Från 1 juli nästa år får alla barn under 18 år gratis medicin. Det har nu Vänsterpartiet fått igenom i budgetförhandlingarna med regeringen.
Vi vill ha en välfärd som man kan lita på. Detta är därför en viktig rättvisereform då vi vet att det finns massor med barn som lever i familjer med riktigt låga inkomster. Inte minst gäller det många ensamstående föräldrar, varav de flesta är kvinnor. Där kan man tvingas välja mellan att äta ordentligt, köpa vinterkläder eller hämta ut barnens medicin.
Det valet ska man aldrig behöva göra i Sverige, därför ska föräldrar kunna hämta ut medicin till barnen utan kostnad.
Välfärden är ingen marknad där privata vinstintressen ska tillåtas styra. Skattepengar ska gå till den verksamhet de är avsedda för, inte hamna som vinster i fickorna hos giriga riskkapitalister. Detta grundläggande skifte i synen på välfärden har nu Vänsterpartiet drivit igenom i en smått historisk uppgörelse med regeringen Löfven.
Vänsterpartiets stora fråga i valrörelsen, och långt dessförinnan, har varit att få till ett stopp för vinstintresset i välfärden. Vi har haft en stor majoritet av svenska folket med oss i detta, liksom åtskilliga fackförbund och organisationer. I riksdagen har vi däremot stått helt ensamma mot riskkapitalets rovdrift i välfärden. Tills nu.
Vänsterpartiets uppgörelse med regeringen innebär ett litet steg för politiken, men ett gigantiskt kliv för välfärden. I mer än två decennier har det varit fritt fram för vinstintresset i välfärden. Denna vinstjakt ska nu stoppas. Det innebär en verklig förändring för barnen i skolan, de äldre i omsorgen och de sjuka i vården. Nu kan vi få bort vinstslöseriet och bygga en välfärd att lita på.
Idag, 10 oktober, är det världsdagen för mental hälsa. Dagen instiftades av World Federation for Mental Health 1992 och är till för att skapa större medvetenhet och förståelse för psykisk hälsa och ohälsa. Just detta, att skapa större medvetenhet och förståelse kring dessa frågor, ser jag som en central del i mitt uppdrag som landstingsråd med ansvar för psykiatrin. Jag presenterar här några åtgärder som kan bidra till att förändra synen på psykisk ohälsa och leda till en ökad psykisk hälsa.
Idag ser vi hur den psykiska ohälsan ökar i Sverige, likaså ökar vårdtyngden hos patientgrupper med psykisk ohälsa. Människor mår allt sämre i dagens Sverige och psykisk ohälsa är den enskilt vanligaste orsaken till sjukskrivningar. Denna ökning har i grunden sociala orsaker och det är viktigt med breda förebyggande insatser. Den psykiatriska vården måste samtidigt både förstärkas och få en ny inriktning.
Vem som helst kan drabbas. Ung eller gammal, kvinna eller man, född i Sverige eller utomlands, missbruksproblem eller funktionsnedsättning – det spelar ingen roll. Psykisk ohälsa förekommer i alla samhällsklasser och i alla skeden av livet. De flesta känner liksom jag någon som drabbats. Många har drabbats själva. För många är psykisk ohälsa något som går över, andra får dras med det hela livet.
Att man drabbas kan bero på andra hälsoproblem som stress eller bero på ärftliga faktorer men psykisk ohälsa förvärras alltid av fattigdom och socialt utanförskap. Samtidigt är en god psykisk hälsa ett måste för att må bra och för att fungera ihop med andra människor och kunna var delaktig i samhället. Detta innebär stora utmaningar för landstinget att möta.
Att förstärka de tidiga insatserna är en viktig del i landstingsmajoritetens arbete. Stora satsningar har därför gjorts för att utveckla det som kallas första linjens psykiatri. Det innebär en stor förstärkning av den ”vardagsnära” psykiatrin. På alla våra hälsocentraler finns nu tillgång till psykologer. Tanken är att om du har ont i magen ska det inte spela någon roll om det är på grund av blindtarmen eller stress. Du ska kunna få hjälp på hälsocentralen i vilket fall.
I Kalmar län liksom i övriga landet har man sett ett kraftigt ökat tryck på barn- och ungdomspsykiatrin. Därför har vi skapat en ny organisation för att garantera likvärdig vardagsnära psykiatri för barn och unga, oavsett var man bor i länet. Två team, som utgår från norr respektive söder, ska kunna möta barn och unga i hemmet, på hälsocentralen, i skolan. Det viktiga är att möta barn och ungas utifrån deras villkor och behov av trygghet.
Under kommande mandatperiod tar vi ytterligare steg för att utveckla psykiatrin. I dialog med patienter och patientgrupper formar vi framtidens arbetssätt och bygger nya, patientfokuserade, lokaler i hela länet. Arbetet för att förhindra och förebygga självmord fortsätter och jag kommer att verka för att landstinget i Kalmar län antar en nolltolerans mot självmord för att verkligen sätta fokus på frågan.
Ett led i att uppnå denna nolltolerans är att öka kunskapen om psykisk hälsa och ohälsa. De flesta känner till att Första hjälpen handlar om att kunna rädda liv i en livshotande situation. Man kan, genom ett antal enkla åtgärder i en akut situation, förhindra att tillståndet förvärras eller förbättra möjligheterna till tillfrisknande. Kunskapsnivån när det gäller psykiska problem är däremot låg, vilket riskerar att istället bidra till en fördömande och nedvärderande attityd gentemot psykisk ohälsa.
Jag vill därför se en breddsatsning för att åtgärda denna kunskapsbrist genom utbildningar i Första hjälpen till psykisk hälsa. Tanken bakom utbildningen likanar den vid fysisk Första hjälpen-utbildning: Att ge kunskaper att rycka in och ge en första hjälp till en person som behöver hjälp med psykiska problem eller med att hantera en akut psykisk kris, exempelvis självmordsbeteende, innan han eller hon kan få professionell behandling.
Genom att sprida kunskap om psykisk ohälsa och sjukdom kan vi minska fördomar och stigmatisering – och rädda liv!
Linda Fleetwood (V)
Landstingsråd med ansvar för psykiatrin
