Skip to main content

Etikett: Vinster i välfärden

Stopp för vinstjakt en utmärkt valfråga

Äntligen är det klart! Lagförslaget som ska se till att skolan är till för eleverna, inte för att göra någon bolagsägare rik. Som ska säkra att äldreboenden drivs för att ge de äldre en god omsorg, inte för att maximera vinsten.

Tack vare Vänsterpartiet kan vi nu mota ut riskkapitalister och vinstjakten ur stora delar av välfärden. Precis som svenska folket vill att det ska vara.

Det var det här Vänsterpartiet gick till val på och det är en stor seger att vi nu kommit så här långt. Förslaget går nu till lagrådet och i mars fattar sedan riksdagen beslut om vinstjakten ska få ett slut. Där finns dock en stor risk att förslaget faller eftersom Alliansen och SD tydligt har ställt sig på välfärdsföretagens sida för att bevara vinstjakten i välfärden.

Det verkar alltså som om vinstfrågan än en gång blir en stor valfråga. Inte mig emot, det här är en fråga som visar på en knivskarp linje mellan vänster och höger i svensk politik.

Alliansen och SD har visserligen stöd av penningstinna lobbyister och näringslivets kampanjmaskineri – men vi som vill ha en trygg välfärd utan vinstjakt har stöd av större delen av Sveriges befolkning.

Kaj Raving (V)
Riksdagskandidat


Artikeln är publicerad i


 

Det är skillnad på att bygga och driva skolor

Borgare frågar ofta, förvisso retoriskt, vad det är för skillnad på att bygga en skola och göra vinst på det och att sedan driva skolan och göra vinst på det.


Skillnaden är ju den att en byggnad, oavsett dess avsedda funktion, slutbesiktigas när den är färdigbyggd. Efter den besiktningen så finns oftast en garanti mot fel som inte syntes i besiktningen.

Låt oss nu säga att företag A har byggt skolan och klarat besiktningen och nu börjar driva sin skola. Vidare så säger vi att det är en 4-9-skola. Eleverna är nöjda med skolan, föräldrarna är nöjda med skolan och lärartätheten är jämförbar med kommunal skola. Men sedan börjar de första som gått hela högstadiet på skolan på gymnasiet och man upptäcker stora brister i deras kunskap, brister som inte fångades i nationella prov. Vad händer nu?

Marknaden sållar bort dåliga företag heter det från tillskyndarna av privatisering och det är sant. Hade företag A byggt dåliga byggnader som inte klarat slutbesiktningarna eller läckt som såll vid första regnskuren så hade de inte fått bygga många fler byggnader, därmed inte kunnat göra vinst och försvunnit, men hur är det med skolan här? De fick varje år en vinst utan att bristerna synts.

Kunden som i det här fallet är kommunen i vilken skolan är belägen, kan de begära skolpengen tillbaka? Nej, den har redan gått ut i vinst. Finns där någon garanti för kommunen att falla tillbaka på? Nej, givetvis inte, det är ju en omöjlighet att ställa ut en sådan garanti.

Men säger privatiseringsapologeterna, vi får ju tillsätta en bättre kontrollmyndighet så att ingen dålig skola kan sippra igenom. Men den stora fördelen med privatiseringar, enligt dess tillskyndare, är ju att det är billigare då företag är effektivare än kommuner och då kan skatterna sänkas.

Så för att vi ska kunna sänka skatterna så ska vi privatisera ut verksamheter där vi inte kan få några garantier från utföraren och vinst kan tas ut utan att vi vet att målen nås och från den sjunkande skattepengen så ska vi sjösätta en gigantisk kontrollapparat så vi kan kontrollera att den billigare verksamheten gör det den ska, för marknaden kan inte sålla bort dåliga företag om man inte vet att det är det de är.

Denna förklaringsmodell kan appliceras på alla verksamheter som vi enligt borgerlig modell måste privatisera och resultaten blir samma varje gång. Hur många gamla far illa innan företag B som driver ”Gammelsippans vårdkedja” fastnar i kontrollen och det visar sig att de inte skött de gamla på rätt sätt?

Privatiseringsivrarna talar då om att det minsann finns kommuner som inte sköter sig och visst finns det det. De politiker som sitter i dess ledning åker ut när det visar sig att de inte skött sitt uppdrag ordentligt. Minns Motala! När det gäller kommunala verksamheter så har kommunen ett klart kontrolluppdrag över sina verksamheter och de anställda är lagligt skyddade att påtala brister, något som inte finns hos de privata. Denna kontrollmyndighet kostar inget extra.

Därför kan företag bygga byggnader till det offentliga och gå med vinst men därför ska de inte få driva verksamheten i dem.

Ulf Åman (V)
Oskarshamn


Artikeln är publicerad i 

 


 

Bra vård för alla, inte bara några få

Säg mig var du bor och vad du jobbar med och jag ska säga dig hur gammal du kommer att bli. Hälsa är helt enkelt är en fråga om klass. Du som har läst flera år på universitetet lever längre än du som slutade dina skolår efter grundskolan eller gymnasiet. I Sverige skiljer det fem år dem emellan i medellivslängd. Det är en orättvisa som leder till förtidig död. Ett sådant samhälle vill vi inte ha. Just därför driver vi stenhårt kravet på en jämlik sjukvård i hela landet. En vård fri från vinstintresse.

När klyftorna i samhället ökar, ökar också skillnaderna i hälsa och livslängd. Det hänger ihop. För tre decennier sedan, i början av åttiotalet var Sverige världsmästare i jämlikhet. Så ser det inte ut längre. Tvärtom. De ekonomiska klyftorna – och därmed hälsoklyftan – ökar snabbare än i något annat OECD-land och har så gjort de senaste tjugo åren. Därför tjänar 1 vd i ett svenskt storföretag lika mycket som 66 undersköterskor. I Sverige i dag står fattiga och rika hushåll långt ifrån varandra, vilket även avspeglar sig i folkhälsan.  

 

En jämlik hälsa innebär att du ska få samma hjälp oavsett var du bor, vem du är eller hur mycket pengar du har. I Sverige är vi i dag tio miljoner invånare och behoven skiljer sig åt för varje region och landsting – men oavsett det, ska du kunna få tillgång till den vård just du behöver.

Det måste samhället rusta för, det är inget som händer av sig självt. Det är en av anledningarna till att Vänsterpartiet har förhandlat fram 10 årliga välfärdsmiljarder som ska gå till kommuner och landsting för att göra det möjligt att erbjuda vård efter behov, oavsett tjockleken på din plånbok.

Vi vill också höja skatten för dem som tjänar allra mest, så att de är med och bidrar till en vård för alla och inte bara några få.  Till det säger såväl Socialdemokraterna som partierna på högerkanten nej. De är inte beredda att se till att vården har de resurser som krävs.

Jämlik sjukvård kräver ett stopp för vinstintresset i vården. I den frågan vacklar Socialdemokratin än hit än dit. På andra kanten hittar vi SD och högerpartierna som hejar på riskkapitalisterna, vilka gör enorma vinster med hjälp av våra skattekronor. Vi anser att alla skattepengar ska gå till den vård som de är avsedda för. Det är din rätt.

Målet om en god och jämlik hälsa för var och en som bor i vårt land måste vara en självskriven del av välfärdspolitiken. Ett mål mindre än så är inte värdigt ett välfärdsland.

Att Vänsterpartiet finns med vid förhandlingsbordet med regeringen gör skillnad – vi ser till att patienten står i centrum, inte pengarna. Med oss får Sverige en bra vård för alla, inte bara några få.

Karin Rågsjö (V), vårdpolitisk talesperson

Linda Fleetwood (V), landstingsråd


Om du är prenumerant kan du även läsa artikeln i