Skip to main content

Etikett: Äldreomsorg

Fallet Norlandia är ett symtom

Nu har återigen konsekvenserna av vinstjakten i välfärden uppdagats. Historien är den samma, fast bara med andra namn. Denna gång heter företaget Norlandia och äldreboendena Liljan och Ståthållaren.

Norlandia Care Group AB är en multinationell privatägd koncern med säte i Norge. Bolaget har tre affärsområden; patienthotell, förskola och äldreomsorg. Bolagets intäkt var ca. 3 miljarder norska kronor 2015. De största intäkterna kommer från äldreomsorgen i Sverige. Vinsten 2015 blev svindlande 254 miljoner norska kr. Norlandia har köpt upp och expanderat rejält de senaste åren, särskilt på den svenska välfärdsmarknaden. I vintras lade bolaget lägsta anbudet och vann upphandlingen av äldreboendena Liljan och Ståthållaren i Kalmar.

Omgående började Norlandia slimma och hyvla i personalstyrkan. Detta är nu inte så konstigt då syftet med bolaget är att göra vinst. Eftersom Norlandia inte kan få mer intäkter än vad avtalet säger så återstår att minska kostnaderna för att uppnå vinsten. Det är personalen som utgör den största kostnaden och det är i huvudsak där vinsterna kan pressas fram. Affärsmässigt helt logiskt. Medmänskligt rent förjävligt.

Barometern kunde 25/4 avslöja vanvård och kraftigt försämrad arbetsmiljö på Liljan och Ståthållaren. Personalen på golvet har länge försökt uppmärksamma bristerna, t.ex. skrivit flera avvikelser, anmälning enligt Lex Sarah och på andra sätt försökt slå larm och bett om personalförstärkning. Svaret från cheferna har varit blankt nej. Istället har chefer kallat in personal för att revidera och försköna rapporterna, ibland till och med dikterat exakt hur avvikelsen ska beskrivas. Och Lex Sarah anmälningen kom aldrig in till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Den stoppades vid chefens bord.

I Norlandia är ensamarbete satt i system. Barometern har pratat med flera i omsorgspersonalen som vittnar om att de äldre ofta tvingas sitta länge och vänta för att få hjälp på toaletten, att de till och med har lämnats liggandes på golvet eller i sin egen avföring. I timmar. Promenader hinns inte med. Vissa äldre har inte fått gå ut på sex månader. Anhöriga bekräftar situationen. Det är helt enkelt för få händer för att tillgodose de äldres behov. På grund av rädsla för repressalier, som att få kicken, vill personalen vara anonyma för media.

Personalbristen gör att de anställda inte hinner sitta ner och lugna äldre med oro och ångest. Detta leder ofta till frustration och vredesutbrott, särskilt hos äldre med demenssjukdom som lätt misstolkar och inte riktigt förstår vad som händer. Som en direkt följd har användningen av lugnande mediciner ökat sedan Norlandia tog över verksamheterna.

Även fast personalstyrkan har reducerats har cheferna lagt på ytterligare arbetsuppgifter på de som kämpar kvar. Cheferna har dessutom plockat bort den viktiga rapporttiden mellan arbetspassen. I affärsvärlden är ju som bekant tid lika med pengar. På ett redan från början underbemannat grundschema ser verkligheten ännu värre ut då flera tjänster är vakanta och vikarie ofta inte sätts in vid sjukdom.

På grund av den pressade situationen har många i personalen redan slutat. Flera av de som kämpar kvar vittnar om stress och symtom på utmattning; de känner en klump i magen när de går till jobbet och går hem gråtfärdiga för att de inte hinner och räcker till. En personal säger till Barometern att hen skäms för att jobba där.

Men det är verkligen inte personalen på golvet som ska skämmas. Skämmas bör däremot ledningen i Norlandia. Skattepengar som skulle gått till en värdig omsorg om de äldre har ägarna istället slussat in till sina privata konton. Moraliskt förkastligt så det förslår, men ännu så länge inte olagligt. Fallet Norlandia är ett symtom på ett sjukt system.

Den största platsen i skamvrån är därför reserverad för politikerna i SD och de andra högerpartierna. Det är de som försvarar och upprätthåller det vansinniga systemet med vinster i välfärden.

Per Gawelund (V)
Sjuksköterska


Läs artikeln i

 

 

eller i

 


 

Vinstjakten får inte hota kvaliteten

Replik

Bertil Dahl (V), Liselotte Ross (V) och Michael Ben Larbi Palmquist (V) svarar Per Dahl (M), Björn Brändewall (L) och Christopher Dywik (KD) på deras debattinlägg om Norlandia Care från 3/5.


Det privata bolaget Norlandia Care driver några äldreboende i Kalmar. Det har nu larmats om kraftiga missförhållanden på deras boenden. Anställda vittnar dessutom om dåliga arbetsvillkor och en hopplös situation att kunna bedriva äldreomsorg. Ansvariga inom bolaget verkar sakna kunskap och handlingsplan för att ändra situationen.

I det läget går tre borgerliga politiker ut och försvarar privatiseringen av dessa boenden. De menar att de privata bolagen behöver mer pengar än de får idag. Kommunen ska också ställa färre och mindre omfattande krav på de privata bolagen. Detta är inget annat än ett borgerligt självmål och det flera gånger om.

Kalmar kommun ställer idag ett stort antal krav vid en eventuell entreprenad. Det handlar om att garanterar kvaliteten för de äldre och så långt som möjligt arbetsvillkoren för de anställda. Det är i princip samma villkor som ställs för kommunens egna äldreboenden. Krav ställs också att kostnaderna inte ska var högre än om kommunen själv drivit verksamheten. Kraven är viktiga och självklara.

Per Dahl (M), Björn Brändewall (L) och Christopher Dywik (KD) anser tydligen att privata bolag ska kunna ha lägre kvalitetskrav och sämre villkor för sina anställda när de ska driva en kommunal verksamhet. Vi ska enligt dessa borgerliga politiker inte ställa samma höga krav på bolagen som på den privata verksamheten. Bolagen ska dessutom få mer skattepengar till verksamheten än vad som gäller för kommunens egen verksamhet. Det är hårresande att läsa hur de fullständigt går vilse i sin egen vinstjakts-labyrint. De tycker att privata bolag ska ha en egen gräddfil.

Det är bättre att erkänna att vinstjakt och profittänkande inte hör hemma i vår välfärd. För oss i Vänsterpartiet är det självklart att varje skattekrona ska användas i verksamheten och inte delas ut till aktieägare. Vi ska garantera en hög kvalitet i verksamheterna och ska andra aktörer driva någon verksamhet så ska det ske utan vinstjakt och med samma höga krav och villkor som gäller för den kommunala verksamheten.

Bertil Dahl (V), kommunalråd

Liselotte Ross (V), 2:e vice ordförande omsorgsnämnden

Michael ben Larbi Palmquist (V), ersättare omsorgsnämnden


Lär artikeln i


 

Utbyggd välfärd och fler jobb i Kalmar län

Lars Holmberg, ordförande (V) Kalmar län
Lars Holmberg, ordförande (V) Kalmar län

Vänsterpartiet har i budgetförhandlingarna med regeringen fått igenom en rad reformer för en förbättrad och utbyggd välfärd och för fler jobb. Det kommer att göra skillnad för många, framförallt för kvinnor, unga och barn. Sommarlovsstöd, avgiftsfri mammografi i hela landet och en stor satsning på ungas psykiska hälsa är några av de viktiga välfärdsreformer som Vänsterpartiet har fått igenom i budgetförhandlingarna med regeringen.

– Vi har fått lyckats förhandla fram många reformer som ger förstärkt och utbyggd välfärd, fler jobb och bättre livsvillkor inte minst för kvinnor. Det är också glädjande att vi fått igenom flera reformer särskilt riktade till landsbygden och förorten, säger Lars Holmberg, distriktsordförande för Vänsterpartiet i Kalmar län.

För Vänsterpartiets del är det väsentligt att stärka välfärden i hela landet.

– Det flöde av skattemedel som under den tidigare alliansregeringen gick mest till välbeställda medelålders män har ändrat riktning. De som får mer är de grupper som tidigare halkat efter. Vänsterpartiets fokus har också hela tiden varit att förbättra den gemensamma välfärden och det arbetet kommer vi att fortsätta med ännu större kraft i de kommande förhandlingarna. När regeringen samarbetar med Vänsterpartiet får budgeten en rättvis profil som gynnar människor i hela landet, säger Lars Holmberg.

Reformer som Vänsterpartiet fått igenom i budgetförhandlingarna (i korthet):

  • Avgiftsfri mammografi i hela landet.
  • Avgiftsfria preventivmedel för unga upp till och med 20 år.
  • Satsning på ungas psykiska hälsa.
  • Höjd gräns till 23 år för avgiftsfri tandvård till unga.
  • Sommarlovsstöd för att fler barn ska ha råd att vara med på läger och andra aktiviteter, för en härlig sommar.
  • Höjd riksnorm i försörjningsstödet för barn.
  • Satsning på kvinnors hälsa med fokus på en jämlik hälsa, primärvården tillförs resurser för det arbetet.
  • Avgiftsfria besök i öppenvården för alla 85+
  • Upprustningsstöd för hyresrätter, framförallt i miljonprogramområdena, kopplat till hyresnivå och energieffektivisering.
  • Satsning på kollektivtrafik i landsbygd.
  • Sänkt avgift i kulturskolan.
  • Satsning på pedagogiska utemiljöer vid skolor, förskolor och fritids.
  • Fler anställda på fritids.

För mer information:

Lars Holmberg, distriktsordförande, 070 634 90 56

Kaj Raving, partistyrelseledamot, 070 982 96 68

Utbyggd välfärd och fler jobb

Utbyggd välfärd och fler jobb – fakta om reformerna

Nedan presenteras siffror och vissa detaljer kring Vänsterpartiets viktigaste vinster i förhandlingarna kring budgetpropositionen för 2016.

Reformer för kvinnors hälsa

  • Förstärkning till primärvården med inriktning på kvinnor med låg socioekonomisk status.

Satsning: 130 mnkr/år 2016-2019.

  • Avgiftsfri mammografiscreening till kvinnor mellan 40 och 74 år. Träder i kraft 1 juli 2016.

Satsning:100 mnkr 2016, 207 mnkr/år 2017-2019.

  • Avgiftsfria preventivmedel till ungdomar och unga vuxna upp till och med 20 år. Träder i kraft 1 januari 2017 efter att ha förberetts under 2016.

Satsning: 3 mnkr 2016, 27 mnkr/år 2017-2019.

Reformer inriktade på unga

  • Satsning på ungas psykiska hälsa. Den ena delen av satsningen görs på ungdomsmottagningarna. Den andra delen handlar om att stimulera nya initiativ, t.ex. självinläggningsprojekt och första linjens psykiatri riktad mot unga.

Satsning: 130 mnkr/år 2016-2019 till ungdomsmottagningarna och 150 mnkr/år 2016-2019 för att stimulera nya initiativ.

  • Avgiftsfri tandvård för unga upp till 23 år. Idag ges avgiftsfri tandvård till och med 19 år. 1 januari 2017 höjs åldern till och med 21 år. 1 januari 2018 höjs gränsen till och med 23 år.

Satsning: 223 mnkr 2017, 463 mnkr/år från 2018.

Reformer inriktade på barn

  • Sommarslovsstöd. Stödet betalas ut till kommuner som satsar på att utveckla kostnadsfria sommarlovsaktiviteter.

Satsning: 200 mnkr/år 2016-2019.

  • Höjd riksnorm i försörjningsstödet för familjer med barn. Höjningen sker 1 januari 2016. Den beräknas bli ungefär 250 kronor mer per månad för barn i åldern 7 till 20 år och ungefär 100 kronor per månad för mindre barn.

Satsning: 181 mnkr/år från 2016 (varav 81 mnkr aviserats tidigare)

  • Satsning på pedagogiska utemiljöer vid skolor, förskolor och fritidshem.

Satsning: 500 mnkr 2016.

  • Fler anställda och höjd kvalitet i fritidshemmen.

Satsning: 250 mnkr 2016, 500 mnkr/år 2017-2019.

  • Sänkta avgifter i kulturskolan.

Satsning: 100 mnkr/år från 2016

Ytterligare välfärdsreformer

  • Kompetenshöjning inom äldre- och funktionshinderomsorgen.

Satsning: 200 mnkr 2016.

  • Avgiftsfri öppen hälso- och sjukvård från 85 års ålder. Träder i kraft 1 januari 2017.

Satsning: 200 mnkr/år från 2017.

  • Höjd grundnivå i föräldraförsäkringen från 225 till 250 kr/dag från 1 januari 2016.

Satsning: 287 mnkr 2016, 311 mnkr 2017, 314 mnkr 2018, 297 mnkr 2019.

  • Den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen tas bort från 1 februari 2016.

Satsning: Cirka 300 mnkr/år från 2016.

Satsningar i bostäder och infrastruktur

  • Satsning på kollektivtrafik i landsbygd. Förslag till satsningar tas fram av Trafikverket. Det kan t.ex. röra förbättringar av järnvägar på landsbygden eller investeringar som ökar bussresandet. Inom ramen för satsningen sak även Statens väg- och transportforskningsinstitut genomföra en studie om hur man kan öka viljan och möjligheten att använda kollektivtrafik på landsbygden.

Satsning: 200 mnkr 2016, 210 mnkr 2017-2018, 230 mnkr 2019.

  • Satsning på att rusta upp och energieffektivisera framför allt miljonprogrammens bostäder.

Satsning: 1 mdkr/år 2016-2019.

  • Investeringsstöd för att öka byggandet av hyresrätter med rimliga hyror.

Satsning: 1,9 mdkr 2016, 2,7 mdkr 2017, 3,2 mdkr/år 2018-2019.

Tidigare överenskomna V-satsningar som nu är i tabell i BP16

  • Gratis medicin för barn från 1 januari 2016.

Satsning: 339 mnkr 2016, 407 mnkr/år från 2017.

  • Glasögonbidrag till alla barn med behov från 1 januari 2016.

Satsning: 120 mnkr/år från 2016.