Skip to main content

Tre sätt att göra vinst i välfärden

Jens Körge (V)
Jens Körge (V)

1.Ge personalen sämre villkor.

Enligt siffror från SCB har en kommunalare i ett privat vårdföretag 1200 kr mindre i grundlön än sina dito i offentlig verksamhet. Av de som jobbar deltid i den privata sektorn hade 45 procent velat jobba heltid, motsvarande siffra för offentlig verksamhet är 25 procent. Vinstdriva privata välfärdföretag har dessutom lägre personaltäthet.

2. Ha ett avancerat skatteupplägg.

Vårdföretaget Attendo och skolkoncernen Academedia är exempel på välfärdsföretag som har ägare med kopplingar till skatteparadis. Genom avancerade upplägg av olika ägarkonstellationer och räntesnurror mörkar dessa mångmiljonvinster och på så vis undkommer flera av välfärdsjättarna att betala skatt till den kassa de själva är finansierade av.

3. Dra en rövare – hoppas att ingen märker något.

Hälsans förskola serverade knäckebröd och vatten till barnen. Inte för att man hade brist på pengar. Den skrala matbudgeten var frampressad av ledningen för att man ville använda skattepengarna till att köpa upp fler förskolor och på sikt kunna göra än mer vinst. Vårdföretaget Caremas blöjvägningar är ett annat sådant skamligt exempel.

Dagens svenska välfärdsmodell är idag en av de mest marknadsliberala i hela världen. Ett system som gjort för att vilken skrupelfri riskkapitalist som helst ska kunna sno åt sig av våra skattepengar genom att driva ett välfärdföretag. Detta måste få ett slut. Möjligheterna att göra vinst på skattefinansierad välfärd måste kraftigt begränsas. Så får vi en välfärd fri från skadlig vinstjakt och så får vi en välfärd styrd efter människors behov.

Jens Körge (V)
Vänsterpartiet i Kalmar

 

Läs artikeln i

 

Stoppa besparingarna på personlig assistans

Irene Fleetwood (V)
Irene Fleetwood (V)

I ett samhälle för alla har alla människor, oavsett funktonsvariation, full delaktighet i samhället och möjlighet att leva som alla andra. Personlig assistans är verktyget för att göra det möjligt. Därför kräver Vänsterpartiet att regeringen backar från kravet att Försäkringskassan ska minska antalet assistanstimmar.

Regeringen tycker att kostnaderna för personlig assistans är för höga. Att regeringen därför gett Försäkringskassan i uppdrag att ”bryta utvecklingen av antalet timmar inom assistansersättningen” får förödande konsekvenser för personer med stort hjälpbehov. Hittills i år har antalet personer med assistansersättning minskat med mer än 300 i landet.

Nyligen uppmärksammades ett fall, där en kvinna som nekats assistans för toalettbesök, avled efter att ha blivit kvarglömd på en offentlig toalett i en galleria. Det är ett fruktansvärt exempel på vad restriktiva bedömningar kan leda till, men i de flesta fall blir konsekvenserna aldrig synliggjorda. Det handlar om förtvivlade familjer som inte får sina behov tillgodosedda och om individer som isoleras.

När assistansreformen genomfördes 1994 så revolutionerade den livet för människor som tidigare varit hänvisade till ett liv på institution. Många har fått möjlighet att leva ett självständigt liv, bo i egen bostad, till en aktiv fritid, att arbeta och vara aktiva föräldrar. Det är med andra ord i grund och botten en reform för att alla människor, oavsett funktionalitet, ska ha möjlighet att bestämma över sitt eget liv.

Regeringen måste erkänna LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, som en rättighetsreform och inte se den som en bricka i ett ekonomiskt spel. Menar vi allvar med alla människors rätt att delta i samhällslivet så är LSS något att värna och utveckla, inte att spara in på.

Irene Fleetwood (V)
Ordförande Vänsterpartiet Kalmar län

Vanliga knegare har inget att tjäna på SD:s politik

14492450_302629046762038_2467205828612561945_nSverigedemokraterna (SD) har återigen blivit avslöjade med intima förbindelser med ett högervridet lobbyföretag.

Förra gången det uppdagades handlade det om SD:s plötsliga vändning om vinster i välfärden. Innan valet 2014 stämde SD in i kritiken av vinstjaktens konsekvenser i välfärden. Då lät de nästan som vänsterpartister. Men efter valet hände något.

Svenskt Näringsliv, Vårdföretagarna och andra lobbyorganisationer har medgett att de efter valet haft givande samtal med ledningen i SD. Förra hösten kunde dessutom Dagens Industri rulla upp historien om ett intensivt och tvivelaktigt samarbete mellan SD och PR-byrån Kreab. För anonyma uppdragsgivare inom näringslivet inledde Kreabs dåvarande Sverigechef Marcus Uvell en vänskaplig relation med SD-toppen Linus Bylund. Marcus Uvell twittrade nöjt om insikter de hade fått tillsammans under lyxmiddagar och alkohol.

Bjudningarna och det förtroliga umgänget gav resultat. I maj 2015 lät SD meddela att de inte längre såg några problem med att välfärdsbolagen får göra fria vinstuttag. Med kovändningen om vinster i välfärden har SD ännu en gång bildat allians med de övriga borgerliga partierna. Konkret innebär detta att förslaget om vinststopp i välfärden som regeringen och Vänsterpartiet snart kommer lägga fram riskerar att röstas ner i riksdagen.

Nu ser vi ett liknande händelseförlopp spelas upp. Denna gång gäller det regeringens förslag till ny upphandlingslag. Syftet med förslaget är att företag som vill delta i offentliga upphandlingar måste erbjuda löner, semester och arbetstid i nivå med svenska kollektivavtal. I klartext handlar det om att mota bort oseriösa utländska företag och hindra lönedumpning för svenska arbetare. Självklarheter för Vänsterpartiet med snart 100 års kamp i arbetarrörelsen. Högerpartier kallar detta för oansvariga fackliga krav.

Innan valet ville SD locka LO-medlemmar och lovade att de kommer ta strid för svenska arbetares trygghet och fackliga rättigheter. Efter valet sker ett sidbyte. Nu tillkännager SD att de även här kommer göra gemensam sak med Allianspartierna. Med sin vågmästarroll har de makten att rata lagen som skulle göra livet bättre för lastbilschaufförer, städare, byggnadsarbetare med flera. Oscar Sjöstedt, SD:s ekonomisk-politiske talesperson, meddelar till SVT att han anser att det är kraftigt näringsfientliga förslag” och utbrister att han är ”glad att få vara med och sätta stopp för det.

Tydligare än så kan det knappast formuleras. Det är inte villkoren hos svenska arbetare som SD vill värna utan vinsten till ägarna bakom multinationella koncerner.

 Dagens Industri hjälpte även denna gång till att belysa processen bakom SD:s politiska U-sväng.

Inför SD:s ställningstagande har Oscar Sjöstedt uppvaktats flera gånger av Almega, tjänsteföretagens lobbyorganisation. Almega har försett Oscar Sjöstedt med underlag från Svenskt Näringsliv samt en beställd konsultrapport från advokatbyrån Lindahls.

Flera fackförbund har reagerat kraftigt mot SD:s utspel.

Transports ordförande, Lars Lindgren, skräder inte orden till tidningen Arbetet: SD har visat sitt rätta ansikte. Måtte nu alla arbetare som tänkt rösta på dem inse vilket arbetarfientligt skitparti de är. När deras ekonomisk-politiske talesperson öppnar munnen hör man Svenskt Näringsliv eka i bakgrunden. Ett starkt uttalande, men fullt förståeligt. Det är hans medlemmar som får ta smällen av sveket från SD.

SD snackar gärna om bättre villkor för arbetare och människor i behov av välfärden. Men när det kommer till handling, när SD i politiska församlingar har en riktig chans att göra skillnad för dessa grupper, trycker de konsekvent på fel knapp. Vanliga knegare har inget att tjäna på SD:s politik. När det verkligen gäller så kan man lita på att SD är ett parti långt ut på högerkanten.

Linda Fleetwood (V), landstingsråd
Bertil Dahl (V), kommunalråd
Liselotte Ross (V), 2:e vice ordförande omsorgsnämnden
Per Gawelund (V), ledamot socialnämnden
Kaj Raving (V), ledamot partistyrelsen