Skip to main content

Etikett: Bertil Dahl

Våga testa nytt i Kalmar

Nu pågår en diskussion i vårt land om kortare arbetstid. Vänsterpartiet och en del andra har drivit frågan under lång tid, men viljan att starta försök har varit mycket låg. Argumenten mot har varit exempelvis att landet går under, välfärden raseras och vi har inte råd. Det har varit som en oskriven lag att 40 timmar per vecka måste vi jobba, punkt.

Samma argument om ”jordens undergång” fanns när vi för länge sedan gick från 48 till 40 timmars vecka. Vi har inte märkt att varken jorden gått under eller Sverige blivit fattigare. Däremot har de ekonomiska och social klyftorna ökat, men det är en annan fråga och går att förändra.

Idag växer intresset för kortare arbetstid. Vi ser försök inom sjukvården, socialtjänsten, äldreomsorgen, inom privata företag, osv. Det sker försök inom kommuner och landsting. Det beror inte på att dessa politiker vill rasera välfärden, utan precis tvärtom öka kvaliteten.

Vi blir som samhälle allt rikare, teknikutvecklingen går snabbt framåt, färre människor kan utföra mer på kortare tid inom flera områden. Det är många arbetslösa som bara väntar på ett jobb och att få bidra till samhällets och sin egen framtid. Vi har också allt för många som är sjukskrivna från jobbet och skulle behöva arbeta kortare tid. Föräldrar har för kort tid till familj och barn, föreningslivet behöver fler ledare och kvinnor och män behöver större förutsättningar för att ta ett gemensamt ansvar för hem och barn. Som arbetsgivare har vi också ibland svårt att rekrytera personal.
 

Vid en kortare arbetstid kan vi minska sjukskrivningarna, ohälsan och de stora kostnaderna för detta. Vi ser en höjd kvalitet i olika verksamheter och blir en mer attraktiv arbetsgivare. Ska vi inte då våga testa, tänka nytt och utnyttja våra framsteg till att jobba mindre? Svaret känns självklart för oss som våga bryta igenom murar av fördomar. Det går! Låt oss starta vägen mot ett rikare arbetsliv och privatliv.

Det kostar naturligtvis pengar, men kostnaden att inte göra något har också en siffra. På nationell nivå vill Vänsterpartiet avsätta 2,5 miljarder per år under tre år till försök i hela landet. Flera kommuner och landsting har redan startat. Kalmar borde vara nästa!

Vänsterpartiet har varit med och styrt Kalmar sedan 1995. Vi ser idag en mycket positiv utveckling och stora framsteg i vår kommun inom i princip alla område. Låt oss ta fram ett underlag för att starta ett försök inom förslagsvis äldreomsorgen eller socialtjänsten. Nu skulle vi kunna ta ytterligare ett viktigt steg framåt i Kalmars utveckling genom ett försök med en arbetstidsförkortning. Det behöver inte vara så svårt. Kalmar nästa.

Bertil Dahl (V), kommunalråd

Liselotte Ross (V), 2:e vice ordförande i omsorgsnämnden

Leila Ben Larbi (V), 2:e vice ordförande barn- och ungdomsnämnden


Läs artikeln i

 


Läs mer om förslaget här (pdf)


Klicka på bilden och läs intervjun med Jonas Sjöstedt.


 

Vinstjakten får inte hota kvaliteten

Replik

Bertil Dahl (V), Liselotte Ross (V) och Michael Ben Larbi Palmquist (V) svarar Per Dahl (M), Björn Brändewall (L) och Christopher Dywik (KD) på deras debattinlägg om Norlandia Care från 3/5.


Det privata bolaget Norlandia Care driver några äldreboende i Kalmar. Det har nu larmats om kraftiga missförhållanden på deras boenden. Anställda vittnar dessutom om dåliga arbetsvillkor och en hopplös situation att kunna bedriva äldreomsorg. Ansvariga inom bolaget verkar sakna kunskap och handlingsplan för att ändra situationen.

I det läget går tre borgerliga politiker ut och försvarar privatiseringen av dessa boenden. De menar att de privata bolagen behöver mer pengar än de får idag. Kommunen ska också ställa färre och mindre omfattande krav på de privata bolagen. Detta är inget annat än ett borgerligt självmål och det flera gånger om.

Kalmar kommun ställer idag ett stort antal krav vid en eventuell entreprenad. Det handlar om att garanterar kvaliteten för de äldre och så långt som möjligt arbetsvillkoren för de anställda. Det är i princip samma villkor som ställs för kommunens egna äldreboenden. Krav ställs också att kostnaderna inte ska var högre än om kommunen själv drivit verksamheten. Kraven är viktiga och självklara.

Per Dahl (M), Björn Brändewall (L) och Christopher Dywik (KD) anser tydligen att privata bolag ska kunna ha lägre kvalitetskrav och sämre villkor för sina anställda när de ska driva en kommunal verksamhet. Vi ska enligt dessa borgerliga politiker inte ställa samma höga krav på bolagen som på den privata verksamheten. Bolagen ska dessutom få mer skattepengar till verksamheten än vad som gäller för kommunens egen verksamhet. Det är hårresande att läsa hur de fullständigt går vilse i sin egen vinstjakts-labyrint. De tycker att privata bolag ska ha en egen gräddfil.

Det är bättre att erkänna att vinstjakt och profittänkande inte hör hemma i vår välfärd. För oss i Vänsterpartiet är det självklart att varje skattekrona ska användas i verksamheten och inte delas ut till aktieägare. Vi ska garantera en hög kvalitet i verksamheterna och ska andra aktörer driva någon verksamhet så ska det ske utan vinstjakt och med samma höga krav och villkor som gäller för den kommunala verksamheten.

Bertil Dahl (V), kommunalråd

Liselotte Ross (V), 2:e vice ordförande omsorgsnämnden

Michael ben Larbi Palmquist (V), ersättare omsorgsnämnden


Lär artikeln i


 

Ett läkarbesök är inte en tröja

Få saker är så provocerande som vinstivrare i den offentliga sektorn, eller det som borde vara den offentliga sektorn. Folk som tycker att skolor, sjukhus och klädbutiker bör spela enligt samma regelverk.

Den utredning som regeringen låtit göra, efter påtryckningar från Vänsterpartiet och med tydligt stöd i opinionen, visar på hur Sverige kan bli lite mer som alla andra länder ute i vår värld. Att Sverige som enda land i världen tillåter fria vinstuttag i skolor är inte bara obehagligt utan också ett hån mot alla oss som betalar skatt. När vi betalar skatt vill vi att den ska finansiera sådant som vägbyggen, kollektivtrafik, skolor, sjukvård och andra verksamheter som gör att samhället fungerar på bästa möjliga sätt och att vardagen flyter på.

De så kallade välfärdsföretagen, aktieskolorna och vinstvårdarna drivs inte främst med privata medel. Pengarna som kommer in i dessa verksamheter är skattepengar, men det överskott som verksamheterna genom ”besparingar” lyckas generera hamnar i fickorna på ägare. Så tas skattemedel för att öka på privata förmögenheter.

Skattemedel bör istället användas för att bekosta välfärden. Den ”vinst” som en del verksamheter lyckas generera bör inte vara en målsättning, istället bör besparingar i vissa delar av verksamheten användas för att bekosta satsningar på andra delar av verksamheten. I många fall bör de besparingar vi ser idag rakt av undvikas, ofta handlar besparingarna om att dra ned på löner och anställningsvillkor. Tanken att stressade och oroliga människor gör ett bättre jobb är som ett dåligt skämt.

Det föreslagna i utredningen är inte något vinststopp, utan förslaget innefattar att vinst bara ska kunna göras på de pengar som någon själv satsat. Alltså kan företagaren fortfarande göra vinst, men inte med skattemedel som insats. Det föreslås också en begränsning av vinstuttaget. Även på det kapital som själv satsas i dessa företag, det är ett minst sagt rimligt sätt att göra branschen mindre attraktiv för företag vars grundidé är att tjäna pengar på det som andra är beroende av, det vill säga utbildning och sjukvård.

Ett läkarbesök är inte en tröja.

Josefin Hellvin (V)
Bertil Dahl (V)
Leila ben Larbi (V)
Liselotte Ross (V)
Sebastian Hellvin (V)