Skip to main content

Etikett: Ulla Andersson

Regeringen straffar sjuka kvinnor

Kvinnor idag tar fortfarande huvudansvaret för både hem och barn samtidigt som de lönearbetar. Det leder till att kvinnor får sämre hälsa. Vi riskerar att slitas ut

I äldreomsorgen slits kvinnor ut på grund av att det är för få som ska göra för mycket. Så är det även inom sjukvården.  Nyligen kom Kommunal ut med en rapport som visar att 22 procent vill sluta jobba i äldreomsorgen inom de närmaste åren. Inom många kvinnodominerade yrken tvingas många jobba visstid, deltid och jaga timmar för att få ekonomin att gå ihop, vilket sliter på hälsan. Det får konsekvenser när arbetsmiljön inte är god och det drabbar väldigt många kvinnor.

Sju av tio sjukskrivna i dag är kvinnor och den politik som förs straffar dem tredubbelt.

  • Sjukvårdens resurser är för knappa så många sjuka får inte den vård de skulle behöva. Medicinska insatser och rehabilitering påverkas. Resurserna för det förebyggande arbetsmiljöarbetet har kraftigt skurits ned.
  • Tidsgränser är införda i sjukförsäkringen så att ca 75 000 personer, varav en majoritet kvinnor, idag står utan ersättning från sjukförsäkringen och tvingas att till Arbetsförmedlingen för att söka jobb trots att de inte är friska.
  • Sjuka tvingas betala högre skatt enbart för att de är sjuka. Vid en så låg inkomst som 12 000 kr/månad betalar en sjuk 885 kr mer i skatt/månad jämfört med en som är frisk och har jobb vid samma inkomst.

Ideologiska värderingar som att människor behöver ”incitament”, ”drivkrafter”, ekonomiska sådana, för att se till att bli frisk har styrt förändringarna av sjukförsäkringen och skattepolitiken. Människor har delats in i närande och tärande i skattesystemet

Sju av tio i gruppen med högst inkomster är män. Högerregeringen har prioriterat en politik som framför allt har gynnat gruppen med högst inkomster. Det har finansierats genom att har sjukskrivna kvinnor fått sänkta ersättningsnivåer och bestämda tidsgränser i sjukförsäkringen.

I den senaste budgeten valde högerregeringen att sänka skatten med ca 15 miljarder för de friska med jobb, mest till de högavlönade. Samtidigt fick sjukvården 74 miljoner. Det var alltså ungefär 200 ggr viktigare att sänka skatten än förstärka sjukvården.  

Vänsterpartiet gör andra prioriteringar. För oss kommer människovärdet först. Vi tror att människor vill vara friska, arbeta och göra sitt bästa. När olyckan är framme och vi blir sjuka vill vi att det ska finnas en välfungerande sjukvård med god tillgång till rehabilitering. Tidsgränser ska endast finnas till för att garantera individens rätt till rehabilitering. Ersättningen till sjuka behöver höjas och stupstocken tas bort. Vi lägger 3 miljarder till en bättre sjukvård, 1,3 miljarder till att höja ersättningen i sjukförsäkringen och vi vill att skattesystemet ska bygga på principen lika skatt vid lika inkomst.

Ulla Andersson (V), riksdagsledamot och ekonomiskt politisk talesperson
Wiwi-Anne Johansson (V), riksdagsledamot och talesperson i sjukförsäkringsfrågor
Kerstin Gustafsson (V), Kalmar
Susanne Johansson (V), Kalmar
Christine Holmberg (V), Kalmar

Vänsterpartiet tror på landsbygden

Under lång tid har vi sett hur landsbygden avfolkas, hur offentlig service dras bort och hur privat service blir allt svagare eller försvinner helt. När staten avvecklar Försäkringskassan, post, polis och apotek så försämras förutsättningarna för privat service. Då försvinner även bankkontor, byns affär och bensinmack. När staten överger en ort vem är det då som skall tro på den?

Vänsterpartiet menar att en levande landbygd är nödvändig för att få en grön hållbar lösning i framtiden. Vi vet att landsbygden har en enorm potential och med rätt stöd som utformas i dialog med rörelser, företag och boende på landsbygden så kan landsbygdens förutsättningar tas tillvara och landet hållas ihop.

Vänsterpartiet har ett omfattande landsbygdsprogram med 82 konkreta punkter. De ekonomiska stöden till landsbygdens service behöver utökas kraftigt men framförallt behöver statens åtagande på landsbygden stärkas, de boende på landsbygden få större inflytande över de insatser och pengar som föreslås. Staten måste helt enkelt tro på landsbygdens livskraft och förmåga.

Från Centern framförs att landsbygden fått bättre förutsättningar genom det stöd som går under namnet” Utökade insatser inom området kommersiell service i gles- och landsbygder” . Det är pengar som ska gå till kommersiell service på landsbygden. När vi granskat de summor som gått till varje län konstaterar vi att det är långt ifrån tillräckligt.

I Kalmar län har det under 2011 och 2012 beviljats och betalats 958 032 kr – alltså inte ens en miljon! Per invånare blir det endast 4 kr och 11 öre. Det kan jämföras med den skattesänkning för höginkomsttagare som bara nästa år kostar ca 3 miljarder.

Vi vill att servicen på landsbygden ska stärkas. Här är några konkreta förslag som skulle ha står betydelse för Vimmerbys utveckling;

  • Förenkla regelverket för småskalig livsmedelsproduktion och servering för att underlätta för småföretag. Detta då utvecklingen av landsbygdsturism gynnar och samspelar med utvecklingen av lokal livsmedelsproduktion.
  • Införa ett logistikstöd för att bedriva lanthandel. Stödet ska kompensera sämre geografisk belägenhet, mindre volymer av varor etc., vilket är en förutsättning för en fungerande daglig varumarknad på landsbygden.
  • Vi vill se en kraftig utbyggnad av fiber på landsbygden. De närmaste två åren satsar vi 2 miljarder mer än regeringen för att landsbygden ska ha tillgång till en utbyggd infrastruktur. 
  • Införa lokala servicekontor där statlig, kommunal, ideell och privat service kan samordnas i samverkan mellan aktörerna. Huvudansvar ska åligga arbetsförmedlingen. Vi föreslår en försöks- och utvecklingsverksamhet för detta under fem år. Under denna tid ska möjligheten att inrätta fasta eller mobila filialer till servicekontoren på mindre orter runt om i landet prövas.
  • Att posten ska ha i uppdrag att ge god service av likvärdig kvalitet till alla enskilda medborgare och företag i hela landet.
  • Att det i polisens nya organisation ska finnas grundläggande tillgång till polis i hela landet. Fördelningen av polistjänster ska ta hänsyn också till långa avstånd och turismintensiteten på orterna.
  • Bredda bankkonkurrensen och ge människor större möjlighet att välja alternativ till de stora affärsbankerna genom att utöka möjligheterna till statliga kreditgarantier eller uppstartslån i syfte att öka nyetableringen av lokala sparbanker. Landsbygden behöver banker med lokal närvaro, stor personkännedom och samhällsengagemang Banker ska åläggas upprätthålla viss kontanthantering genom föreskrifter eller lag
  • Vi vill utreda hur grossister kan åläggas ett större ansvar för att upprätthålla likvärdiga förutsättningar för dagligvaruhandeln i hela landet, samt med förslag på hur dagens diskriminering av lanthandeln i övrigt ska kunna avhjälpas.
  • Utöka statliga medel för hjälp till etablering av drivmedelsmack på landsbygd och underlätta dispensmöjligheter för drivmedelsmackar i glesbygden med låg omsättning genom lagregleringar som inte äventyrar yttre miljön eller säkerheten.
  • Att staten tar fullt ansvar för att säkerställa att alla medborgare har tillgång till apotek och därmed livsnödvändiga läkemedel i hela landet.  Att en avgift tas ut av samtliga apotek som en procentsats av omsättningen och används för att garantera tillgången till apotek på landsbygd och i glesbygd.
  • Säkerställa en likvärdig biblioteksstandard och biblioteksservice över hela landet. Införa digitala bibliotek där alla utan kostnad ska kunna ladda ned böcker, film, musik och andra medier, samtidigt som upphovspersonerna får ersättning för detta.

Med våra förslag ges servicen på landsbygden möjligheter, vi tror på landsbygden och vill ge den de bästa förutsättningarna.   

Ulla Andersson (V), ekonomisk talesperson
Kaj Raving (V), riksdagskandidat
Lars Johansson (V), kommunstyrelseledamot Vimmerby