Stoppa mäns våld mot kvinnor – Ja till en samtyckeslag! Det är Vänsterpartiets paroll idag på Internationella kvinnodagen. Det är dags att sätta stopp för mäns sexuella våld mot kvinnor. En våldtäkt är en våldtäkt! Vi vill ändra lagstiftningen om våldtäkt så att kravet på att gärningsmannen ska ha använt tvång tas bort. För att göra upp med den förlegade synen på kvinnors rätt till sina kroppar behövs lagar som utgår från att sex bygger på frivilligt deltagande och samtycke.
Mäns våld är den yttersta konsekvensen av ojämställdheten i samhället. De flesta våldtäktsoffer är kvinnor och majoriteten av gärningsmännen är män. Mäns sexuella våld mot kvinnor är ett stort samhällsproblem som, förutom att skada offren, leder till ökad ojämställdhet. Dagens våldtäktslagstiftning bygger på att gärningsmannen ska ha använt tvång mot offret för att övergreppet ska räknas som en våldtäkt.
Men verkligheten ser annorlunda ut. En person som utsätts för övergrepp kan reagera genom att stänga av känslorna och bli helt passiv. Då är det svårt att bevisa att gärningsmannen använt våld. Dagligen kan vi läsa om fall där det inte heller verkar ha räckt att kvinnan gjort motstånd mot gärningsmannen. En del domstolar menar att gärningsmannen inte förstått att kvinnan inte ville ha sex för att hon inte varit tillräckligt tydlig. Det är oacceptabelt att lägga ansvaret för en våldtäkt på offret på det sätt som görs i dag.
Vi i Vänsterpartiet kräver en förändring av våldtäktslagstiftningen. Samtycke är en absolut nödvändig signal att sända ut från samhällets sida. Det måste framgå av lagen att det inte är tillåtet att röra en kvinnas kropp förrän hon visat eller sagt att det är okej. Det är offrets uteblivna samtycke som ska vara avgörande för om gärningsmannen begått en våldtäkt. Rätten att bestämma över sin egen kropp är inte förhandlingsbar!
Under lång tid har vi sett hur landsbygden avfolkas, hur offentlig service dras bort och hur privat service blir allt svagare eller försvinner helt. När staten avvecklar Försäkringskassan, post, polis och apotek så försämras förutsättningarna för privat service. Då försvinner även bankkontor, byns affär och bensinmack. När staten överger en ort vem är det då som skall tro på den?
Vänsterpartiet menar att en levande landbygd är nödvändig för att få en grön hållbar lösning i framtiden. Vi vet att landsbygden har en enorm potential och med rätt stöd som utformas i dialog med rörelser, företag och boende på landsbygden så kan landsbygdens förutsättningar tas tillvara och landet hållas ihop.
Vänsterpartiet har ett omfattande landsbygdsprogram med 82 konkreta punkter. De ekonomiska stöden till landsbygdens service behöver utökas kraftigt men framförallt behöver statens åtagande på landsbygden stärkas, de boende på landsbygden få större inflytande över de insatser och pengar som föreslås. Staten måste helt enkelt tro på landsbygdens livskraft och förmåga.
Från Centern framförs att landsbygden fått bättre förutsättningar genom det stöd som går under namnet” Utökade insatser inom området kommersiell service i gles- och landsbygder” . Det är pengar som ska gå till kommersiell service på landsbygden. När vi granskat de summor som gått till varje län konstaterar vi att det är långt ifrån tillräckligt.
I Kalmar län har det under 2011 och 2012 beviljats och betalats 958 032 kr – alltså inte ens en miljon! Per invånare blir det endast 4 kr och 11 öre. Det kan jämföras med den skattesänkning för höginkomsttagare som bara nästa år kostar ca 3 miljarder.
Vi vill att servicen på landsbygden ska stärkas. Här är några konkreta förslag som skulle ha står betydelse för Vimmerbys utveckling;
Förenkla regelverket för småskalig livsmedelsproduktion och servering för att underlätta för småföretag. Detta då utvecklingen av landsbygdsturism gynnar och samspelar med utvecklingen av lokal livsmedelsproduktion.
Införa ett logistikstöd för att bedriva lanthandel. Stödet ska kompensera sämre geografisk belägenhet, mindre volymer av varor etc., vilket är en förutsättning för en fungerande daglig varumarknad på landsbygden.
Vi vill se en kraftig utbyggnad av fiber på landsbygden. De närmaste två åren satsar vi 2 miljarder mer än regeringen för att landsbygden ska ha tillgång till en utbyggd infrastruktur.
Införa lokala servicekontor där statlig, kommunal, ideell och privat service kan samordnas i samverkan mellan aktörerna. Huvudansvar ska åligga arbetsförmedlingen. Vi föreslår en försöks- och utvecklingsverksamhet för detta under fem år. Under denna tid ska möjligheten att inrätta fasta eller mobila filialer till servicekontoren på mindre orter runt om i landet prövas.
Att posten ska ha i uppdrag att ge god service av likvärdig kvalitet till alla enskilda medborgare och företag i hela landet.
Att det i polisens nya organisation ska finnas grundläggande tillgång till polis i hela landet. Fördelningen av polistjänster ska ta hänsyn också till långa avstånd och turismintensiteten på orterna.
Bredda bankkonkurrensen och ge människor större möjlighet att välja alternativ till de stora affärsbankerna genom att utöka möjligheterna till statliga kreditgarantier eller uppstartslån i syfte att öka nyetableringen av lokala sparbanker. Landsbygden behöver banker med lokal närvaro, stor personkännedom och samhällsengagemang Banker ska åläggas upprätthålla viss kontanthantering genom föreskrifter eller lag
Vi vill utreda hur grossister kan åläggas ett större ansvar för att upprätthålla likvärdiga förutsättningar för dagligvaruhandeln i hela landet, samt med förslag på hur dagens diskriminering av lanthandeln i övrigt ska kunna avhjälpas.
Utöka statliga medel för hjälp till etablering av drivmedelsmack på landsbygd och underlätta dispensmöjligheter för drivmedelsmackar i glesbygden med låg omsättning genom lagregleringar som inte äventyrar yttre miljön eller säkerheten.
Att staten tar fullt ansvar för att säkerställa att alla medborgare har tillgång till apotek och därmed livsnödvändiga läkemedel i hela landet. Att en avgift tas ut av samtliga apotek som en procentsats av omsättningen och används för att garantera tillgången till apotek på landsbygd och i glesbygd.
Säkerställa en likvärdig biblioteksstandard och biblioteksservice över hela landet. Införa digitala bibliotek där alla utan kostnad ska kunna ladda ned böcker, film, musik och andra medier, samtidigt som upphovspersonerna får ersättning för detta.
Med våra förslag ges servicen på landsbygden möjligheter, vi tror på landsbygden och vill ge den de bästa förutsättningarna.
Ulla Andersson (V), ekonomisk talesperson
Kaj Raving (V), riksdagskandidat
Lars Johansson (V), kommunstyrelseledamot Vimmerby
Arbetstidsförkortning med bibehållen lön har varit en viktig fråga för Vänsterpartiet under lång tid. Arbetarrörelsen har drivit frågan om arbetstidsförkortning sedan 1800-talet. Trots att Moderaterna varje gång sagt att det är omöjligt så har arbetstiden kortats många gånger i olika steg sedan dess.
Arbetstidsförkortningen ger ökad makt och fritid till människor samtidigt som det är en stor feministisk reform. Människor behöver tid att leva. Människor behöver rätt till ett arbete. Många stressar sönder hälsan, livet och relationerna till våra nära. Samtidigt står rekordmånga människor utan arbete eller arbetar ofrivilligt deltid.
De stressrelaterade sjukskrivningarna ökar framförallt bland kvinnor. Mellan dagislämning, instämpling och slitsamma arbetspass räcker tiden sällan till. Vi behöver ett mänskligt och rättvist samhälle där människor har möjligheter att leva rika liv. Vi behöver orka jobba till pensionsålder och vi behöver ökade förutsättningar för par att leva jämställt.
Kostnaden för att 30 timmars arbetsvecka är c:a 11 miljarder/år under tio år. Jämför detta med moderaternas senaste jobbskatteavdrag med höjd brytpunkt. Det kostar minst 15 miljarder per år! För de pengarna hade vi kunnat ha 30 timmars arbetsvecka med bibehållen lön OCH haft resurser över för att anställa fler inom skolan, sjukhusen och äldreomsorgen.
Arbetstidsförkortning är en rättvisereform som alla vinner på, men som också har ett tydligt makt- och klassperspektiv. Att Moderaterna återigen är motståndare är därför inte så konstigt.
Kaj Raving (V), riksdagskandidat
Ana Rubin (V), sammankallande Vänsterpartiets arbetstidsförkortningsgrupp
