Författare: kalmarlan

Dags för ett psykiatrilyft

Skrivet av kalmarlan den 23 augusti, 2018. Postad i Nyheter, Pressmeddelande.

Psykisk ohälsa och psykisk sjukdom är en av samhällets största utmaningar. Det orsakar ett enorm personligt lidande hos drabbade och närstående. Det är den överlägset vanligaste orsaken till sjukskrivning och det är framför allt kvinnor som drabbas. Den är idag ett av de största hälsoproblemen för barn och ungdomar i Sverige. Psykisk ohälsa kan drabba vem som helst och de som har problem löper större risk att få andra bekymmer med somatisk ohälsa, ekonomi, arbete eller annat.

Vänsterpartiet i Kalmar län går nu till val på att ta itu med psykisk ohälsa och sjukdom i ett samlat Psykiatrilyft. Vi vill att psykisk ohälsa och sjukdom ska få samma fokus som cancervården haft under flera år.

– För att få ett jämlikt samhälle där människor mår bra krävs krafttag mot den psykiska ohälsan. Det behövs ett Psykiatrilyft med fokus på det tidiga insatser och patientinflytande! säger landstingsrådet Linda Fleetwood (V).

Landstinget Kalmar län har jobbat aktivt med fokus och ett samlat grepp på cancervården under flera år. Det har gett resultat. Man har blivit mycket bättre på att göra tidiga upptäckter och hela vårdkedjan, från upptäckt till eftervård, har stärkts och förbättrats. Satsningar har gjorts även inom psykiatrin, men utan samma fokus och samlade grepp. Det vill vi ändra på genom ett genomgripande och omfattande Psykiatrilyft och sätta motsvarande fokus på psykisk ohälsan och sjukdom som inom cancervården.

Satsningen omfattar fem delar:

1. Vi vill satsa mer på tidiga insatser. Vi ser att den psykiska ohälsan ökar hos unga. Dessa är också särskilt sårbara. Vi vill därför fördubbla Barn och Ungdomshälsan verksamhet för att kunna möta behovet och vi vill utveckla våra ungdomsmottagningar med fler kuratorer. Om fler unga får hjälp tidigt får Barn- och Ungdomspsykiatrin mer tid att hjälpa de med extra behov.

Psykisk ohälsa/sjukdom anses vara ett av de vanligaste hälsoproblemen under åldrandet och är oftast en del i en mer komplex ohälsa. Det vill vi möta genom att vi förstärker de geriatriska teamen med psykiatrisk kompetens.

2. Allvarliga psykiska besvär ska ses som akut sjukdom på samma sätt allvarliga fysiska besvär. De som uppsöker vården för akut psykisk ohälsa, exempelvis självmordstankar eller psykostillstånd, ska få omedelbar hjälp eftersom det är livshotande tillstånd. De ska få hjälp direkt oavsett var de sökt hjälp.

3. Vi vill anställa erfarna patienter till att stödja och lotsa andra patienter i tillfrisknandeprocessen. Tanken är att personer med egen erfarenhet av psykisk sjukdom eller kognitiva funktionsnedsättningar kan erbjuda patienter hjälp som kompletterar den befintliga vården. Inom slutenvården kan en kamratstödjare ha som uppgift att exempelvis skapa förtroende hos patienten, bidra till att undvika stigmatisering, dra igång aktiviteter och vara med och förbereda för hemkomsten när det är dags. Forskning visar på att det ger kortare och färre vårdtider liksom större tilltro till förändring.

4. Vi vill införa mobil psykiatrivård. Det innebär en förstärkning av den övriga psykiatriska vården. Dessa kan erbjuda hembesök vid akuta psykiatriska tillstånd för stödjande samtal till patienter och anhöriga och för akuta bedömningar. På så sätt kan man möta upp fler sjuka i tid och förhindra akuta inläggningar eller återinläggningar.

5. Vi vill utveckla självvald inläggning. Självvald inläggning innebär att patienten kan teckna ett kontrakt där de själva kan besluta om, och när de vill läggas in i heldygnsvård. Det ger patienten ökad självständighet och där det har använts har det gjort att de i högre grad klarar sig utan långa inläggningsperioder. Det har också resulterat i färre akutbesök och att vård med tvångsåtgärder minskat.

Självvald inläggning har börjat införas i Kalmar län. Vi vill nu utveckla möjligheten för fler patientgrupper och i hela länet.

För ytterligare information kontakta

Linda Fleetwood, landstingsråd, 070 265 64 25

Kaj Raving, politisk sekreterare, 070 258 97 55

Vänsterpartiet

Sjukvårdförsäkring att lita på

Skrivet av kalmarlan den 23 augusti, 2018. Postad i Nyheter.

En sjukförsäkring att lita på handlar om vilket samhälle vi vill leva tillsammans i. Sjukförsäkringen handlar om dig och mig, om vår familj och våra vänner. Vi ska kunna känna en ekonomisk trygghet om oturen är framme och vi blir sjuka. Alla kan bli sjuka och alla har därför intresse av en sjukförsäkring som det går att lita på.

Under alliansregeringen 2006–2014 försämrades sjukförsäkringen kraftigt. Under nuvarande mandatperiod har Vänsterpartiet och regeringen genomfört flera reformer för att förbättra sjukförsäkringen. Vi har höjt ersättningsnivåerna, avskaffat den bortre tidsgränsen och sänkt skatten för dem med sjukersättning.

– Men mycket återstår att göra för att återupprätta en sjukförsäkring värd namnet. Vi i Vänsterpartiet trodde självklart att med en socialdemokratiskt ledd regering skulle tryggheten öka liksom att sjukförsäkringen skulle gå att lita på, säger riksdagskandidaten Kaj Raving (V).

Tidigare i vår larmade Arbetsförmedlingen om att allt fler människor slussas från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen när de får avslag på sin ansökan om sjukpenning. Försäkringskassan ska pröva personers arbetsförmåga mot ”normalt förekommande jobb” på hela arbetsmarknaden. Det innebär att Försäkringskassan nu avslår flera fall av sjukpenning och i stället slussar människor vidare till Arbetsförmedlingen.

– Problemet är att de båda myndigheterna bedömer arbetsförmåga väldigt olika. Det innebär att människor kommer i kläm; de är för friska för att få sjukpenning men för sjuka för att arbeta.

Ett annat problem med dagens sjukförsäkringssystem är att behandlande läkares utlåtande ofta skiljer sig från den bedömning som försäkringsläkare hos Försäkringskassan gör. Den läkare som jobbar för Försäkringskassan benämns i regel som försäkringsmedicinsk rådgivare och har utöver läkarutbildningen en försäkringsmedicinsk utbildning.

En försäkringsmedicinsk utredning gäller medicinska förhållanden och har en försäkringsrättslig grund. Ofta träffas inte ens försäkringsläkaren och den som ska bedömas. Det är inte rimligt.

– Ytterligare ett problem är att väldigt få personer har möjlighet att få ekonomiskt stöd – rättshjälp – för att överklaga beslut som rör sjukförsäkringsärenden, trots att detta ökar chansen för den enskilde att få rätt i sak.

Sedan mitten av 1990-talet har bara 100 personer fått ekonomiskt stöd för att överklaga beslut som rör socialförsäkringen. Det är dåligt när så få får rättshjälp. För många underlättar det och har stor betydelse att få kvalificerad juridisk hjälp i sina mål. En anledning till att så få som ansöker får rätt till rättshjälp för att anlita en advokat kan vara att inkomsttaket för att ta emot sådant stöd inte har räknats upp sedan 1999 och ligger på 260 000 kronor om året.

– Så här vill vi inte ha det. Sjukförsäkringen har fortfarande stora brister. Vänsterpartiet vill ha ett mer humant, rättvist och rimligt sjukförsäkringssystem. Vi presenterar därför tre förslag som är viktiga steg i rätt riktning.

Skydd mot att hamna mellan stolarna hos Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Du ska aldrig kunna hamna mellan stolarna hos Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Om Arbetsförmedlingen menar att du är för sjuk för att förmedla jobb till så ska du inte tvingas till det. Det måste genom regeländringar bli enklare att flytta tillbaka en person som inte klarar av att delta i arbetsförberedande insatser till sjukförsäkringen. Du ska det stöd och hjälp som du behöver.
Rätt att träffa läkaren som tar beslut om arbetsförmåga. Du ska ha rätt att få träffa den läkare som ska avgöra om du är för sjuk för att kunna arbeta.
Stärkt möjlighet till rättshjälp. Möjligheten att pröva sin sak rättsligt ökar chansen att fler som har rätt till exempelvis sjukpenning också får rätt till sjukpenning. Fler ska därför få möjlighet att driva sina mål rättsligt. Förslagsvis sker detta genom en uppräkning av inkomsttaket för att ta emot sådant stöd.

– Ingen vill vara sjuk, men ibland måste man vara hemma för att bli frisk. Man kan inte sätta människor i ekonomisk otrygghet och fattigdom eller någon form av stress och jakt. Det gör ingen friskare. Vi behöver en sjukförsäkring som fungerar för alla, en sjukförsäkring att lita på helt enkelt. Det är bra för dig, mig och oss alla. Det är bra för den svenska modellen.

Med kortare arbetsdag orkar vårdpersonalen

Skrivet av kalmarlan den 26 mars, 2018. Postad i Debattartiklar och insändare.

På ortopedkirurgiavdelningen på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Mölndal hade man för tre år sedan en situation som känns igen från stora delar av sjukvårdssverige. Man hade nämligen bestående svårigheter att rekrytera och även behålla de anställda. Man har dock hittat en lösning på problemet, en lösning som vi i Vänsterpartiet vill prova här i landstinget i Kalmar län.

Vi i den rödgröna majoriteten har länge arbetat för att på olika sätt förbättra arbetsmiljön och göra landstinget i Kalmar län mer attraktiv som arbetsgivare. På riksnivå har Vänsterpartiet under lång tid drivit på för att sjuksköterskor ska kunna läsa specialistutbildningar på betald arbetstid. Landstinget i Kalmar län blev först med att införa det.

Vi erbjuder heltid till alla anställda, ett introduktionsprogram för nyutbildade sjuksköterskor och genomför en lång rad andra åtgärder för att klara rekryteringen. Men på ett område har vi i Vänsterpartiet svårt att få gehör: när det gäller sänkt arbetstid med bibehållen lön. Jag är dock säker på att det är en åtgärd som skulle få fler att vilja stanna kvar och få fler att vilja jobba hos oss.

För tre år sedan var personalomsättningen skyhög på avdelningen i Mölndal och uppemot hälften av de operationssjuksköterskor som var i tjänst för att hålla operationssalarna öppna kom via bemanningsföretag. Trots detta räckte inte bemanningen, utan man tvingades ständigt hålla en eller flera operationssalar stängda. Patienter drabbades och arbetsmiljön för personalen var ohållbar.

Avdelningsledningen insåg att något måste göras – och nyckeln visade sig vara arbetstiden. I början av 2015 införde man på försök sextimmarsdag med full lön för sjuksköterskor och undersköterskor. För drygt ett år sedan var jag tillsammans med Vänsterpartiets landstingsgrupp på plats i Mölndal för att ta del av det som redan då visats sig vara ett framgångsrecept.

Satsningen hade enligt ledningen lett till flera positiva effekter. Bland annat en klart förbättrad arbetsmiljö och en ökad produktion. Personalen vittnade om att den kortare arbetstiden gav möjlighet till återhämtning. De sökte sig inte längre därifrån och sjukskrivningarna hade minskat. Det var inte längre var svårt att rekrytera personal och man var oberoende av bemanningsföretag.

På akuten i Huddinge är erfarenheterna liknande. Sänkt arbetstid var en av flera åtgärder man tog till för att stoppa personalflykten och försämringen av patientsäkerheten. Personalen själva tog in en arbetstidsmodell som sänkt sjuktalen, tagit bort vakanserna och gett medarbetarna bättre återhämtning. Det har gjort det attraktivt även för erfarna sjuksköterskor att arbeta där.

Listan över arbetsplatser inom vården som kortar arbetstiden för att kunna rekrytera och behålla sin personal kan göras längre, men är inte begränsad till sjukvårdspersonal. Lokalvårdarna är en grupp som sällan uppmärksammas men som fyller en viktig roll för att vården ska fungera på ett bra och patientsäkert sätt. Och de har ett ofta tungt och slitigt jobb.

På Skellefteå lasarett firar nu lokalvårdarna att ett försök med sex timmars arbetsdag med bibehållen lön infördes för ett år sedan. Även här syns framgångarna. Färre har blivit sjukskrivna sedan försöksperioden inleddes och de vittnar om att fler orkar med jobbet och får tid till återhämtning, vilket är en vinst för individen och samhället i stort.

Det finns många sätt att förbättra arbetsmiljön i välfärden och vi måste använda sig av dem alla om vi ska klara dagens och morgondagens rekryteringsbehov. Sex timmars arbetsdag har visat sig vara effektivt. Kortare arbetsdag ger tydliga positiva effekter och hållbara arbetsplatser. Personalen blir friskare, mindre stressad och får mer energi.

I dagarna kom beskedet att framgångarna lett till att projektet på ortopedkirurgiavdelningen på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Mölndal nu har permanentats. Jag kan inte förstå varför vi i vårt landsting inte skulle inspireras av dessa och andra framgångar. Sex timmars arbetsdag är en framtidsreform. Vi vet att den fungerar. Så vad väntar vi på?

Linda Fleetwood (V)
Landstingsråd

Artikeln är publicerad i