Regeringen Borg/Reinfeldt har tydligen börjat inse att det krävs lite extra inkomster till statskassan för att finansiera alla skattesänkningar, och de har hittat en lite marginell målgrupp att krama några slantar ut. Studenterna.
I deras förslag så sänks bidragsdelen med 300kr/månad, vilket ersätts av ett lån på 300kr/månad. Dessutom höjer de lånet med 1000kr/månad, vilket för studenter innebär en ökad studieskuld på 1300kr/månad.
Inom skol, vård och omsorg härjar privata aktörer som ta ut miljardbelopp i vinster. Dessa pengar beskattas inte ens i Sverige på grund utav skatteplanering. Vinsterna är dessutom skattemedel, inbetalt av dig och mig, som skänks bort till de redan rika, i gengäld får vi dålig kvalitet i verksamheten.
Eleverna i skolan betalar detta, gamla och sjuka inom vård och omsorg betalar för detta, och nu tvingas studenterna att vara med och betala detta.
Var med och kicka Alliansen ut ur Rosenbad i september så att vi återigen kan börja återuppbygga ett Sverige för HELA befolkningen!
Kvinnor idag tar fortfarande huvudansvaret för både hem och barn samtidigt som de lönearbetar. Det leder till att kvinnor får sämre hälsa. Vi riskerar att slitas ut
I äldreomsorgen slits kvinnor ut på grund av att det är för få som ska göra för mycket. Så är det även inom sjukvården. Nyligen kom Kommunal ut med en rapport som visar att 22 procent vill sluta jobba i äldreomsorgen inom de närmaste åren. Inom många kvinnodominerade yrken tvingas många jobba visstid, deltid och jaga timmar för att få ekonomin att gå ihop, vilket sliter på hälsan. Det får konsekvenser när arbetsmiljön inte är god och det drabbar väldigt många kvinnor.
Sju av tio sjukskrivna i dag är kvinnor och den politik som förs straffar dem tredubbelt.
Sjukvårdens resurser är för knappa så många sjuka får inte den vård de skulle behöva. Medicinska insatser och rehabilitering påverkas. Resurserna för det förebyggande arbetsmiljöarbetet har kraftigt skurits ned.
Tidsgränser är införda i sjukförsäkringen så att ca 75 000 personer, varav en majoritet kvinnor, idag står utan ersättning från sjukförsäkringen och tvingas att till Arbetsförmedlingen för att söka jobb trots att de inte är friska.
Sjuka tvingas betala högre skatt enbart för att de är sjuka. Vid en så låg inkomst som 12 000 kr/månad betalar en sjuk 885 kr mer i skatt/månad jämfört med en som är frisk och har jobb vid samma inkomst.
Ideologiska värderingar som att människor behöver ”incitament”, ”drivkrafter”, ekonomiska sådana, för att se till att bli frisk har styrt förändringarna av sjukförsäkringen och skattepolitiken. Människor har delats in i närande och tärande i skattesystemet
Sju av tio i gruppen med högst inkomster är män. Högerregeringen har prioriterat en politik som framför allt har gynnat gruppen med högst inkomster. Det har finansierats genom att har sjukskrivna kvinnor fått sänkta ersättningsnivåer och bestämda tidsgränser i sjukförsäkringen.
I den senaste budgeten valde högerregeringen att sänka skatten med ca 15 miljarder för de friska med jobb, mest till de högavlönade. Samtidigt fick sjukvården 74 miljoner. Det var alltså ungefär 200 ggr viktigare att sänka skatten än förstärka sjukvården.
Vänsterpartiet gör andra prioriteringar. För oss kommer människovärdet först. Vi tror att människor vill vara friska, arbeta och göra sitt bästa. När olyckan är framme och vi blir sjuka vill vi att det ska finnas en välfungerande sjukvård med god tillgång till rehabilitering. Tidsgränser ska endast finnas till för att garantera individens rätt till rehabilitering. Ersättningen till sjuka behöver höjas och stupstocken tas bort. Vi lägger 3 miljarder till en bättre sjukvård, 1,3 miljarder till att höja ersättningen i sjukförsäkringen och vi vill att skattesystemet ska bygga på principen lika skatt vid lika inkomst.
Ulla Andersson (V), riksdagsledamot och ekonomiskt politisk talesperson
Wiwi-Anne Johansson (V), riksdagsledamot och talesperson i sjukförsäkringsfrågor
Kerstin Gustafsson (V), Kalmar
Susanne Johansson (V), Kalmar
Christine Holmberg (V), Kalmar
Arbetstidsförkortning med bibehållen lön har varit en viktig fråga för Vänsterpartiet under lång tid. Arbetarrörelsen har drivit frågan om arbetstidsförkortning sedan 1800-talet. Trots att Moderaterna varje gång sagt att det är omöjligt så har arbetstiden kortats många gånger i olika steg sedan dess.
Arbetstidsförkortningen ger ökad makt och fritid till människor samtidigt som det är en stor feministisk reform. Människor behöver tid att leva. Människor behöver rätt till ett arbete. Många stressar sönder hälsan, livet och relationerna till våra nära. Samtidigt står rekordmånga människor utan arbete eller arbetar ofrivilligt deltid.
De stressrelaterade sjukskrivningarna ökar framförallt bland kvinnor. Mellan dagislämning, instämpling och slitsamma arbetspass räcker tiden sällan till. Vi behöver ett mänskligt och rättvist samhälle där människor har möjligheter att leva rika liv. Vi behöver orka jobba till pensionsålder och vi behöver ökade förutsättningar för par att leva jämställt.
Kostnaden för att 30 timmars arbetsvecka är c:a 11 miljarder/år under tio år. Jämför detta med moderaternas senaste jobbskatteavdrag med höjd brytpunkt. Det kostar minst 15 miljarder per år! För de pengarna hade vi kunnat ha 30 timmars arbetsvecka med bibehållen lön OCH haft resurser över för att anställa fler inom skolan, sjukhusen och äldreomsorgen.
Arbetstidsförkortning är en rättvisereform som alla vinner på, men som också har ett tydligt makt- och klassperspektiv. Att Moderaterna återigen är motståndare är därför inte så konstigt.
Kaj Raving (V), riksdagskandidat
Ana Rubin (V), sammankallande Vänsterpartiets arbetstidsförkortningsgrupp
