Skip to main content

Tänderna är en del av kroppen

Tänderna är en del av kroppen, det är självklart för de flesta. Då borde inte rätten att ha råd med tandvård skilja sig från rätten till hälso- och sjukvård. Men det gör den idag och tänderna ingår, märkligt nog, inte i samma högkostnadsskydd som övriga kroppen. Det är en klassfråga och många med tunn plånbok låter bli att gå till tandläkaren eftersom det är för dyrt.

Vänsterpartiet vill att alla, oavsett inkomst, ska ha råd att ha bra tänder. Därför har vi drivit igenom en rad reformer, som en dubblering av det allmänna tandvårdsbidraget för alla åldersgrupper. Det börjar gälla nu i april. Och tack vare Vänsterpartiet har också åldersgränsen för fri tandvård höjts succesivt till 22 år i år. Nästa år höjs gränsen till 23 år, för att fler ska ha råd att gå till tandläkaren.

Men vårt mål är att likställa tandvården med all annan hälso- och sjukvård – att tänderna ska ses som en del av kroppen. Det finns egentligen inga verkliga skäl som talar mot detta. Obehandlade sjukdomar i mun och tänder innebär samma lidande och risker för den enskilde som i övriga delar av kroppen. Det finns dessutom ett samband mellan dåliga tänder och andra sjukdomar.

Hittills har vi inte nått ända fram, men vi fortsätter att driva på i frågan. Nyligen antogs vänsterpartiets valplattform. Där finns kravet med. För oss handlar det om jämlikhet.

Precis som att man kan gå till sjukvården oavsett om man är rik eller fattig så ska man kunna gå till tandläkaren. Det ska inte synas i munnen om man har hög eller låg inkomst i Sverige.

Linda Fleetwood (V)
Landstingsråd


Artikeln är publicerad i


 

Ska välfärden vara till för dig?

Fredagen den 19 januari lade regeringen och Vänsterpartiet fram en lagrådsremiss om hur vinstjakten inom skolan och socialtjänstens områden, till exempel äldreomsorgen, ska försvinna. Alla partier i riksdagen kommer i vår få rösta och ta ställning till om Sverige ska förbli det enda landet i världen som tillåter vinstjakt till och med inom den skattefinansierade skolan.

Förslag i samma riktning inom vården presenteras i juni. Samtliga förslag syftar till att sätta medborgarnas rätt till välfärd före bolagens vinster, något som en stor majoritet av befolkningen velat länge. Förslagen gör det möjligt för seriösa privata och idéburna välfärdsföretag att slippa osund konkurrens från stora vinstjagande koncerner.

Skattemedel ska användas till det de är avsedda för. Ändå försvinner flera miljarder från välfärden till vinster varje år. Skolföretag kan länsa skolor och sätta dem i konkurs så att tiotusentals elever plötsligt står utan skola. Vinstsyftet gör det lönsamt att sätta glädjebetyg för att attrahera elever samtidigt som de håller nere lärartätheten för att öka vinstmarginalen. Inom äldreomsorgen tenderar personaltätheten och lönerna att vara lägre i vinstdrivande bolag vilket försämrar kvaliteten.

Förslagen innebär ett slut på detta. Bara företag som prioriterar verksamheten före vinsten ska få del av skattemedel. En marknadsmässig utdelning på eget investerat kapital som används i själva verksamheten kommer kunna tas ut, och ingen kommer tvingas gå med förlust som felaktigt påståtts. Mindre företag kommer kunna göra en liten vinst även om de inte själva investerat i företaget. Men skattepengar avsedda för välfärden kommer inte längre kunna gå rakt in på ägarnas bankkonton. Icke vinstdrivna, idéburna företag verkar redan utan vinstintresse och omfattas därför inte av kravet på vinstbegränsning. Deras ställning kommer stärkas.

En majoritet av befolkningen vill att kvalitet, jämlika villkor och valfrihet för medborgarna ska gå före vinster till riskkapitalbolag. De borgerliga och Sverigedemokraterna har hittills inte hållit med. Hör av dig till dina politiker så att de prioriterar dina intressen – inte riskkapitalbolagens – när de röstar om de här lagförslagen i vår.

Leif Svensson
För vänsterpartiets styrelse i Västervik


Artikeln är publicerad i 


 

70 nya miljoner till vården i Kalmar län

Du ska kunna lita på att vården finns när du behöver den. Nu får Landstinget i Kalmar län 70 miljoner av de vårdmiljarder som Vänsterpartiet har drivit igenom i budgeten.

Vi vet och ser att personalen sliter hårt inom vård- och omsorgsyrkena och att framför allt kvinnor blir sjuka av sin arbetsmiljö. Den trenden måste vi bryta och det nu.

Enligt Sveriges kommuner och landsting behöver 85 000 nya undersköterskor anställas i hälso- och sjukvården och äldreomsorgen till 2022.

Tre av de 4,7 miljarderna Vänsterpartiet fick igenom i budgeten har nu fördelats ut till sjukvården i Sverige. Hur mycket varje område får styrs av antal invånare och landstingens olika behov. För vårt landsting i Kalmar Län handlar det om 70 miljoner kronor.

Satsningen gör att landstingen kan förbättra personalsituationen, se över arbetsvillkor, erbjuda kompetensutveckling, öka bemanningen och utveckla arbetssätt för att vårdpersonal ska vilja – och orka – arbeta kvar inom hälso- och sjukvården.

I vårdsatsningen ingår, utöver dessa tre miljarder, satsningar på förlossningsvård, psykisk hälsa och psykiatri, socialtjänstens arbete med barn och unga, tandvårdsbidrag, barnhälsovård och gratis gynekologisk cellprovtagning.

En bra och jämlik vård bidrar till ett samhälle där alla får chans att må bra och bli bemötta utifrån sina behov, inte bara de som har rätt kontakter och hög inkomst. Vänsterpartiets vårdmiljarder lägger en god grund för att vården ska finnas där när du behöver den och för en jämlik tillgång till vård över hela landet.

Lena Granath (V)


Artikeln är publicerad i