagen måste ha någon grund bakom när man hävdar att någon är mer kompetent än någon annan. Det är detta som tydligen är ett problem även för Folkpartiet nu. Vad man vill göra är att öppna upp för mer godtycke och mer otrygghet på arbetsmarknaden, avslutar Kaj Raving
För mer info:
Kaj Raving, 0709-829668 el. 0480-53209
Barn och ungdomar drabbas av högerregeringen
Finanskris och borgerlig politik drabbar i hög grad barn och ungdomar då deras föräldrar riskerar att bli arbetslösa och det dras ner på personal inom skola och fritid. Samtidigt vet vi att många ungdomar drabbas av stressymtom, de har sämre matvanor och vi kan läsa om ökade alkohol- och narkotikavanor.
För oss i Vänsterpartiet är det viktigt att vi tar barn och ungdomars problem på allvar. Vi är stolta över att vården fortfarande är kostnadsfri för dem och barn och ungdomars hälsa är en viktig fråga för oss i landstinget.
I länet finns det ett kompetensnätverk, Barn och Unga, som samverkar för ett förebyggande arbete med barn och ungdomar utifrån deras uppväxtvillkor. För unga mellan 16-26 år finns Unga Vuxna som är ett samarbete mellan kommun och landsting som underlättar för unga att få stöd på rätt nivå. En ätstörningsenhet finns i Kalmar och nu satsar vi i landstingsmajoriteten på att förstärka ätstörningsverksamheten i Västervik med tre miljoner kronor totalt. Dessutom kommer 1,5 miljoner kronor att satsas på barn- och ungdomspsykiatrins öppenvårdsverksamhet i Kalmar för att de ska få bättre lokaler som passar till deras förändrade arbetssätt.
Vi står för en jämlik och tillgänglig vård för alla och ett byte av regering skulle ge landstinget större möjlighet för att uppnå målen!
Linda Fleetwood, landstingssekreterare Vänsterpartiet Kalmar län
2009-11-03, Västerviks-Tidningen
Vi vill driva en politik för rättvisa
”Det finns ett brett folkligt stöd för att prioritera skattehöjningar framför försämrad välfärd”, skriver Vänsterpartiets partiledare Lars Ohly och Västerviksvänsterns ordförande Magnus Stavbom, i debattartikeln nedan. Detta är en replik på Carl-Erik Bladhs debattartikel i VT den 19 oktober.
Carl-Erik Bladh menar i en debattartikel i Västerviks-Tidningen att Vänsterpartiet kommer att få göra störst eftergifter när det rödgröna samarbetet ska ta fram en valplattform. Vi uppskattar den resonerande tonen i Carl Eriks debattinlägg. Men vi är rädda för att hans slutsats bygger på en rad missuppfattningar.
Spänningarna är inte större i det rödgröna samarbetet än i högeralliansen. Medan vi i de rödgröna samarbetspartierna hela tiden fördjupar vårt samarbete genom att lägga nya gemensamma politiska förslag ökar spänningarna i högeralliansen för varje opinionsundersökning som placerar Kristdemokraterna och Centerpartiet farligt nära fyraprocentsspärren.
Göran Hägglunds populistiska utspel om verklighetens folk lär bara vara det första i en lång rad av desperata försök från småpartierna i regeringen att profilera sig själva på alliansens bekostnad.
Vänsterpartiets ekonomiska politik utgår från att välfärden ska byggas ut, arbetslösheten bekämpas och klyftorna i samhället minska. Ett butiksbiträde får 169 kronor mer med
regeringens skattepolitik än med vår. Efter att man räknar in avgifter till fack och a-kassa har han 180 kronor mer i månaden med vår politik än med regeringens. En pensionär med 14 000 i pension får 602 kronor mer i månaden med vår skattepolitik. En montör på Volvo får en skattehöjning med vår politik. Även om man räknar med fackavgift och a-kasseavgift minskar denna montörs ekonomi med 226 kronor i månaden, men om han blir arbetslös ökar a-kassan med 3 358 kronor.
Det finns ett brett folkligt stöd för att prioritera skattehöjningar framför försämrad välfärd. En stor undersökning som Sveriges Kommuner och Landsting har låtit göra visar att nio av tio föredrar bättre kvalitet i vård, skola och omsorg före sänkt skatt. Åtta av tio säger: Höj skatten om det behövs. Var fjärde svensk tror enligt Välfärdsbarometern att de måsta byta boende eller livsstil inom sex månader om de förlorar jobbet. I sådana tider av ekonomisk osäkerhet prioriterar allt fler pålitliga trygghetssystem framför ytterligare skattesänkningar.
Vänsterpartiet har inget förslag om avskaffande av utgiftstaket i vår budgetmotion. Vi har inte heller något krav på att ändra budgetreglerna. Däremot föreslår vi att riksdagen säger nej till regeringens förslag till nivå på utgiftstaket.
Vi sa när vi gick in i det rödgröna samarbetet att vi ställer upp på det regelverk som gäller för den ekonomiska politiken. Det gäller fortfarande. Vi föreslår inte att staten ska låna mer än vad regeringen gör, mer än marginellt. Men det hindrar oss inte från att ha en egen åsikt. Vi anser att regelverken är skadliga eftersom de försvårar krisbekämpning.
På en punkt är vi dock helt överens med Carl-Erik Bladh. Arbetslösheten, skatterna och socialförsäkringssystemen kommer att bli de stora frågorna i valrörelsen. De växande klyftorna och de känslor av ilska, missnöje och oro som de för med sig är det stora problemet i Sverige i dag. Vi vill vända utvecklingen och driva en politik för rättvisa. Det är här den stora skillnaden mellan regeringen och oppositionen finns. De vill ha större klyftor. Vi vill ha mindre. Ett samhälle med stora klyftor blir ett hårt samhälle.
Men hur blir det då med eftergifterna? Vilken politik en rödgrön regering kommer att gå till val på bestäms inte bara av vad som händer i riksdagen utan minst lika mycket av vad som händer utanför den. Många tycker att pensionärer inte ska betala mer skatt än löntagare och vill ha ordentliga försäkringar som ger trygghet för arbetslösa och sjuka. Om de organiserar sig och ger röst åt sina åsikter så ökar chanserna för att en rödgrön regeringsplattform innehåller rättvisa skatter och rejäla försäkringssystem. Därför är det långt ifrån självklart att Vänsterpartiet kommer att få göra störst eftergifter i det rödgröna samarbetet. Det handlar om styrkan i våra krav utanför riksdagen. Där kan alla påverka genom att stödja Vänsterpartiet så att en ny rödgrön regering står för så rättvisa och solidariska förslag som möjligt.
Lars Ohly
Ordförande Vänsterpartiet
Magnus Stavbom
Ordförande Vänsterpartiet Västervik
Västerviks-Tidningen, 2009-10-22