Skip to main content

Etikett: välfärd

Första hjälpen till psykisk hälsa kan rädda liv

Linda Fleetwood (V), landstingsråd
Linda Fleetwood (V), landstingsråd

Idag, 10 oktober, är det världsdagen för mental hälsa. Dagen instiftades av World Federation for Mental Health 1992 och är till för att skapa större medvetenhet och förståelse för psykisk hälsa och ohälsa. Just detta, att skapa större medvetenhet och förståelse kring dessa frågor, ser jag som en central del i mitt uppdrag som landstingsråd med ansvar för psykiatrin. Jag presenterar här några åtgärder som kan bidra till att förändra synen på psykisk ohälsa och leda till en ökad psykisk hälsa.

Idag ser vi hur den psykiska ohälsan ökar i Sverige, likaså ökar vårdtyngden hos patientgrupper med psykisk ohälsa. Människor mår allt sämre i dagens Sverige och psykisk ohälsa är den enskilt vanligaste orsaken till sjukskrivningar. Denna ökning har i grunden sociala orsaker och det är viktigt med breda förebyggande insatser. Den psykiatriska vården måste samtidigt både förstärkas och få en ny inriktning.

Vem som helst kan drabbas. Ung eller gammal, kvinna eller man, född i Sverige eller utomlands, missbruksproblem eller funktionsnedsättning – det spelar ingen roll. Psykisk ohälsa förekommer i alla samhällsklasser och i alla skeden av livet. De flesta känner liksom jag någon som drabbats. Många har drabbats själva. För många är psykisk ohälsa något som går över, andra får dras med det hela livet.

Att man drabbas kan bero på andra hälsoproblem som stress eller bero på ärftliga faktorer men psykisk ohälsa förvärras alltid av fattigdom och socialt utanförskap. Samtidigt är en god psykisk hälsa ett måste för att må bra och för att fungera ihop med andra människor och kunna var delaktig i samhället. Detta innebär stora utmaningar för landstinget att möta.

Att förstärka de tidiga insatserna är en viktig del i landstingsmajoritetens arbete. Stora satsningar har därför gjorts för att utveckla det som kallas första linjens psykiatri. Det innebär en stor förstärkning av den ”vardagsnära” psykiatrin. På alla våra hälsocentraler finns nu tillgång till psykologer. Tanken är att om du har ont i magen ska det inte spela någon roll om det är på grund av blindtarmen eller stress. Du ska kunna få hjälp på hälsocentralen i vilket fall.

I Kalmar län liksom i övriga landet har man sett ett kraftigt ökat tryck på barn- och ungdomspsykiatrin. Därför har vi skapat en ny organisation för att garantera likvärdig vardagsnära psykiatri för barn och unga, oavsett var man bor i länet. Två team, som utgår från norr respektive söder, ska kunna möta barn och unga i hemmet, på hälsocentralen, i skolan. Det viktiga är att möta barn och ungas utifrån deras villkor och behov av trygghet.

Under kommande mandatperiod tar vi ytterligare steg för att utveckla psykiatrin. I dialog med patienter och patientgrupper formar vi framtidens arbetssätt och bygger nya, patientfokuserade, lokaler i hela länet. Arbetet för att förhindra och förebygga självmord fortsätter och jag kommer att verka för att landstinget i Kalmar län antar en nolltolerans mot självmord för att verkligen sätta fokus på frågan.

Ett led i att uppnå denna nolltolerans är att öka kunskapen om psykisk hälsa och ohälsa. De flesta känner till att Första hjälpen handlar om att kunna rädda liv i en livshotande situation. Man kan, genom ett antal enkla åtgärder i en akut situation, förhindra att tillståndet förvärras eller förbättra möjligheterna till tillfrisknande. Kunskapsnivån när det gäller psykiska problem är däremot låg, vilket riskerar att istället bidra till en fördömande och nedvärderande attityd gentemot psykisk ohälsa.

Jag vill därför se en breddsatsning för att åtgärda denna kunskapsbrist genom utbildningar i Första hjälpen till psykisk hälsa. Tanken bakom utbildningen likanar den vid fysisk Första hjälpen-utbildning: Att ge kunskaper att rycka in och ge en första hjälp till en person som behöver hjälp med psykiska problem eller med att hantera en akut psykisk kris, exempelvis självmordsbeteende, innan han eller hon kan få professionell behandling.

Genom att sprida kunskap om psykisk ohälsa och sjukdom kan vi minska fördomar och stigmatisering – och rädda liv!

Linda Fleetwood (V)
Landstingsråd med ansvar för psykiatrin

Landstingets månadsbrev september

Här kommer det första månadsbrevet efter valet. Nu är valmyndigheten klara med den slutliga räkningen till landstinget och glädjande nog kan vi konstatera att landstingsvalet blev en framgång för Vänsterpartiet.Vi ökade från 5,02% 2010 till 5,77% och med ett mandat till totalt fyra. Det innebär att det också är klart vilka politiker som tar plats i landstinget. Vänsterpartiets fyra mandat kommer innehas av Linda Fleetwood, Kalmar, Anders Svensson, Nybro, Leif Svensson, Västervik och Lena Granath, Oskarshamn. Ersättare blir Ragnar Olsson, Kalmar, Josefin Edvardsson-Källkvist, Emmaboda, Bo Andersson, Västervik och Hélène Carlsson, Mönsterås.

Förhandlingarna med S och MP om fördelningen av platser är också klar. Förändringarna mot förra mandatperioden blir små. Tack vare att vi gick framåt i valet medan MP backade så lyckades vi dock förhandla till oss ordförandeskapet i det nybildade Folkhälsoutskottet. Det är ett område där vi har förutsättningar att göra viktiga avtryck i politiken. Nu kommer en period då alla platser vi förhandlat oss till ska besättas. Många platser måste besättas av någon som sitter i landstingsfullmäktige eller av ett landstingsråd. Ordförande i Folkhälsoutskottet är ett exempel på det senare.

Valrörelsen till trots så har landstingets verksamhet fortsatt som vanligt. Det har varit högre tryck på sjukvården under sommaren jämfört med tidigare år. Framför allt är det akutmottagningarna i länet som varit högt belastade under sommaren. Akuten vid Länssjukhuset i Kalmar har exempelvis enstaka dygn haft uppemot 150 patienter att ta om hand. Förra sommaren hade man i genomsnitt något fler än 100 patienter per dygn. Men medarbetarna har hanterat situationen på ett föredömligt sätt och Landstinget har haft hög tillgänglighet till länets sjukhus även under sommaren.

Sen förra nyhetsbrevet har ett Kliniskt träningscenter (KTC) invigts på Västerviks sjukhus, vilket innebär att varje sjukhus har ett KTC. På Länssjukhuset i Kalmar ett landstingsgemensamt KTC, i Oskarshamn respektive Västervik lokala KTC. De kliniska träningscentren erbjuder all vårdpersonal samt studerande vid läkar-, sjuksköterske-, undersköterske-, sjukgymnast- samt arbetsterapeututbildningen en möjlighet att praktiskt öva teoretiska kunskaper inför mötet med patienter.

Västerviks sjukhus rankas åter igen som ett av landets bästa sjukhus att göra sin AT-tjänstgöring vid. I år hamnar man på en delad tredje plats. Dessutom hamnar Västerviks sjukhus i topp i en rapport om kvaliteten i landets hjärtinfarktvård.

Annat smått och gott som hänt är att Krösatågstrafiken mellan Kalmar och Emmaboda har invigts. Asyl- och flyktinghälsovården i Hultsfred har fått nya lokaler som invigdes i augusti med öppet hus. Folktandvården i Färjestaden har också fått större och nyrenoverade lokaler. Det är också klart att hälsocentralen och folktandvårdskliniken på Slottsgatan i Oskarshamn kommer att få nya lokaler vid Mejeriplan.

Nu under oktober kan jag tipsa om att det är dags för 2014 års psykiatridagar. Under 22-23 oktober bjuder psykiatrin på öppet hus, intressanta föreläsningar och annat, från norr till söder. Alla är välkomna i mån av plats och det kostar inget. Läs mer på landstingets hemsida: https://www.ltkalmar.se/halsa-vard/psykiatri/psykiatridagarna-2014/

Kaj Raving, politisk sekreterare
Vänsterpartiet Kalmar län

Återupprätta en sjukförsäkring värd namnet

Kaj Raving (V)
Kaj Raving (V)

Någon vecka innan valet träffade jag Susanne i Oskarshamn. Susanne är en av alla de, främst kvinnor, som drabbats hårt av högerregeringens omänskliga utförsäkringslinje. ”Jag hade inget människovärde” säger hon när hon beskriver hur det är att leva som utförsäkrad. Den utförsäkringslinje som regeringen Reinfeldt införde är inget annat än en skam för Sverige.

En ny regering måste snarast sätta stopp för denna utförsäkringslinje som bara gjort sjuka sjukare, ökat klyftorna och tvingat in nya grupper i socialbidragsberoende och fattigdom. De rödgröna var redan inför valet 2010 överens om att sjukförsäkringssystemet behöver förändras och utförsäkringarna stoppas. Därför är det oroande att stefan Löfven (S) nu avvisar regeringssamverkan med Vänsterpartiet.

Istället söker han nu samverkan högerut, mot just de partier som för att finansiera sina skattesänkningar har kastat ut tusentals svårt sjuka från sjukförsäkringen till en tillvaro av ovisshet, otrygghet och fattigdom. Dessa sjuka står nu, precis som Susanne gjort, helt utanför systemet och tvingas leva på föräldrar, barn, partners eller socialbidrag. Många hade satt sitt hopp till en rödgrön regering.

Sjukförsäkringen borde finnas till som ett skyddsnät för att alla ska kunna känna sig trygga med att tillvaron inte behöver krascha mer än vad som ändå sker vid sjukdom eller skada. Det behövs tidsgränser för den enskilde ska ha rätt till rehabilitering och stöd, inte administrativa tidsgränser som gör att cancersjuka måste ange dödsdatum för att tillåtas vara sjuka. Om detta var vi rödgröna partier ense.

Efter att högerregeringen under lång tid envetet hållit fast vid en sjukförsäkring som kastar ut människor i otrygghet så måste nu en ny regering skapa ett system som är rättssäkert och inte sparkar på de som redan ligger. Vänsterpartiet kommer inte att acceptera något annat. Ansvaret ligger nu på Löfven och Socialdemokraterna att snarast återupprätta en sjukförsäkring värd namnet.

Kaj Raving (V)