Skip to main content

Vi behöver värna kollektivavtalen

Kaj Raving (V)
Kaj Raving (V)

Idag är det kollektivavtalets dag. För oss som Vänsterpartister är det en självklarhet att värna kollektivavtal och schyssta villkor. Det är så vi säkrar arbetsförhållandena här i Sverige. Ordning och reda på arbetsmarknaden ger tryggare arbetsplatser och bättre välfärd. Ett tydligare regelverk gynnar seriösa arbetsgivare som gör rätt för sig och konkurrerar på lika villkor.

YA-jobb är jobb där staten ger ekonomisk ersättning till arbetsgivaren och den anställde får ett jobb med utbildning eller handledning. Hittills har en förutsättning varit att arbetsgivaren har kollektivavtal, men det kravet tas bort som en del i Migrationsöverenskommelsen mellan regeringen och Alliansen. Sverige ska alltså med skattemedel stödja arbetsgivare som inte vill ha kollektivavtal.

Att högern vill attackera kollektivavtal och försvaga de anställdas position är självklart. Det är alltid deras svar oavsett fråga. Men att en S-ledd regering går med på att slopa kollektivavtal när företag ska ta in unga och nyanlända på dess YA-jobb är fullständigt obegriplig. Det är en murbräcka mot kollektivavtalen som är oacceptabel och skapar större otrygghet på arbetsmarknaden.

Kollektivavtalen är en garanti för att anställda har skäliga villkor och löner, och reglerar bland annat försäkringar, ledighet och pensioner. Nyanlända ska inte vara här på nåder utan omfattas av samma regler som alla andra. Att använda flyktingsituationen till att skapa otrygghet på arbetsmarknaden är dåligt i sig och riskerar dessutom skapa farlig splittring mellan olika grupper.

Vad Sverige behöver är en politik som går åt andra hållet. Istället för att backa till en tid då anställda var helt beroende av chefens välvilja, behöver vi ta steg framåt mot fler och tryggare jobb. Istället för att försvaga anställdas rättigheter, behöver vi värna kollektivavtalen.

Kaj Raving (V)

Vänsterpartiet kräver fler närpoliser

Kaj Raving (V)
Kaj Raving (V)

I budgetförhandlingarna med regeringen kräver Vänsterpartiet mer resurser till ett bättre polisarbete. Totalt ligger den föreslagna satsningen på 160 miljoner kronor. 50 av dessa miljoner vill vi lägga på bland annat närpoliser.

Vänsterpartiet vill satsa på förbättrade arbetssätt i områden i behov av ökad polisnärvaro, bland annat närpoliser. Centralt är ökad dialog med medborgarna, ökad samverkan med andra viktiga samhällsaktörer i områdena och proaktiva brottsförebyggande insatser. Alla har rätt till stöd och hjälp från polisen om man drabbas av brott, oavsett var man bor. Det är en rättvisefråga.

Låginkomsttagare är mer utsatta för brott än andra och de behöver veta att polisen finns där när de behöver den. Vi vill se en mer närvarande polis där det behövs och vi satsar därför på närpoliser. De kan lära känna de boende i området och samarbeta med skolor och andra viktiga aktörer lokalt.

Utöver satsningen på närpoliser vill Vänsterpartiet se satsningar på ett förstärkt arbete mot hatbrott, att det blir fler specialiserade poliser inom näthat och arbetsmiljöbrott och att man gör insatser mot illegala cabotagetransporter.

Utländska åkerier har rätt att göra tre inrikestransporter inom loppet av en vecka, s.k. cabotage, och syftet är att minska antalet tomma lastbilstransporter. Detta har dock missbrukats under åren och bl.a. fått negativa konsekvenser för den inhemska åkerinäringen som har svårt att konkurrera med de utländska åkerierna som saknar kollektivavtal.

Vi vill satsa på en specialenhet inom polisen som får till uppgift att systematiskt och på heltid arbeta med att sätta stopp för denna illegala trafik.

Kaj Raving (V)

Nolltolerans för våld mot kvinnor

En kvinna som blir slagen i ansiktet varje lördagskväll har något avgörande att berätta. Inte bara om en enskild mans försök att kontrollera henne genom sitt våld utan om samhället vi alla lever i.
Utan att för en sekund ursäkta det våld som just han utövar mot just henne har mäns våld mot kvinnor sin förklaring i den maktobalans som finns mellan könen i samhället.

Dagligen misshandlas kvinnor fysiskt, psykiskt och sexuellt, ibland så allvarligt att det leder till döden. I genomsnitt dödas 13 kvinnor varje år av en nuvarande eller tidigare partner. Tusentals kvinnor och barn söker skydd på landets kvinnojourer varje år. Var femte vuxen kvinna i Sverige har någon gång i sitt liv utsatts för allvarligt sexuellt våld. Vart tionde barn tvingas uppleva pappas våld mot mamma. 2014 anmäldes 20 300 sexualbrott. 98 procent av dem som misstänks för sexualbrott är män och killar och det är framför allt kvinnor och barn som utsätts för dessa brott. Detta är också situationen i vår region.

Vänsterpartiet är ett feministiskt parti som har konkreta förslag för ökad jämställdhet och för att bekämpa mäns våld mot kvinnor. För att stärka det förebyggande arbetet och det psykosociala stödet för dem som blivit utsatta för sexuellt våld krävs åtgärder i hela samhället. Regeringen måste ta initiativ till att skapa handlingsplaner mot våldtäkt och sexuellt våld med kartläggning av vilka områden som behöver förbättras och förslag på konkreta åtgärder. Landsting och kommuner måste förbättra sitt arbete.

Vi vill tillsätta en haverikommission som ska se över varje fall där en kvinna mördats eller misshandlats till döds av en närstående man. En liknande lagstiftning infördes 2007 när det gäller barn som dödats av närstående. Därför var det positivt att riksdagen beslutade att även dödligt våld mellan närstående vuxna ska utredas. Syftet ska vara att ge underlag för förslag till åtgärder som förebygger att kvinnor och män utsätts för våld eller andra övergrepp av närstående eller tidigare närstående personer. Alla fall av dödligt våld ska omfattas, oavsett kön på offer eller förövare.

Kvinnojourerna behöver tillräcklig och kontinuerlig finansiering för att kunna bedriva ett fungerande arbete på lång sikt. I den centrala budgeten har Vänsterpartiet fått med pengar till Kvinnojourerna.
I Kalmar har vi höjt stödet till Kvinnojouren.

Vi vill också införa en särskild nätombudsman (NätO) för att motverka det utbredda hotet och hat mot kvinnor och på nätet. Hat och hot finns i samhällets alla miljöer, även på internet. Näthatet, som till stor del drabbar kvinnor, har under de senaste åren brett ut sig och blivit alltmer vanligt.

Både Kalmar kommun och Landstinget i Kalmar län har jobbat framgångsrikt med jämställdhetsfrågorna. Det har gjort skillnad för många, men vi behöver bli ännu bättre inte minst på att förebygga och få bort mäns våld mot kvinnor. I det arbetet måste både män och kvinnor aktivt delta.

Vi vet att våldet mot kvinnorna har sin rot både i att män som grupp har mer makt och anses mer värda än kvinnor, och i den ekonomiska ojämlikheten där kvinnor har sämre villkor och lägre löner.

Vi måste också på allvar utmana maskulinitetsnormerna, alltså de bilder av hårda, våldsamma män som vi ständigt matas med, och hur de påverkar mäns beteenden och syn på framförallt kvinnor och hbtq-personer som svagare, bristfälliga och möjliga att ge sig på med våld, verbalt och fysiskt. Det är dags att göra upp med de bilderna som förminskar både män och kvinnor och som skapar en grogrund för våldet.

Mäns våld mot kvinnor är inte biologiskt, det är inte ärftligt. Våldet är socialt skapat av oss människor och därför går det också att förändra.

Bertil Dahl (V), Kommunalråd
Linda Fleetwood (V), Landstingsråd
Liselotte Ross (V), Politisk Sekreterare