Skip to main content

Avskaffa anställningsformen allmän visstidsanställning – och gör det nu!

Kaj Raving (V)
Kaj Raving (V)

Avskaffa anställningsformen allmän visstidsanställning och stoppa staplandet av visstidsanställningar! Detta är en förhållandevis enkel ändring som kan träda i kraft redan nästa år. Det finns ingen orsak till att vänta, utan ta besluten för att skapa en tryggare arbetsmarknad – och gör det nu!

Som så ofta är det en fråga om klass och kön. För inte fasen är det direktörerna som väntar på SMS-jobb. Nä, det är främst arbetare, ungdomar och kvinnor som tvingas stå ut med dessa otrygga anställningar. Unga kvinnor är de som oftast har otrygga anställningar. Att sätta stopp för SMS-jobben och göra om otrygga anställningar till fasta jobb är feministisk politik.

Regeringen Reinfeldt införde anställningsformen allmän visstid. Högern vill få oss att tro att otrygga jobb och en urholkad arbetsrätt skulle skapa fler arbeten, men det enda det skapar är en otrygg arbetsmarknad där ungdomar tvingas ta skitjobben. Politiska beslut har steg för steg förskjutit normen från fast anställning och idag är otrygga anställningar mer regel än undantag.

Visst behövs ibland tidsbegränsade anställningar, men otryggheten på våra arbetsplatser är ett samhällsproblem. Den påverkar vår vardag – och den påverkar styrkeförhållandena på hela arbetsmarknaden. Högern är såklart nöjd över en otrygg arbetsmarknad med mer lätthanterliga arbetare. De ser på arbetarna som utbytbara, som flexibla varor på en marknad.

Det kan vi i Vänsterpartiet aldrig acceptera. Vi menar att alla borde ha rätt till ett fast jobb med schyssta villkor. Det är en förutsättning för varje person att skapa sig ett tryggt liv där man kan försörja sig och planera för framtiden. Därför borde regeringen se till att snarast avskaffa det otyg som kallas allmän visstid. Vänsterpartiet vill att det sker redan nästa år.

Men socialdemokraterna och miljöpartisterna i regeringen verkar inte ta otryggheten på allvar. Nu har man presenterat ett förslag till nya visstidsregler som i bästa fall kan ses som krångligt och menlöst. Kommunals avtalssekreterare Lenita Granlund, som företräder många av de som drabbas hårdast, är lite mer rakt på sak. Det är ett tandlöst skitförslag, säger hon.

Men vi kan sätta stopp för SMS-jobben. Med rätt beslut kan vi minska otryggheten och stärka löntagarna redan nästa år. Varför är regeringen så rädd för att ta de besluten?

Kaj Raving (V)

Otrygga jobb har blivit ett samhällsproblem

Det sprider sig en otrygghet på svenska arbetsplatser och regeringen gör alldeles för lite för att motverka den. Därför har Vänsterpartiet tagit fram en tidsplan för trygga och bra jobb.

Otryggheten innebär att många idag har svårt att få ekonomin att gå ihop. Den som har visstidsanställning kan ofta varken få ett hyreskontrakt eller banklån för att köpa bostad. Ovissheten om hur länge man får vara kvar skapar en oro i vardagen.

Otrygga jobb gör också att de som jobbar blir mer utlämnade till arbetsgivaren. När man inte vet om man får vara kvar blir det svårare att säga ifrån när arbetsbördan är orimlig eller man behandlas dåligt. För kvinnor i arbetaryrken är sexuella trakasserier nästan 50 procent vanligare för den som har ett tidsbegränsat jobb än den som har fast. Otrygga jobb gör också facklig organisering svårare, vilket i förlängningen drabbar breda grupper arbetstagare.

Otrygga jobb riskerar också att försvåra utvecklingen mot bättre och smartare lösningar i arbetslivet. Trygga anställda kan vara mer innovativa. Så kan produktiviteten höjas. Otrygghet på arbetsmarknaden blir en kostnad för oss alla.

Mycket av problemen hänger samman med försämringar som Fredrik Reinfeldt och alliansen gjorde under sina år vid makten. Nu har vi en ny regering som förhoppningsvis inte kommer att fortsätta försämringarna. Men det verkar tyvärr som att den inte vill göra särskilt mycket för att förbättra heller. För att få fart på arbetet har vi i Vänsterpartiet tagit fram en tidsplan för tre av de viktigaste förslagen för trygga och bra jobb.

  1. Avskaffa anställningsformen allmän visstid. Visstider behövs för till exempel vikariat och säsongsanställningar men vi vill att det alltid ska finnas ett sakligt skäl till att någon har visstid istället för tillsvidareanställning. Att hindra stapling av visstider är bra, men det räcker inte. Att ta bort anställningsformen allmän visstid är en förhållandevis enkel ändring och kan träda i kraft redan 2016.
  2. Förbjud inhyrning av arbetskraft för arbetsuppgifter som är permanenta. Det är inte rimligt att någon ska behöva vara inhyrd år efter år istället för att ha en vanlig anställning. Den ändringen bör kunna vara på plats under 2017.
  3. Lagstifta om rätt till heltid. Alldeles för många, särskilt kvinnor, får idag inte något heltidsjobb och tvingas därför jobba deltid. Det gör det svårt att få ekonomin att gå ihop. Att jobba deltid ska vara en möjligt för den som vill, inte något man tvingas till. Frågan har skjutits upp länge och en tydlig tidsgräns behövs för att få fart på processen. Vi vill lagstifta senast under våren 2018.

Otryggheten är ett samhällsproblem. Facken arbetar varje dag för att hantera problemen, men bland partierna ser det annorlunda ut. Regeringen är förvånansvärt passiv och de borgerliga partierna vill till och med öka otryggheten. Därför vill vi i Vänsterpartiet driva på för förändringar.

Ibland framstår det som naturgivet att arbetsmarknaden blir otryggare och otryggare. Så är det inte, det går att ändra på. Men det kräver att man vill något.

Ali Esbati, arbetsmarknadspolitisk talesperson Vänsterpartiet
Lisa Södervall, facklig-politisk talesperson Vänsterpartiet Kalmar län

Äntligen får att alla barn i behov av glasögon rätt till glasögonbidrag

Linda Fleetwood (V), landstingsråd
Linda Fleetwood (V), landstingsråd

Glasögon för barn är en tydlig klassfråga och vi hade med glasögonbidrag för barn som vallöfte i vårt landstingsprogram. Nu kan vi använda de pengarna till andra reformer istället eftersom Vänsterpartiet i förhandlingarna med regeringen har fått igenom statliga pengar för att alla barn i behov av glasögon ges rätt till glasögonbidrag. Den innebär att bidrag till glasögon ska ges till barn i åldern 8-19 år. Reformen ska införas i januari 2016.

Glasögon en stor utgift för många barnfamiljer. I takt med att barn växer så behöver glasögonen bytas ofta. Många föräldrar tvingas avstå från att köpa glasögon för att de inte har råd, trots att de är nödvändiga för barnen. Detta har bland annat organisationen Majblomman, som får in många ansökningar om pengar till glasögon, vittnat om.

Glasögon för barn är ett nödvändigt hjälpmedel för många barn och ska vara en rättighet. Inget barn med synfel ska behöva vara utan glasögon p.g.a. föräldrarnas dåliga ekonomi. Alla barn ska ha samma möjligheter att tillgodogöra sig undervisning, utvecklas och delta i gemenskapen med andra barn på fritiden. Barn som inte ser bra får svårt att hänga med i skolundervisningen och lider ofta av besvär som huvudvärk, trötthet och koncentrationssvårigheter.

De flesta föräldrar som inte har råd att köpa nya glasögon till sina barn hänvisas till socialtjänsten. Att få behovsprövat stöd är dock svårt och hjälpmedel ska man inte behöva söka stöd för.

Linda Fleetwood, landstingsråd (V)