År: 2017

Fem goda skäl att testa sex timmars arbetsdag

Skrivet av kalmarlan den 4 december, 2017. Postad i Debattartiklar och insändare.

Tänk vad viktig vår gemensamma välfärd är, där hälso- och sjukvården är en betydelsefull hörnsten. En hälso- och sjukvård vi betalar för tillsammans och ska fördela efter behov. Det handlar ju i grund och botten om att vi ställer upp för varandra. Men för att få en välfärd av högsta kvalité finns det problem som måste lösas. Ett av de viktigaste är personalbristen inom vissa yrkesgrupper i vårt landsting.

Vi anser att det är dags att starta ett treårigt projekt med arbetstidsförkortning/6 timmars arbetsdag (med bibehållen lön) inom Landstinget Kalmar län. Vi ser det som ett viktigt komplement till de personalfrämjande åtgärder som nu görs i landstinget för att skapa ett hållbart arbetsliv.
Vi tror att en arbetstidsförkortning på sikt kan medverka till att skapa en bättre arbetsmiljö, färre sjukskrivningsdagar och en lägre personalomsättning. Stress och hög arbetsbelastning för den anställde kan minska. Vi får fler attraktiva arbetsplatser som fler vill arbeta på.
På flera håll i Sverige testas nu arbetstidsförkortning/6 timmars arbetsdag med goda resultat, bland annat för dem som städar lasarettet i Skellefteå och för dem som arbetar på ortopedkirurgiska mottagningen på Mölndals sjukhus.
Vi behöver ett arbetsliv med plats för fler, där människor inte slits ut i förtid utan orkar jobba till pensionsålder. Många som arbetar inom hälso- och sjukvård vittnar om tunga och långa arbetspass, om sjukskrivningar och om orken som inte riktigt räcker till. Många med heltidsjobb har svårt att kombinera arbete med föräldraskap, familj och fritid – tiden räcker inte till. Det behöver vi göra någonting åt.
Inom offentlig sektor har vi möjlighet att gå före och visa hur andra prioriteringar och en annan organisation av arbetslivet är möjlig. Just därför vill vi att vårt landsting påbörjar resan mot en kortare arbetsdag. Vi är övertygade om att det kommer att ge positiva resultat både för personal och patienter.

Senast arbetstiden förkortades i Sverige var för fyra decennier sedan, det är dags att i praktiken påbörja resan mot sex timmars arbetsdag.

Sara Kånåhols (V), Borgholm

Andreas Rindbäck Wallin (V), Västervik

Josefin Hellvin (V), Kalmar

Jens Stenman (V), Vimmerby

Anita Strömberg (V), Nybro

Tommy Palmgren (V), Högsby

Kandidater till landstinget i valet 2018

Artikeln är publicerad i

Landstinget har ett ansvar att bekämpa mäns våld mot kvinnor

Skrivet av kalmarlan den 25 november, 2017. Postad i Debattartiklar och insändare.

Idag, 25 november, är det Internationella dagen mot våld mot kvinnor. I spåren av #metoo är det tydligt att vi behöver prata om de dåliga könsnormer som råder och de konsekvenser dessa leder till. Om vi ska kunna ta verkliga steg mot ett jämställt samhälle måste vi göra upp med de normer som leder till att vi kvinnor får utstå fysiskt, sexuellt eller psykologiskt våld från män.

Dessa normer grundläggs i tidig ålder och leder till att våld i nära relationer är ett omfattande samhällsproblem. I de jämställdhetspolitiska målen, är ett av delmålen att Mäns våld mot kvinnor skall upphöra, samt att kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma rätt till kroppslig integritet. Det kräver att vi tillsammans tar ett ökat ansvar för att också nå dit.

För Vänsterpartiet är det ett självklart politiskt ansvar på alla nivåer att bekämpa mäns våld mot kvinnor. Det handlar om att synliggöra våldet, sprida kunskap och förändra attityder. Kraven på att kommunerna ska ha handlingsplaner mot våldet måste skärpas. Varje dödsfall orsakat av en närstående ska utredas grundligt. En samtyckeslag måste instiftas snarast.

Landstinget är en viktig aktör för att upptäcka och stötta de våldsutsatta. Att minska mäns våld mot kvinnor, samt våld i nära relationer, är därför ett särskilt prioriterat område. All verksamhet och all berörd personal i landstinget ska kunna, och våga, vara delaktiga i att vara uppmärksamma på och agera vid misstänkt förekomst av våld i nära relationer. Utbildningar i detta pågår.

Landstinget är också en viktig aktör för att förändra de normer som påverkar oss alla. Via exempelvis ungdomsmottagningar ges möjlighet för ungdomar att samtala och få råd om sexualitet och relationer. Det är en viktig arena där vi dock vet att vi inte är tillräckligt bra på att nå pojkarna. Det måste vi bli bättre på och ett arbete pågår för att lyckas med detta.

Självklart är inte heller landstinget fritt från de könsnormer och strukturer som präglar samhället i stort. Det är viktigt att vi arbetar aktivt för att motverka dessa i våra egna verksamheter. Som ett led i detta genomgår all personal en utbildning i jämställdhet. Vi har alla ett ansvar att bekämpa mäns våld mot kvinnor. Jag gör mitt bästa för att landstinget ska ta sin del av detta ansvar.

Linda Fleetwood (V)
Landstingsråd med ansvar för jämställdhet

Artikeln är publicerad i

Östling bara symtom på ett sjukt system

Skrivet av kalmarlan den 24 november, 2017. Postad i Debattartiklar och insändare.

Leif Östling meddelade den 22 november sin avgång som ordförande för Svenskt Näringsliv. Något annat beslut hade varit häpnadsväckande. Efter att ha ertappats med fingrarna långt ner i girighetens syltburk och dessutom fällt stötande kommentarer blev det omöjligt för honom att sitta kvar. Östling är osympatisk men egentligen bara ett symtom på ett sjukt system.

Kort resumé. Den så kallade ”Paradisläckan” avslöjade att Leif Östling var en av alla topparna inom näringslivet och politiken som världen över ägnar sig åt aggressiv och systematisk skatteplanering. SVT:s Uppdrag granskning med flera kunde genom läckan uppdaga att över 2 000 rika svenskar undanhåller cirka 43 miljarder varje år från Skatteverket. En hissnande summa. Pengarna skulle till exempel räcka till att anställa runt 103 000 (!) undersköterskor i äldreomsorgen.

Från dokumenten i ”Paradisläckan” framgår att Leif Östling år 2005 satte upp ett offshorebolag i skatteparadiset Malta. De enda syftena med att bilda dylika bolag är att dölja något eller att undfly att betala skatt i sitt hemland. Östling skapade också ett dotterbolag till Maltabolaget. Detta dotterbolag, med säte i Luxemburg, har Östling använt för att bland annat gömma undan aktier till ett värde av runt 30 miljoner kronor.

Leif Östling försvarade att han konsekvent kringgått skattesystemet, att han de facto själv har dikterat sin egen skattesats, med att han tycker skatterna är för höga i Sverige. Till reportern från SVT slängde han ur sig de idag ökända orden ”Vad fan får jag för pengarna?”.

Med detta uttalande avslöjade Leif Östling sitt förakt mot idén om välfärdsstaten Sverige; att var och en bidrar efter förmåga och får tillbaka efter behov. Ett samhälle som gemensamt finansieras av oss alla. Östlings arrogans blev särskilt graverande då han var ordförande i Svenskt Näringsliv; en arbetsgivarorganisation som företräder runt 60 000 privata företag över hela landet. Kritikerstormen lät inte vänta på sig, även från borgerligt håll och andra toppar i näringslivet. Östlings avgång var nu en tidsfråga.

I och med Panamadokumenten förra året och nu Paradisläckan har allmänheten fått insyn i en hemlig och ljusskygg värld. En skrupelfri ekonomisk elit avslöjas i sin iver att maximera sina rikedomar, oavsett vilka juridiska eller moraliska gränser som passeras. Det handlar om penningtvätt, korruption och skattefiffel. En del affärer har varit lagliga men moraliskt tvivelaktiga. Vad gäller just Leif Östling har, såvitt vi vet idag, inte något olagligt kunnat fastslås.

Leif Östling är egoistisk, det tillstår han själv, och har uppvisat ett fullständigt förkastligt beteende. Han verkar lida av en svårartad girighet. Men hans individuella problembild är inte poängen här. Dekadens hos enskilda kan samhället aldrig helt skydda sig emot. Det fallet Leif Östling framförallt visar är att vi har stora och allvarliga systemfel som måste rättas till. Det är många gånger möjligheten, eller som ordspråket lyder, tillfället som gör tjuven.

För det första måste krafttag tas mot det organiserade skattefusket. Det ska vara svårt och olönsamt att slå in på en kriminell eller moraliskt oförsvarlig bana. Vänsterpartiet vill förstärka Skatteverket och öka myndighetens möjligheter att motverka skatteflykt samt återfinna de enorma summor som idag gömts undan i skatteparadis.

Vi vill också ha lagstiftning som tvingar misstänkta företag att redovisa sina räkenskaper till Skatteverket. De institut och banker som deltagit i olaglig aktivitet ska lagföras och eventuellt få sitt tillstånd indraget.

Den borgerliga alliansregeringen var mer intresserad av att jaga svårt sjuka människor än patologiska skattesmitare. Vänsterpartiet vill istället reformera skattesystemet som idag är riggat för de rika och göra livet svårare för fuskare. På så sätt skapar vi ett Sverige för alla – inte bara några få.

Per Gawelund (V)
Femma på riksdagslistan för Vänsterpartiet Kalmar län

Artikeln är publicerad i