Skip to main content

Miljoner till förlossningsvården i Kalmar län

Vänsterpartiet har i förhandlingarna med regeringen fått igenom en stor satsning på förlossningsvården i hela landet. För Landstinget i Kalmar län innebär satsningen ett tillskott på nästan 22 miljoner kronor per år under 2018-2022.

– Detta är en kraftfull förstärkning som ger landstinget möjligheter att fortsatt utveckla och behålla den goda förlossningsvården. Det skapar förutsättningar för ökad tillgänglighet, kvalitet och patientsäkerhet för kvinnan och hennes familj, såväl som en bättre arbetsmiljö för medarbetarna, säger landstingsrådet Linda Fleetwood.

Den tillfälliga satsning som Vänsterpartiet fick igenom i vårändringsbudgeten fördubblas nu. Dessutom förlängs den till att gälla i fem år.

– När man föder barn ska man vara trygg med att man får den vård man behöver. Detta tillskott gör stor skillnad här i Kalmar län. Det märks när Vänsterpartiet är med och förhandlar statsbudgeten. Då blir det en ekonomisk politik som är till för alla, inte bara för de få i toppen, säger Linda Fleetwood.

Totalt för hela riket ligger satsningen på 1 miljard kronor per år under 2018-2022. Det är pengar som framför allt ska gå till att förstärka personaltätheten och förbättra arbetsmiljön. Det är nödvändigt för att fler ska vilja och orka jobba inom förlossningsvården. Medel inom satsningen får även användas för insatser inom neonatalvården.

Sedan tidigare finns en satsning på förlossningsvård och kvinnors hälsa på 400 miljoner kronor årligen till och med 2019. Även den är resultat av krav som Vänsterpartiet drivit i förhandlingar med regeringen.

För mer information:

Linda Fleetwood, landstingsråd, 070 265 64 25

Kaj Raving, politisk sekreterare, 070 258 97 55


 

Självmord – ett stort folkhälsoproblem

Igår, 10 september, var det den Internationella suicidpreventiva dagen, den internationella FN-dagen för att uppmärksamma självmord. Landstinget i Kalmar län har en nollvision när det gäller självmord och har under de senaste åren bedrivit ett omfattande och intensivt arbete för att minska självmorden i Kalmar län. Men det kommer ta tid att närma oss det målet.


Självmord är ett betydande folkhälsoproblem. Län med många självmord har flera gemensamma karaktärsdrag. De län som ligger högt i självmordsstatistiken är glesbygdslän med hög arbetslöshet och utflyttning, som Kalmar län. Att förebygga självmord i samhället handlar mycket om politiska beslut och resurser. Tendensen är dock att en persons problem av andra människor ses som dennes individuella, trots att det är omgivningen och samhället i övrigt som också spelar in i stor grad.

Mäns överrepresentation när det gäller självmord är ett väl känt faktum. Det är även en global företeelse. För att komma tillrätta med detta så krävs ett aktivt genusperspektiv på samhällsnivå där man motverkar de skadliga maskulinitetsnormer som utgör de bakomliggande orsakerna. Maskulinitetsnormen i samhället säger att en man ska vara stark, handlingskraftig och framgångsrik. Våld mot andra, och ibland även mot sig själv, ses dessvärre ibland som en naturlig ingrediens i den normen.

Maskulinitetsnormerna bidrar också till mäns känslomässiga begränsningar och deras svagare sociala nätverk. Män är generellt sämre på att kommunicera och söker exempelvis inte hjälp vid en depression i samma grad som kvinnor. Det gör män mer utsatta för genomgripande förändringar som skilsmässor, arbetslöshet och pensionering.

Att män generellt, och i synnerhet män som är fångna i de traditionella maskulinitetsidealen, inte självmant söker hjälp, är en del av problemet. ”Att inte kunna leva upp till den dominerande maskulinitetsnormen är för en del män uppenbart så svårt att de tar sina liv.” skriver exempelvis professor Lars Jalmert i Psykisk Hälsa 2014:3 och menar att självmord då kan vara ett sätt att återta kontrollen och själv bestämma över sitt liv. Maskulinitetsnormen är alltså en, bokstavligen, dödlig social konstruktion.

För mig som feminist är det självklart att det är utifrån detta vi måste dra de folkhälsopolitiska slutsatserna för att komma tillrätta med mäns överrepresentation vid självmord. Det är utifrån detta som samhället måste vidta åtgärder och det krävs tidiga åtgärder för att bekämpa de skadliga könsnormer som idag präglar vårt samhälle. Landstingets jämställdhetsarbete är självklart en viktig del i detta.

Linda Fleetwood (V), landstingsråd


Artikeln är publicerad i 

 


 

Omöjligt att driva friskola utan vinstjakt?

Sverige är det enda landet i världen som tillåter obegränsat vinstuttag i skolan. Den enda som, förutom Alliansen, SD och de som idag gör vinster av våra skattepengar, tycker att denna modell verkar lyckad är Donald Trumps utbildningsminister!

Men att Vänsterpartiet nu har fått regeringen att gå med på att stoppa vinstjakten i skolan har fått vinstförespråkarna att gå i taket. Den ena efter den andra målar upp bilder av att ett stopp för vinstjakten leder till att Sverige blir som Nordkorea och att friskolorna kommer gå i konkurs på löpande band.

Skolägarna, de hävdar att deras syfte är att ge eleverna bästa möjliga skola och inte att göra högsta möjliga vinst. Vad är då problemet med en lag som säger att pengarna ska gå tillbaka till verksamheten, till eleverna, och inte hamna som vinst i privata fickor? Rimligen inget! Ändå hävdar de att de inte skulle kunna driva skolan om Vänsterpartiet lyckas stoppa vinstjakten.

Nederländerna har störst andel friskolor i världen. De bekostas som i Sverige via skattsedeln. Där får den skola som använder sina pengar till andra ändamål än utbildning böter. I Danmark, med uppemot 15 procent av eleverna i fri- eller privatskolor, får bara icke-vinstdrivande stiftelser vara huvudmän.

Men i Sverige är det tydligen omöjligt att driva en friskola om man inte får plocka ut obegränsade vinster av skattepengar. Hur kommer det sig?

Kaj Raving (V)


Artikeln är publicerad i