Skip to main content

Bästa sjukvården – för alla

Skrivet av kalmarlan den . Postad i Debattartiklar och insändare.

Min drivkraft i politiken är att skapa ett jämlikt samhälle, ett samhälle för oss alla och inte för ett fåtal. Jämlikhet handlar inte bara om ekonomi – det handlar även om hälsa. Och Vänsterpartiet ser bästa möjliga hälsa som en grundläggande mänsklig rättighet. I jämlika samhällen förbättras folkhälsan när fler människor känner trygghet, får möjlighet att utvecklas och leva ett friskt liv.

Min drivkraft är att utgå från invånarnas behov, alla människors lika värde och FNs konventioner om alla mänskliga rättigheter. Att landstingets inriktningar avgörs av demokratiska beslut, präglas av jämställdhet och mångfald och att länets invånare ges möjlighet till delaktighet och medverkan. Hur vi fördelar landstingets pengar är avgörande för hur väl vi lyckas med detta.

Sjukvården i Kalmar län har aldrig varit bättre, den har aldrig haft mer resurser eller klarat av mer, men kraven och förväntningarna har heller aldrig varit högre. Förutom att vårda ska vården även jobba förebyggande och hälsoinriktat. Men hälsa handlar om så mycket mer än bara frånvaron av sjukdom. Det handlar om hela människan och känslan av en meningsfull vardag oavsett hur den tillbringas.

Alla ska ha tillgång till bästa möjliga hälsa som en grundläggande mänsklig rättighet, men om du är man eller kvinna, rik eller fattig, bor i stad eller på landet, har en funktionsnedsättning eller inte, har alltför stor betydelse för ditt hälsotillstånd. Kvinnor har sämre hälsa än män, rika och friska människor besöker hälsocentralerna oftare än sjuka och fattiga. Höginkomsttagare får dyrare vård än låginkomsttagare, män får dyrare läkemedel och behandlingar än kvinnor, utrikesfödda får enklare behandlingar. Psykiskt sjuka får sämre somatisk vård och dör mycket tidigare än andra.

Det här måste få ett slut. Rätten till bästa möjliga hälsa måste gälla alla oberoende av kön, ålder, klass, etnisk tillhörighet, sexuell läggning, könsidentitet, könsuttryck och funktionsvariation. Det finns ingen annan hållning som är moraliskt försvarbar. Därför har frågan om att skapa en jämställd och jämlik hälsa och vård varit viktigast när vi fördelat landstingets pengar.

Tobak är en av de riskfaktorer som bidrar mest till sjukdomsbördan i Sverige. Rökandet är till stora delar en klassfråga och det finns stora skillnader i rökvanor mellan olika samhällsgrupper. Tidigare har vi beslutat om kostnadsfri tobaksavvänjning för gravida och för psykiskt sjuka. Nu tar vi nästa steg genom att alla länets invånare ska erbjudas tobaksavvänjning – utan kostnad.

Kvinnors psykiska ohälsa ökar! Kvinnor får ofta sämre vård än män vid likartade sjukdomar. Många äldre kvinnor drabbas av kroniska sjukdomar och en nedsatt livskvalitet. Vi gör nu oerhört viktiga insatser för att förbättra den psykiska hälsan hos kvinnor generellt men med extra fokus på dem i socialt utsatta områden.

Personer med psykisk sjukdom, missbruk och beroende dör för tidigt! Alla måste ha samma tillgänglighet till vården och till rätt behandlingar oavsett om de har sjukdomar som stigmatiseras eller inte. Därför satsar vi på tydlig vårdplanering och samverkan, fast vårdkontakt och ökad delaktighet.  

Vi förbättrar nu barnhälsovården och ska göra riktade insatser för grupper med sämre hälsa.

Vi ska bli betydligt bättre på att nå de som annars inte söker den vård de egentligen är i behov av.

Vi höjer bidraget till länets funktionshinderföreningar.

På område efter område gör vi liknande viktiga satsningar, inriktade på grupper som är särskilt utsatta eller som har särskilda behov. Det är åtgärder för att minska hälsoklyftan mellan olika grupper i samhället och för att skapa bästa möjliga hälso- och sjukvård för alla – inte bara vissa.

Vi har även tidigare gjort mycket för att motverka de skillnader i ohälsa som finns, men aldrig tidigare har vi haft så stort fokus på att utjämna skillnaderna i hälsa genom att förbättra vården för de med störst behov.

Linda Fleetwood (V)
Landstingsråd

Artikeln är publicerad i 

 

Körkort ska inte vara en klassfråga

Skrivet av kalmarlan den . Postad i Debattartiklar och insändare.

Att ta körkort är dyrt. Det har för många blivit en oöverkomlig utgift. Samtidigt kräver många jobb att du har just ett körkort. Och för att ha råd att ta körkortet behöver du först ha ett jobb. Det blir ett moment 22, som är svårt att ta sig ur.

I dag tas ett viktigt beslut i riksdagen. I dag klubbas nämligen Vänsterpartiets förslag om att göra det möjligt att låna till körkortet, via CSN. Från och med 1 september 2018 kommer lånet att beviljas dem som tar personbilskörkort vid godkända trafikskolor.

För oss i Vänsterpartiet är det självklart att körkort inte ska vara en klassfråga. För den som inte har föräldrar som genom åren har kunnat lägga undan till körkortsundervisningen, eller som inte har kunnat spara tillräckligt mycket av sitt sommarjobb, måste det finnas en annan utväg.

Därför har vi drivit kravet – i budgetförhandlingarna med regeringen – att det ska vara möjligt att ta CSN-lån för att betala sitt körkort. Det kravet fick vi igenom, vilket vi är väldigt glada över. De som har rätt till lånet är inledningsvis unga arbetslösa i åldrarna 18–24 år som inte gått färdigt gymnasiet och personer mellan 25 och 47 år som varit arbetslösa i minst sex månader. Från 2019 kommer även unga mellan 19 och 20 år som har en gymnasieutbildning att kunna ta CSN-lån för att finansiera sin körkortsutbildning.

Vi ser det som en bra och smart investering och en bra affär för samhället: med körkortet kommer förhoppningsvis jobbet, med jobbet kommer inkomsten, med inkomsten betalar man skatt och en avbetalningsplan på CSN-lånet kommer på plats. Vi ger unga chansen till en snabb väg att få ett jobb och en egen inkomst.

På så vis tar vi ett viktigt steg mot ett mer jämlikt samhälle, där alla får chansen som behöver, inte bara några få.

Arbetsmarknadspolitiska talesperson

Artikeln är publicerad i

Nu blir sommarlovet ännu bättre

Skrivet av kalmarlan den . Postad i Debattartiklar och insändare.

Det är adventstider och mörkret utanför våra fönsterrutor kanske gör att vi längtar lite extra efter sommaren. Även om solen och värmen känns avlägsna tas det på tisdagen ett viktigt beslut i riksdagen. Ett beslut som kommer att göra sommarlovet lite bättre för ungdomar runt om i vårt land.

Alla barn- och ungdomar har rätt till ett bra sommarlov, oavsett om föräldrarna har mycket eller lite pengar. Därför satsar vi nu på avgiftsfri kollektivtrafik för skolungdomar på sommarloven. När kompisarna tar bussen för att bada, ska inte den som har föräldrar med lite sämre ekonomi behöva stanna hemma.

Vi i Vänsterpartiet drev frågan i budgetförhandlingarna med regeringen under den gångna hösten och vi fick igenom kravet. Det är vi mycket glada över. Pengarna kommer kommunerna till del genom ett statligt bidrag som kommunen sedan ansöker om. Tanken är att underlätta resandet inom kommunen, men i vissa fall ska det gå att ta sig längre än så och fortsätta vidare inom länet eller regionen.

Alla skolungdomar som är folkbokförda i kommunen och som ska börja högstadiet eller gymnasiet upp till andra ring, kommer att beröras. Det är nästan 700 000 personer.

I vårt land lever många barn och ungdomar i familjer som har svårt att få pengarna att räcka till hela månaden. Klyftorna mellan de som har, och de som inte har, ökar för varje år. Ojämlikheten breder ut sig. Och för alla dem som oroar sig för sin ekonomi, är busskort ofta en utgift för mycket. Det är för dem vi har drivit kravet om avgiftsfri kollektivtrafik, det är deras tur nu.

Samtidigt byggs sommarlovsstödet för aktiviteter för barn och unga ut eftersom det har visat sig bli en sådan succé och ska nu gälla alla skollov. Det är nytt för i år och kom till på Vänsterpartiets initiativ. Det är ett statligt stöd till sommaraktiviteter för barn och unga i åldersgruppen 6 till 15 år. Vi har nu fått igenom att stödet byggs ut med mer pengar och det ska gälla alla skollov.

Samtliga Sveriges kommuner använde sig i somras av sommarlovsstödet. Det gick till simskolor, bussutflykter, odlingskurser, teaterskolor, längre öppettider på fritidsgårdar, sportaktiviteter, pysselkvällar, parkour och konserter. Det blev en succé, och det i kombination med avgiftsfri kollektivtrafik, kommer att ge många ungdomar chansen till ett bättre sommarlov 2018. Där oron över att ha tillräckligt med pengar, inte ständigt behöver vara närvarande.

Välfärd är att vi tar hand om varandra när något går illa, men det är också att bjuda varandra på sådant som gör livet lite ljusare och lättare.

Att ta sig in till stan för att träffa kompisarna, komma i tid till sommarjobbet eller hänga med på helgens bortamatch, ska vara möjligt för alla skolungdomar, inte bara för dem som har föräldrar med en stor plånbok. Till sommaren blir det verklighet. Det är inte så långt dit som det låter!

Ali Esbati (V)
Riksdagsledamot

Artikeln är publicerad i