Skip to main content

Etikett: Äldreomsorg

Ska välfärden vara till för dig?

Fredagen den 19 januari lade regeringen och Vänsterpartiet fram en lagrådsremiss om hur vinstjakten inom skolan och socialtjänstens områden, till exempel äldreomsorgen, ska försvinna. Alla partier i riksdagen kommer i vår få rösta och ta ställning till om Sverige ska förbli det enda landet i världen som tillåter vinstjakt till och med inom den skattefinansierade skolan.

Förslag i samma riktning inom vården presenteras i juni. Samtliga förslag syftar till att sätta medborgarnas rätt till välfärd före bolagens vinster, något som en stor majoritet av befolkningen velat länge. Förslagen gör det möjligt för seriösa privata och idéburna välfärdsföretag att slippa osund konkurrens från stora vinstjagande koncerner.

Skattemedel ska användas till det de är avsedda för. Ändå försvinner flera miljarder från välfärden till vinster varje år. Skolföretag kan länsa skolor och sätta dem i konkurs så att tiotusentals elever plötsligt står utan skola. Vinstsyftet gör det lönsamt att sätta glädjebetyg för att attrahera elever samtidigt som de håller nere lärartätheten för att öka vinstmarginalen. Inom äldreomsorgen tenderar personaltätheten och lönerna att vara lägre i vinstdrivande bolag vilket försämrar kvaliteten.

Förslagen innebär ett slut på detta. Bara företag som prioriterar verksamheten före vinsten ska få del av skattemedel. En marknadsmässig utdelning på eget investerat kapital som används i själva verksamheten kommer kunna tas ut, och ingen kommer tvingas gå med förlust som felaktigt påståtts. Mindre företag kommer kunna göra en liten vinst även om de inte själva investerat i företaget. Men skattepengar avsedda för välfärden kommer inte längre kunna gå rakt in på ägarnas bankkonton. Icke vinstdrivna, idéburna företag verkar redan utan vinstintresse och omfattas därför inte av kravet på vinstbegränsning. Deras ställning kommer stärkas.

En majoritet av befolkningen vill att kvalitet, jämlika villkor och valfrihet för medborgarna ska gå före vinster till riskkapitalbolag. De borgerliga och Sverigedemokraterna har hittills inte hållit med. Hör av dig till dina politiker så att de prioriterar dina intressen – inte riskkapitalbolagens – när de röstar om de här lagförslagen i vår.

Leif Svensson
För vänsterpartiets styrelse i Västervik


Artikeln är publicerad i 


 

70 nya miljoner till vården i Kalmar län

Du ska kunna lita på att vården finns när du behöver den. Nu får Landstinget i Kalmar län 70 miljoner av de vårdmiljarder som Vänsterpartiet har drivit igenom i budgeten.

Vi vet och ser att personalen sliter hårt inom vård- och omsorgsyrkena och att framför allt kvinnor blir sjuka av sin arbetsmiljö. Den trenden måste vi bryta och det nu.

Enligt Sveriges kommuner och landsting behöver 85 000 nya undersköterskor anställas i hälso- och sjukvården och äldreomsorgen till 2022.

Tre av de 4,7 miljarderna Vänsterpartiet fick igenom i budgeten har nu fördelats ut till sjukvården i Sverige. Hur mycket varje område får styrs av antal invånare och landstingens olika behov. För vårt landsting i Kalmar Län handlar det om 70 miljoner kronor.

Satsningen gör att landstingen kan förbättra personalsituationen, se över arbetsvillkor, erbjuda kompetensutveckling, öka bemanningen och utveckla arbetssätt för att vårdpersonal ska vilja – och orka – arbeta kvar inom hälso- och sjukvården.

I vårdsatsningen ingår, utöver dessa tre miljarder, satsningar på förlossningsvård, psykisk hälsa och psykiatri, socialtjänstens arbete med barn och unga, tandvårdsbidrag, barnhälsovård och gratis gynekologisk cellprovtagning.

En bra och jämlik vård bidrar till ett samhälle där alla får chans att må bra och bli bemötta utifrån sina behov, inte bara de som har rätt kontakter och hög inkomst. Vänsterpartiets vårdmiljarder lägger en god grund för att vården ska finnas där när du behöver den och för en jämlik tillgång till vård över hela landet.

Lena Granath (V)


Artikeln är publicerad i


 

Det är skillnad på att bygga och driva skolor

Borgare frågar ofta, förvisso retoriskt, vad det är för skillnad på att bygga en skola och göra vinst på det och att sedan driva skolan och göra vinst på det.


Skillnaden är ju den att en byggnad, oavsett dess avsedda funktion, slutbesiktigas när den är färdigbyggd. Efter den besiktningen så finns oftast en garanti mot fel som inte syntes i besiktningen.

Låt oss nu säga att företag A har byggt skolan och klarat besiktningen och nu börjar driva sin skola. Vidare så säger vi att det är en 4-9-skola. Eleverna är nöjda med skolan, föräldrarna är nöjda med skolan och lärartätheten är jämförbar med kommunal skola. Men sedan börjar de första som gått hela högstadiet på skolan på gymnasiet och man upptäcker stora brister i deras kunskap, brister som inte fångades i nationella prov. Vad händer nu?

Marknaden sållar bort dåliga företag heter det från tillskyndarna av privatisering och det är sant. Hade företag A byggt dåliga byggnader som inte klarat slutbesiktningarna eller läckt som såll vid första regnskuren så hade de inte fått bygga många fler byggnader, därmed inte kunnat göra vinst och försvunnit, men hur är det med skolan här? De fick varje år en vinst utan att bristerna synts.

Kunden som i det här fallet är kommunen i vilken skolan är belägen, kan de begära skolpengen tillbaka? Nej, den har redan gått ut i vinst. Finns där någon garanti för kommunen att falla tillbaka på? Nej, givetvis inte, det är ju en omöjlighet att ställa ut en sådan garanti.

Men säger privatiseringsapologeterna, vi får ju tillsätta en bättre kontrollmyndighet så att ingen dålig skola kan sippra igenom. Men den stora fördelen med privatiseringar, enligt dess tillskyndare, är ju att det är billigare då företag är effektivare än kommuner och då kan skatterna sänkas.

Så för att vi ska kunna sänka skatterna så ska vi privatisera ut verksamheter där vi inte kan få några garantier från utföraren och vinst kan tas ut utan att vi vet att målen nås och från den sjunkande skattepengen så ska vi sjösätta en gigantisk kontrollapparat så vi kan kontrollera att den billigare verksamheten gör det den ska, för marknaden kan inte sålla bort dåliga företag om man inte vet att det är det de är.

Denna förklaringsmodell kan appliceras på alla verksamheter som vi enligt borgerlig modell måste privatisera och resultaten blir samma varje gång. Hur många gamla far illa innan företag B som driver ”Gammelsippans vårdkedja” fastnar i kontrollen och det visar sig att de inte skött de gamla på rätt sätt?

Privatiseringsivrarna talar då om att det minsann finns kommuner som inte sköter sig och visst finns det det. De politiker som sitter i dess ledning åker ut när det visar sig att de inte skött sitt uppdrag ordentligt. Minns Motala! När det gäller kommunala verksamheter så har kommunen ett klart kontrolluppdrag över sina verksamheter och de anställda är lagligt skyddade att påtala brister, något som inte finns hos de privata. Denna kontrollmyndighet kostar inget extra.

Därför kan företag bygga byggnader till det offentliga och gå med vinst men därför ska de inte få driva verksamheten i dem.

Ulf Åman (V)
Oskarshamn


Artikeln är publicerad i