Skip to main content

Etikett: Vänsterpartiet

Otrygga jobb har blivit ett samhällsproblem

Det sprider sig en otrygghet på svenska arbetsplatser och regeringen gör alldeles för lite för att motverka den. Därför har Vänsterpartiet tagit fram en tidsplan för trygga och bra jobb.

Otryggheten innebär att många idag har svårt att få ekonomin att gå ihop. Den som har visstidsanställning kan ofta varken få ett hyreskontrakt eller banklån för att köpa bostad. Ovissheten om hur länge man får vara kvar skapar en oro i vardagen.

Otrygga jobb gör också att de som jobbar blir mer utlämnade till arbetsgivaren. När man inte vet om man får vara kvar blir det svårare att säga ifrån när arbetsbördan är orimlig eller man behandlas dåligt. För kvinnor i arbetaryrken är sexuella trakasserier nästan 50 procent vanligare för den som har ett tidsbegränsat jobb än den som har fast. Otrygga jobb gör också facklig organisering svårare, vilket i förlängningen drabbar breda grupper arbetstagare.

Otrygga jobb riskerar också att försvåra utvecklingen mot bättre och smartare lösningar i arbetslivet. Trygga anställda kan vara mer innovativa. Så kan produktiviteten höjas. Otrygghet på arbetsmarknaden blir en kostnad för oss alla.

Mycket av problemen hänger samman med försämringar som Fredrik Reinfeldt och alliansen gjorde under sina år vid makten. Nu har vi en ny regering som förhoppningsvis inte kommer att fortsätta försämringarna. Men det verkar tyvärr som att den inte vill göra särskilt mycket för att förbättra heller. För att få fart på arbetet har vi i Vänsterpartiet tagit fram en tidsplan för tre av de viktigaste förslagen för trygga och bra jobb.

  1. Avskaffa anställningsformen allmän visstid. Visstider behövs för till exempel vikariat och säsongsanställningar men vi vill att det alltid ska finnas ett sakligt skäl till att någon har visstid istället för tillsvidareanställning. Att hindra stapling av visstider är bra, men det räcker inte. Att ta bort anställningsformen allmän visstid är en förhållandevis enkel ändring och kan träda i kraft redan 2016.
  2. Förbjud inhyrning av arbetskraft för arbetsuppgifter som är permanenta. Det är inte rimligt att någon ska behöva vara inhyrd år efter år istället för att ha en vanlig anställning. Den ändringen bör kunna vara på plats under 2017.
  3. Lagstifta om rätt till heltid. Alldeles för många, särskilt kvinnor, får idag inte något heltidsjobb och tvingas därför jobba deltid. Det gör det svårt att få ekonomin att gå ihop. Att jobba deltid ska vara en möjligt för den som vill, inte något man tvingas till. Frågan har skjutits upp länge och en tydlig tidsgräns behövs för att få fart på processen. Vi vill lagstifta senast under våren 2018.

Otryggheten är ett samhällsproblem. Facken arbetar varje dag för att hantera problemen, men bland partierna ser det annorlunda ut. Regeringen är förvånansvärt passiv och de borgerliga partierna vill till och med öka otryggheten. Därför vill vi i Vänsterpartiet driva på för förändringar.

Ibland framstår det som naturgivet att arbetsmarknaden blir otryggare och otryggare. Så är det inte, det går att ändra på. Men det kräver att man vill något.

Ali Esbati, arbetsmarknadspolitisk talesperson Vänsterpartiet
Lisa Södervall, facklig-politisk talesperson Vänsterpartiet Kalmar län

Äntligen får att alla barn i behov av glasögon rätt till glasögonbidrag

Linda Fleetwood (V), landstingsråd
Linda Fleetwood (V), landstingsråd

Glasögon för barn är en tydlig klassfråga och vi hade med glasögonbidrag för barn som vallöfte i vårt landstingsprogram. Nu kan vi använda de pengarna till andra reformer istället eftersom Vänsterpartiet i förhandlingarna med regeringen har fått igenom statliga pengar för att alla barn i behov av glasögon ges rätt till glasögonbidrag. Den innebär att bidrag till glasögon ska ges till barn i åldern 8-19 år. Reformen ska införas i januari 2016.

Glasögon en stor utgift för många barnfamiljer. I takt med att barn växer så behöver glasögonen bytas ofta. Många föräldrar tvingas avstå från att köpa glasögon för att de inte har råd, trots att de är nödvändiga för barnen. Detta har bland annat organisationen Majblomman, som får in många ansökningar om pengar till glasögon, vittnat om.

Glasögon för barn är ett nödvändigt hjälpmedel för många barn och ska vara en rättighet. Inget barn med synfel ska behöva vara utan glasögon p.g.a. föräldrarnas dåliga ekonomi. Alla barn ska ha samma möjligheter att tillgodogöra sig undervisning, utvecklas och delta i gemenskapen med andra barn på fritiden. Barn som inte ser bra får svårt att hänga med i skolundervisningen och lider ofta av besvär som huvudvärk, trötthet och koncentrationssvårigheter.

De flesta föräldrar som inte har råd att köpa nya glasögon till sina barn hänvisas till socialtjänsten. Att få behovsprövat stöd är dock svårt och hjälpmedel ska man inte behöva söka stöd för.

Linda Fleetwood, landstingsråd (V)

Socialdemokraternas kongressombud bör säga nej till TTIP och ja till demokratin

Kaj Raving (V)
Kaj Raving (V)

Sedan sommaren 2013 pågår förhandlingar mellan EU och USA om ett gemensamt handelsavtal: Transatlantiskt partnerskap för handel och investeringar (TTIP). Syftet med avtalet är, enligt förespråkarna, att främja handeln mellan EU och USA genom att sänka tullar och ta bort så kallade handelshinder. I verkligheten är inte TTIP något vanligt handelsavtal – det är ett omfattande avregleringsavtal som ger storföretagen mer makt. Om avtalet blir verklighet skulle det bli det största handelsavtalet i världen och få stora konsekvenser för Sverige.

Såväl EU som USA vill att det i TTIP ska finnas en tvistlösningsmekanism, förkortad ISDS. Med nuvarande förslag till ISDS-mekanism kan företag stämma stater om de anser att nationella lagstiftningar hindrar dem och deras möjlighet att göra vinst. Rättsprocessen sker i en så kallad skiljedomstol, med privata jurister, utanför det nationella rättssystemet. ISDS utgör därmed ett hot mot demokratiska beslut och innebär att makt över vår framtid flyttar från folkvalda som tar beslut i öppna församlingar till advokater som tar beslut i slutna förhandlingar. Detta kan Vänsterpartiet inte acceptera.

Mot bakgrund av de risker som TTIP-avtalet kan innebära för demokrati, människor, mat och miljö måste nu regeringen ta ställning. Vi kan se att tobaksbolag har använt sådana klausuler för att stämma länder som vill ha märkning på cigarettpaket. Och också oljebolag som har stämt delstater i Kanada för att de inte vill använda miljöskadliga metoder för att ta fram olja. Det här får inte ske. Det här får inte skrivas in i avtalet. Det är dags att Sveriges regering säger ifrån. Ska medborgarnas eller storföretagens intressen gå först? Socialdemokraternas ståndpunkt är därför helt avgörande.

Frågan kommer att avgöras på Socialdemokraternas kongress i Västerås i slutet av maj. Socialdemokraterna i Malmö har motionerat till S-kongressen om TTIP och ISDS. De vill att kongressen tar ställning mot TTIP och säger nej till ISDS. Den socialdemokratiska partistyrelsens motionssvar är väldigt otydligt och ger näringsminister Mikael Damberg i det närmaste fritt spelrum framöver.

Istället för detta vaga ställningstagande borde Socialdemokraterna ta till sig av den omfattande kritiken mot TTIP och ISDS. LO är tydliga och säger nej till ISDS i TTIP-avtalet. Vänsterpartiet uppmanar därför Socialdemokraterna att ta tydlig ställning och välja sida. Ska medborgarna, demokratin, klimatet och arbetsrätten gå först – eller storföretagen? Vi hoppas att kongressombuden väljer rätt väg och att Socialdemokraterna tar tydlig ställning mot TTIP och ISDS.

Kaj Raving (V), partistyrelseledamot