Skip to main content

Författare: kalmarlan

Självmord – ett stort folkhälsoproblem

Skrivet av kalmarlan den . Postad i Debattartiklar och insändare, Nyheter.

Igår, 10 september, var det den Internationella suicidpreventiva dagen, den internationella FN-dagen för att uppmärksamma självmord. Landstinget i Kalmar län har en nollvision när det gäller självmord och har under de senaste åren bedrivit ett omfattande och intensivt arbete för att minska självmorden i Kalmar län. Men det kommer ta tid att närma oss det målet.

Självmord är ett betydande folkhälsoproblem. Län med många självmord har flera gemensamma karaktärsdrag. De län som ligger högt i självmordsstatistiken är glesbygdslän med hög arbetslöshet och utflyttning, som Kalmar län. Att förebygga självmord i samhället handlar mycket om politiska beslut och resurser. Tendensen är dock att en persons problem av andra människor ses som dennes individuella, trots att det är omgivningen och samhället i övrigt som också spelar in i stor grad.

Mäns överrepresentation när det gäller självmord är ett väl känt faktum. Det är även en global företeelse. För att komma tillrätta med detta så krävs ett aktivt genusperspektiv på samhällsnivå där man motverkar de skadliga maskulinitetsnormer som utgör de bakomliggande orsakerna. Maskulinitetsnormen i samhället säger att en man ska vara stark, handlingskraftig och framgångsrik. Våld mot andra, och ibland även mot sig själv, ses dessvärre ibland som en naturlig ingrediens i den normen.

Maskulinitetsnormerna bidrar också till mäns känslomässiga begränsningar och deras svagare sociala nätverk. Män är generellt sämre på att kommunicera och söker exempelvis inte hjälp vid en depression i samma grad som kvinnor. Det gör män mer utsatta för genomgripande förändringar som skilsmässor, arbetslöshet och pensionering.

Att män generellt, och i synnerhet män som är fångna i de traditionella maskulinitetsidealen, inte självmant söker hjälp, är en del av problemet. ”Att inte kunna leva upp till den dominerande maskulinitetsnormen är för en del män uppenbart så svårt att de tar sina liv.” skriver exempelvis professor Lars Jalmert i Psykisk Hälsa 2014:3 och menar att självmord då kan vara ett sätt att återta kontrollen och själv bestämma över sitt liv. Maskulinitetsnormen är alltså en, bokstavligen, dödlig social konstruktion.

För mig som feminist är det självklart att det är utifrån detta vi måste dra de folkhälsopolitiska slutsatserna för att komma tillrätta med mäns överrepresentation vid självmord. Det är utifrån detta som samhället måste vidta åtgärder och det krävs tidiga åtgärder för att bekämpa de skadliga könsnormer som idag präglar vårt samhälle. Landstingets jämställdhetsarbete är självklart en viktig del i detta.

Linda Fleetwood (V), landstingsråd

Artikeln är publicerad i 

 

 

Omöjligt att driva friskola utan vinstjakt?

Skrivet av kalmarlan den . Postad i Debattartiklar och insändare, Nyheter.

Sverige är det enda landet i världen som tillåter obegränsat vinstuttag i skolan. Den enda som, förutom Alliansen, SD och de som idag gör vinster av våra skattepengar, tycker att denna modell verkar lyckad är Donald Trumps utbildningsminister!

Men att Vänsterpartiet nu har fått regeringen att gå med på att stoppa vinstjakten i skolan har fått vinstförespråkarna att gå i taket. Den ena efter den andra målar upp bilder av att ett stopp för vinstjakten leder till att Sverige blir som Nordkorea och att friskolorna kommer gå i konkurs på löpande band.

Skolägarna, de hävdar att deras syfte är att ge eleverna bästa möjliga skola och inte att göra högsta möjliga vinst. Vad är då problemet med en lag som säger att pengarna ska gå tillbaka till verksamheten, till eleverna, och inte hamna som vinst i privata fickor? Rimligen inget! Ändå hävdar de att de inte skulle kunna driva skolan om Vänsterpartiet lyckas stoppa vinstjakten.

Nederländerna har störst andel friskolor i världen. De bekostas som i Sverige via skattsedeln. Där får den skola som använder sina pengar till andra ändamål än utbildning böter. I Danmark, med uppemot 15 procent av eleverna i fri- eller privatskolor, får bara icke-vinstdrivande stiftelser vara huvudmän.

Men i Sverige är det tydligen omöjligt att driva en friskola om man inte får plocka ut obegränsade vinster av skattepengar. Hur kommer det sig?

Kaj Raving (V)

Artikeln är publicerad i

 

 

 

Det goda ska komma fler till del

Skrivet av kalmarlan den . Postad i Debattartiklar och insändare, Nyheter.

Om ett år är det val. När vi står där och ska plocka upp valsedeln så står vi inför ett avgörande vägval. Ska vi bygga ett samhälle som är till för folket, där alla garanteras ett gott liv eller ska vi ha ett samhälle där de rikaste får diktera villkoren medan vanligt folk som du och jag får nöja oss med de smulor som blir över? Det handlar om vilket slags land vi ska vara.

Vi har alla möjligheter att skapa ett gott liv åt alla som lever här. Sverige som land är rikare än någonsin. Ekonomin är stark, BNP växer, sysselsättningen är hög. Men det är inte alla som får del av dessa rikedomar. För medan vi har fler och rikare miljardärer än någonsin så är det samtidigt många som har lämnats efter. Det kan vi i Vänsterpartiet aldrig acceptera.

Vänsterpartiet arbetar för att skapa ett samhälle för alla – inte bara några få. Det är många som pratar om jämlikhet – vi gör något åt saken. Vi har under den gångna mandatperioden visat att nedskärningar och försämringar för de mest utsatta inte är någon naturlag. Vi är det parti som driver en politik som faktiskt ökar jämlikheten i vårt land och gör skillnad för vanligt folk.

Vi drev igenom den största välfärdssatsningen hittills på 2000-talet med 10 miljarder kronor mer om året till vården, skolan och annan välfärd. Vi har fått igenom gratis medicin och glasögonbidrag för barn. Vi har sett till att mammografin är avgiftsfri och vi har sett till att studiebidraget höjs för första gången sedan 2006. Vi driver igenom reformer som gör skillnad i din och min vardag.

När regeringen samarbetar med Vänsterpartiet, blir det statsbudgetar som tydligt förbättrar vår gemensamma välfärd. Vi har fått igenom mycket i budgeten, men skattesystemet är fortfarande riggat för att gynna de rika. Trots att regeringen ofta talar om vikten av ekonomisk jämlikhet så är Vänsterpartiet det enda parti som vill ändra på det.

För oss är det uppenbart att när de rika blir allt rikare borde de också vara med och bidra mer till vår gemensamma välfärd. Välfärdsstaten i Sverige byggdes för att samhället i grunden är orättvist – och uppgiften borde vara att göra det mer rättvist. Idag är det, absurt nog, inte längre så. Såväl borgerliga som socialdemokratiska regeringar bär skulden för det.

LO:s stora fokus just nu är ”jämlikhet”. Den drömmen kommer bara bli verklighet om Vänsterpartiet har ett stort inflytande över budgeten. Rättvisa i handling är något helt annat än rättvisa i ord. Det är en grund att bygga ett samhälle från. Ett jämlikt samhälle ger människor möjligheter och kan lösa samhällsutmaningar som barnfattigdom, kriminalitet eller brister i sjukvården.

I valet 2018 behöver vi en starkare vänster. Vår ambition är att gå framåt och det ordentligt. För oss är inte politiken ett politiskt maktspel. Politik handlar för oss om att göra livet bättre för de som bäst behöver det. Det goda ska komma fler till del och jämlikheten öka, då mår samhället bättre. Sverige ska vara ett land för alla – inte bara de rika. Det kräver ett starkt Vänsterparti.

Kaj Raving (V)

Artikeln är publicerad i